Malmö FF - Degerfors
2 - 2

Elva raka och säkrat kontrakt

Efter 15 omgångar och 8 inspelade poäng så fanns det inte många som trodde på Degerfors IF. Solberg och Holmberg fick dock med sig gruppen och inför sista matchen mot MFF på bortaplan hade man saker och ting i egna händer.

Laget ställdes upp på samma sätt som mot Värnamo med undantag för Joe Gyau som klev rätt in i elvan och Nikola Djurdjic som fick kliva av p.g.a. sin olyckliga skada mot nämnda lag.
Om Degerfors i våras hade sett matchen mot MFF i söndags så hade de nog inte kunnat tro att det i mångt och mycket var samma spelare som infanns i elvan. Visst, några skillnader finns och dessa spelare är inga dåliga spelare. Omar Faraj, Lagerbielke och Elyas har kommit in och tagit Degen med storm bara med sitt självförtroende (och okej, kunnande är det inte brist på heller). Dessutom en Jeff Gal som fått en ordentlig chans på allsvensk nivå och visat sin klass.

Matchen inleddes som hösten i övrigt. Degerfors visade klass i kontringsspelet och faktum var att bollen även tillhörde bortalaget till stor del. MFF å sin sida körde vidare likt sin höst där de inte alls såg ut som ett topplag. Däremot finns där hög individuell kvalitet och det visades när 1-0 kom. Ett snabbt anfall som sånär resulterade rensades bort, dock inte bättre än att bollen landade hos ynglingen Larsson som tryckte till, träffade huvudet på Lager och därefter studsade in bakom Gal i kassen. Så snabbt kan det gå när man tappar markering och MFF kommer med fart.

Dock fortsatte DIF framåt. Omar kom fri, men missade. Omar fick en krossboll, men lyckades inte få ner den snabbt nog. Men tillslut, en krossboll till en fristående Joe på vänsterkanten, en fin lyftning in och inga fötter från Omar den här gången. Istället en nickskarv in i bortre. 1-1 och kvalet var återigen Varbergs. Detta trots att Sirius ställt in skorna och Varberg hade en säker 3-0 ledning i paus.

Andra halvlek började MFF med ett trippelbyte. Välkände Ismo fick kliva in i hemmakassen istället för gamlingen Dahlin. Dessutom två andra byten för att försöka få lite ordning på spelet.
Skillnaden blev ganska rejäl då MFF tog över matchen under andra halvlek. Ola T var väl inte supersugen på att sparka ner Degen i S1-kval, men däremot fanns örebroaren Kiese-Thelin på plats i straffområdet och där finns, som tidigare nämnt, bra individuell kvalitet. Inlägg in, mottagning och skott upp i krysset. 2-1 MFF. Därefter böt MFF ut Ola och han tackades av första gången för sin fina karriär.
När matchen väl kom igång igen tog det inte lång tid innan Degerfors kontrade, Bouzaiene sprang för allt vad han kunde, la en kross till en fristående Rasmus Örqvist som tryckte ner bollen i backen mot mål och Diawara hade ingen chans. 2-2 och jublet visste inga gränser.

Matchens sista 30 minuter var ren och skär ångest. MFF fick frisparkar offensivt. Christiansen försökte men lyckades inte den här dagen. Gal stod ivägen. Granath blockade. Lager knäckte Carléns näsa. Och samtliga Degerforsare gjorde en rejäl kämpainsats. 2-2 blev slutresultatet och alla (nåja) var nöjda. Ola var glad, alla rödvita var glada, övriga MFFare - vet ej. Men hursomhelst. Vi klarade kontrakt IGEN!

Nu ser vi framemot att återigen spela allsvenskt 2023.

Och till sist:
Tack Lager och Faraj för fina insatser i rödvitt och för att ni var delaktiga i att DIF blev historiska med att som första lag förlora sex raka matcher och ändå klara kontraktet.

Grattis till en fin karriär och tack för allt Ola Toivonen.

Tack Johan Bertilsson för dina insatser och mål i rödvit tröja. För 15 år sen gjorde du din första match för DIF, men nu har du gjort din sista. Hoppas på en fin avtackning under nästa år. Och gör ett klokt klubbval nu.