Gästkrönika: Halvtidskrönikan - Degerfors IF
Det finns mycket som man skulle kunna skriva om i en sån här krönika, Johan Bertilssons succé, Peter Samuelssons målskytte, Svenska Cupen, Berger-gate, Christophe Lallet som började året som bänknötare men nu är bofast i startelvan återigen, 11 raka vinster i serie-spelet på Stora Valla, riktiga fotbollsspelare, hjärta för klubben o.s.v, men i min halvtidskrönika har jag jag valt att inrikta mig på våra nyförvärv som vi gjorde inför säsongen, samt några matcher som vi gjort och som vi ska göra.
Jag inleder med nyförvärven, Andreas Ljunggren-Eriksson samt Stellan Carlsson, en gubbe i taget. ALE får vara först ut eftersom han varit ordinarie såhär långt i DIFs startelva.
Andreas Ljunggren-Erikssons facit efter 15 matcher är 0 poäng i Superettan. Dock har han varit en inspirerade kreatör på vänsterkanten och skapat många chanser för vårat röd-vita lag. Jag tror och hoppas dock att han kan höja sig ännu ett par snäpp och att det kan släppa för honom poäng-mässigt. Det enda som behövs är ett första mål eller en första assist att börja med så kan vi fortsätta därifrån. På 15 matcher har han skjutit 18 skott varav 8 har gått på mål, inget av dom i ramverket.
Jag tycker Andreas har varit en frisk fläkt i laget, han har växt sen början av säsongen och har mycket talang att ta av. Det som saknas i mina ögon är modet att misslyckas, våga skjuta med högern, våga gå på genombrott i mitten, inte bara söka inlägg och ha bollen på vänstern hela tiden (även om det säkerligen är Patrik Werners briljanta master-mind som har sagt åt honom att göra det). Senast blev han även matchens lirare efter en väl genomförd insats mot Syrianska. Fortsätt på den inslagna vägen, Andreas!
Stellans facit är poängmässigt bättre, trots att han har fått spela mindre än Ljunggren-Eriksson. Han har blivit inbytt i 13 av 15 matcher i Superettan, antingen som offensiv mittfältare eller anfallare och gjort en poäng (1 assist).
Ofta har han kommit in i mindre gynnsamma förhållanden när Degerfors har haft ledningen med ett uddamål och gått in för att försvara de 3 poängen. Så poängskörden är ingen större skräll, inte heller att han har fått spela särskilt mycket då jag personligen anser honom vara bättre som anfallare än offensiv mittfältare (tycker han bevisade det i Sv. Cupen mot Elfsborg), och på våran enda forwards-position har vi DIFs skyttekung Peter Samuelsson som är mycket svår att flytta på. Stellan har såhär långt ett skott mot mål, dessvärre gick det utanför. Dags att skjuta lite mer om du får chansen Stellan, för målkänslan finns där, det har du visat mot både BK Forward i Svenska Cupen samt mot ÖSK under försäsongen.
Vad har vi då för förväntningar på våra två nyförvärv inför den andra halvan av säsongen?
Personligen hoppas jag på att det släpper poängmässigt för båda två, det skulle vara bra både för laget och individuellt. Det jag skulle vilja se lite mer av är lite mera mod, våga göra sin gubbe, våga ta skottet även om det är lite dålig vinkel, så kortfattat: Mod.
Förutom det ska de fortsätta på den inslagna vägen, jobba vidare för laget och gör det de är bra på.
Förutom de två nyförvärven som kom innan säsongen så har även Niklas Klingberg skrivit på för DIF. En innermittfältare som beskriver sig själv som en bra passningsspelare, med bra speluppfattning och ett hyfsat skott. Är det Bertilssons arvtagare månntro? Jag har sett alldeles för lite av Niklas för att kunna ge en rättvis bild av honom, men förhoppningsvis kommer det ändras och han kommer få en del speltid under hösten och visa vad han går för.
Det blir en spännande höst för våra nyförvärv och även för oss i publiken, det finns några nyckelmatcher som jag ser det. I dagsläget, när våran målsättning över säsongen är att hålla oss kvar så anser jag att alla matcher mot de nuvarande bottenlagen är viktigast, FC Trollhättan, Väsby United, Falkenbergs FF samt Östers IF. Mot de lagen tog vi full pott under våren, om vi gör samma bedrift på hösten så ska vi kunna höja våra blickar och sikta på en högre placering. En liten anledning till oro kan dock vara att vi möter FCT, VU samt ÖIF på bortaplan, men förhoppningsvis så klarar vi oss utan några större käppar i hjulet där. Målet då inför slutklämmen? Svårt att säga, tycker vi kör vidare på Patrik Werners spår och säger att vi ska klara oss kvar utan att kvala. Det kändes rimligt inför säsongen, inte lika rimligt just nu, men det kan gå fort i fotboll. Speciellt i Superettan, med tanke på hur jämn serien är.
Vårens klart viktigaste match i mina ögon är bortamatchen mot FFF, seger med 2-1, två mål av P. Samuelsson och ett bevis på att vi höll för spel i Superettan efter 2 raka uddamålsförluster. Lite medvind, lite mål, lite go' i laget som vi byggt vidare på och som är så otroligt viktigt i dagens fotboll. Helt enkelt en början på någonting stort!
I dagsläget har vi en liten nedåtgående trend, 2 raka matcher utan vinst och nästa match är borta mot Syrianska FC, en tuff motståndare som är med i toppskiktet av Superettan. Men om vi lyckas ta oss samman där och ta minst en poäng så tror jag vi går mot ljusare tider igen. Degerfors IF har trots allt en tradition av att vara ett höstlag!
Tack för mig och forza röd-vitt!
/Gustav Persson
