Bottennapp av Giffarna som närmar sig kvalspel

Det var en match som Hammarby inledde bedrövligt och där Sundsvall utnyttjade detta genom ett tidigt ledningsmål men efter inledande första 20 minuterna så var det ett oerhört blekt Sundsvallslag som åkte på en rejäl förlust.

Giffarna kom till start utan Linus Hallenius och med 12 raka matcher utan förlust mot Hammarby så verkade det finnas bra mycket mer självförtroende hos Giffarna än Hammarby. Det var Giffarna som började matchen klart bäst. Hammarbys första 20 minuterna bör ha varit bland det sämsta något lag presterat i årets allsvenska.

Under dessa 20 minuterna skapade Giffarna några vassa målchanser och man gjorde även mål på hörna efter att Sonko-Sundberg halvträffat bollen och den hamnat hos Gracia som bekvämt placerade bollen i mål. Detta på en hörna som Giffarna fått efter att Wilson misslyckats med att göra mål i sånär öppet mål.

Efter att ha ägt matchen totalt så faller Giffarna tillbaks i gamla synder och använder sig av ett alldeles för lågt försvarsspel och ger Hammarby möjligheten gratis att etablera tryck mot Giffarnas mål och till slut resulterar detta i ett kvitteringsmål alldeles före pausvilan. Det räcker inte med tre mittbackar som står relativt väl placerad för att stoppa Hammarbys inlägg utan formstarke Svendsen tillåts nicka in bollen. Före det har Hammarby egentligen bara haft ett läge att göra mål när Giffarna förhållandevis enkelt tillåter Hamad att skjuta på Naurin som gör sin enda egentliga räddning under dagens match.

Med tanke på första 20 minuterna så är det en gåta att det kan vara oavgjort i halvtid men likväl är det förhållandevis rättvist eftersom GIffarna låter Hammarby få väl så farliga chanser på det lilla anfallsspel man har.

I andra halvlek så tar det inte många minuter innan Svendsen slår till igen. Giffarna tappar bollen långt ner på egen planhalva och även om det kanske ska vara frispark (inte för hands dock) så finns det inga ursäkter för det bedrövliga försvarsspelet. En tämligen ostörd Svendsen får ta skott från förhållandevis långt håll och återigen visar Naurin sin svaghet på skott utifrån. Både försvar och målvakt måste prestera bättre i ett sådant läge.

Giffarna skapar inte mycket men kunde kommit tillbaks i matchen när domare Magnus Lindgren missar en solklar straff när Hamad springer över Gall. Smärtande att Giffarna inte får sin möjlighet att kvittera, vilket inte hade varit rättvist sett till hur Hammarby dominerat matchen i över en halvtimme. Rätt svårt förstå hur Lindgren kan missa att ta en så solklar straff. Kanske förklarar det varför Giffarna bara blir sämre och sämre ju längre matchen går. Svider alltid när man blir bestulen på en straffspark men kan omöjligen ursäkta den totala bristen på  vilja som man som TV-tittare upplever därefter.

Giffarna skapar just ingenting i andra halvlek utöver detta tills efter 80:e matchminuten och då har Hammarby dessförinnan lyckats göra 3-1 på ytterligare en otroligt blek försvarsinsats. Två Hammarbyare kan samarbeta och göra mål mot Giffarnas tre mittbackar vilket inte ska få ske på dylik nivå. Förhållandevis tidigt plockas Rajalakso in för Myrestam men inte ens vid 1-3 tas några snabba beslut att förändra matchbilden. Till slut byts dock Pirttijoki in för Gracia och tar position i anfallet.. Han skapar också viss oreda för Hammarbyförsvaret om än inte någon farligare målchans då bägge hans skottförsök förhållandevis enkelt kan täckas av Hammarbyförsvarare. Istället är det Sonko-Sundberg som på hörna står för den enda vassa chansen hos Giffarna efter den inledande pressen under matchen då han tvingar Wiland till räddning med bara några minuter kvar av ordinarie matchtid.

I Giffarnas försök att göra mål så blir det istället Hammarby som gör det. Tre GIffare står som statyer vid egen målvakt istället för att försöka täcka inspelet till Smarason som enkelt stöter in 4-1.

Detta var tveklöst en av de svagaste insatserna av Giffarna den här säsongen. Försvarsspelet var nästintill obefintligt trots tre mittbackar och återigen kan spelsystemet kraftigt ifrågasättas. Med tre mittbackar ska det inte vara så enkelt för en av anfallarna att nå först på inlägg likt första målet och det ska inte vara tvunget att sjunka så långt ner i banan som man väljer att göra vid 1-0 ledningen. Samma mönster sågs för övrigt även i matcherna mot Elfsborg och Norrköping. Under hela säsongen har det även varit alldeles för enkelt att komma till skott utanför Giffarnas straffområde och med tre mittbackar borde detta snarare vara svårare än "vanligt". Anfallsspelet är stundtals rätt ok men det är trots allt väldigt få farliga chanser som skapas och idag möter man ett lag där det borde gå att skapa betydligt mer.

Hos Giffarna är det Eric Larsson som är bäst även om det offensivt inte skapas många chanser trots detta. I övrigt är det svårt hitta några att plussa för även om Steindorsson vann skapligt många bollar och Batanero så länge han orkade levererade en del bra pass. Med tanke på Naurins stora problem att rädda distansskott kan man undra över om inte Eskelinen borde fått flera chanser den här säsongen.

Just nu ser det väldigt mörkt ut och det mesta talar för att man tvingas kvala för att klara sig kvar mot Trelleborg. Med tanke på att man tappat ledningen i senaste tre matcherna och rentav förlorat i två av dessa känns ett kval än mer riskfullt än vad det kanske borde göra.

Fredrik Norström2017-10-29 17:17:41
Author

Fler artiklar om Sundsvall