Sammanfattning av Superettan 2011
Vulkanredaktion har såhär när serien är färdigspelad satt sig ner och funderat lite över sluttabellen. I denna lilla analys blandas förväntningar inför säsongen, blint tyckande och de faktiska resultat som lagen uppnått.
1) Åtvidabergs FF
Åtvidaberg trillade ur Allsvenskan men lyckades behålla stora delar av truppen. När de dessutom värvade intressante Magnus Eriksson från Väsby inför säsongen så måste jag erkänna att de såg starka ut. Hemma på Kopparvallen har de i stortsett varit omutbara och med en omgång kvar av Superettan säkrades de den Allsvenska platsen. Det är alltid svårt att komma tillbaka direkt och hatten av för Åtvid som levt upp till förväntningarna.
2) GIF Sundsvall
Giffarna har varit stabila hela säsongen och när den sedvanliga höstdippen inte kom, lyckades de ta sig hela vägen tillbaka till Allsvenskan. Med målskyttar som Fredrik Holster(14), AIK lånet Pontus Engblom(13) och Emil Forsberg(11) har laget hotat offensivt i varje match och när Tommy Naurin håller nollan i 14 matcher så förstår ni att Giffarna varit bra i år. Tippat topplag inför säsongen och nu öppnas Norrlandsfönstret på allvar igen!
3) Ängelholms FF
Ängelholm har oförtrutet jobbat på i skymundan och laget som förra året med ett nödrop slapp kvala sig kvar i Superettan har verkligen fått ordning på grejerna i år. Kanske gick laget samman efter att förre tränaren Roar Hansen under uppmärksammade former lämnade föreningen. En dipp i de sista omgångarna var det enda som hindrade ÄFF att ta sig direkt till Allsvenskan. Även om vi sett ÄFF som en liten outsider innan säsongen trodde vi inte att de skulle ta sig såhär långt. Det är tydligt att långsiktighet lönar sig.
4) Östers IF
Öster stal Roar Hansen av Ängelholm inför säsongen och fick in en ledargestalt på planen i form av Dennis Velic. Två viktiga pusselbitar har det visat sig i år. Men årets stora utropstecken har ändå varit Östers unga backlinje med supertalangen Emil Kraft som starkaste lysande stjärna. Med Roar Hansen vid rodret kan detta mycket väl vara starten på en ny storhetstid för Växjö:s stolthet.
5) Degerfors IF
Förra året ledde DIF Superettan när halva säsongen var spelad. Tunga spelarförluster i skadade Tobias Solberg och sålda Johan Bertilsson gjorde då att laget därefter fick en kraftig dipp. I år var de rödvita återigen i ledning efter halva serien och när de istället förstärke laget i uppehållet höll det på att gå hela vägen. Med sitt hemvävda koncept och en av Superettans minsta budgetar visar Degerfors att fingertoppskänsla, hjärta och klubbkänsla fortfarande är viktiga ingredenser i Elitfotbollen.
6) IF Brommapojkarna
Brommapojkarna trodde vi mer på inför säsongen men BP som stundtals spelat bra fotboll har inte räckt till för att verkligen hota ändå uppe i toppen. Stockholmarna gjorde en intressant inlåning av Niklas Bärkroth från IFK Göteborg och Niklas bidrog starkt till att BP lyfte sitt spel under andra halvan av serien. Intressant också att Värnamo slog BP på fingrarna angående ungdomspriset i Superettan iår.
7) Falkenbergs FF
Falkenberg har haft en tuff säsong som började med att rutinerade Daniel Alexandersson skadade sig så illa att han fick avsluta karriären. Det var innan säsongen ens hade startade. Därefter har skadeeländet fortsatt på "västkustens riviera" och då hjälpte det inte att Falkenberg fick låna in spelare från Elfsborg. Denna säsongen har varit bortkastad och det enda glädjeämnet är väl att gamla Stefan Rodevåg återigen hittat målformen.
8) Ljungskile SK
Ljungskile har haft en säsong där det verkligen gått upp och ner och att de i slutändan skulle placera sig i mitten av tabellen känns inte som någon större överraskning. Ljungskile spelar ett tufft spel och är alltid svåra att möta. Med spelare som Johan Patriksson och Gabriel Altemark-Vanneyr finns kunnandet för en högre position. Men denna säsongen räckte det inte riktigt till.
9) Assyriska FF
Att Assyriska hållt till i botten av tabellen är en gåta. Laget har ett stabilt grundspel och en stomme av rutinerade spelare. I deras fall tror jag att allt sitter i huvudet och jag skulle inte bli förvånad om AFF kommer vara ett topplag nästa säsong med i stort sett samma trupp.
10) Landskrona BoIS
Inför säsongen lockade Henrik Larsson över Marcus Lantz från Helsingborg och många lyfte på ögonbrynen. Landskrona satsa hårt och körde rakt in i väggen. Efter halva serien befann de sig ordentligt indragna i bottenträsket och det fanns folk som ropade på Henkes avgång. Men med en stabil höstsäsong har Landskrona klättrat upp på säker mark. Men ambitionerna på Allsvenskan får vänta ytterligare en säsong. Ett klart misslyckande för skånningarna.
11) Hammarby IF
Bajen har gått från klarhet till klarhet i en negativ riktning under säsongen och inte förrens i sista omgången säkrade de kontraktet. Stockholms laget från söder började säsongen hyfsat men sen började spelet hacka och det rejält. Varken deras försvarsspel eller anfallsspelet har rosat marknaden och till nästa säsong måste Bajen hitta tron på sig själva igen. Att Bajen är en klubb som vi hade förväntat oss mer av är solklart och många personer såväl utanför som på planen måste nog rannsaka sig för att de ska få ordning på klubben igen.
12) Jönköpings Södra
Förra året fick J-södra klara sig kvar i Superettan med hjälp av kval. I år har en sämre höst återigen gjort att Jönköpings bästa fotbollslag trillat ner till bottendelen av tabellen. Med skytteligavinnaren Branimir Hrgota och en ambition att vara ett topplag är detta alltför dåligt av J-Södra. Varje år pratas det om ambitioner uppåt och alltför ofta blir det platt fall.
13) IFK Värnamo
Talanglaget från Småland har med U21-landslagets Victor Claesson som härförare gjort en bra debutsäsong i Superettan. Trots att man tappade kände tränaren Jonas Thern, hans son Simon(Helsingborg) och Mohammed Bangura(AIK) inför säsongen har Värnamo visat upp ett intressant och bra spel. Trots spelet så hade man inte det rätta flytet i under säsongen och i den sista omgången hamnade man på kvalplats och nu stundar ett nervigt kval. Lycka till säger vi till nykomlingarna!
14) IK Brage
Den andra säsongen brukar vara den svåraste sägs det och när Brage öppnade denna säsongen uselt fick den nye tränaren Pelle Johansson efter missnöje från spelarna lämna klubben. Det var starten på en tränarkarusell där ytterligare två tränare klarats av innan fd. assisterande tränaren Jonas Björkgren fick ansvaret för laget med två omgångar kvar. Att Brage skulle få det svårt denna säsong är ingen skräll och nu återstår det att se om Borlängelaget klara av att behålla sin elitstatus i kvalet.
15) Västerås SK FK
Att Västerås som nykomlingar skulle få svårt i årets superjämna Superettan tvivlade nog ingen på. När klubben dessutom har slagits hårt med en dålig ekonmi och under säsongen gjort sig av med ett antal spelare så kan det nästan ses som ett litet mirakel att de ändå varit med och slagits om kvalplatsen in i det sista. Nu föll de i slutomgångarna och det blir för klubben att återigen ta nya tag i division 1.
16) Qviding FIF
Qviding inte den rätta uppladdningen inför sin återkomst i Superettan. Detta då de förärats med en plats i Svensk Elitfotboll efter att Örgryte trillat ur p.g.a. sina skulder. När ÖIS sedan kom med erbjudande om att slå ihop klubbarna tackade lilla Qviding nej och även om det var rätt beslut hade de behövt lite av ÖIS spelarmaterial. Qviding hann helt enkelt inte få ihop en slagkraftig trupp för Superettan och får nu inte helt oväntat ta nya tag i division 1.
