Den allsvenska showen
Två deltagare, en go programledare och tre poäng i potten. Vem går av scenen som vinnare när den allsvenska showen ska avgöras?
OBS!
Detta är satir och inte menad som en seriös artikel!
Se detta snarare som något lite roligare än en deppig matchrapport efter en förlust mot jumbon.
Förhoppningsvis får du ut ett billigt skratt av detta.
Till ljudet av en mer upptrissad version av introlåten till "Albert & Herbert" går programledaren Glenn Hysén in på den blåvita, guldkantade scenen för att leda ännu ett avsnitt av den allsvenska showen.
"Vilken omgång är det nu?" Säger Glenn tyst för sig själv när han går upp för trappstegen men kommer på sig själv med att det inte är viktigt.
Iklädd sin något trånga kostym tar Glenn emot publikens jubel. Det må inte vara Anfield men det duger gött och väl, tänker Glenn.
"Välkomna, välkomna till den allsvenska showen! Idag har vi två rätt tråkiga lag som möter varandra men det är inte jag som säger det."
Säger Glenn och blinkar med ena ögat vilket ger spridda skratt från publiken.
"Men hörrni! Vad väntar vi på? Kom ner, Örebro SK och Falkenbergs FF!" ropar Glenn ut.
Kameran vänder sig mot delade publiken som sitter framför scenen. Ur den svartvita halvan reser sig Axel Kjäll och går sakta ner mot scenen samtidigt som han delar ut highfives till folk som vill boxa och boxar de händer som vill ge han en high five.
På den andra sidan springer en glad Hasse Eklund genom ett gult publikhav och ger highfives i farten, han må ha tre kryss bakom sig men känner sig optimistik.
När de båda deltagarna väl är uppe på scenen så vänder sig Glenn mot Hasse och säger:
"Jadu, Hasse, tre raka kryss har det blivit för er och ni ligger sist i tabellen. Ni vet väl om att det går att ta fler än en poäng i allsvenska fotbollsmatcher?"
Glenn vänder sig mot publiken där endast den svartvita halvan skrattar, den gula halvan låter tystnaden sätta betyg på hans skämt.
"Jadå, det vet vi om och vi ska ta tre poäng idag." Säger Hasse tillbaka och den gula delen av publiken jublar.
"Axel, förlust senast mot Hammarby. Hur är det med dig och laget?" säger Glenn och höjer ett menande ögonbryn.
"Det är bra med oss men..." hinner Axel säga innan Glenn avbryter honom och säger:
"Hahaha, förträffligt! Men hörrni, ska vi inte ta och blåsa igång detta?!"
Bakom de två tränarna och Glenn lyser en stor skärm upp och visar de båda lagen som ställer upp sig på Behrn Arena.
"Axel, eftersom ni har hemmaplan så får du börja." Säger Glenn och precis innan Axel hinner svara tillägger han:
"Om! Om det hade varit publik men nu när det inte är någon publik utöver funktionärer, journalister och fiskmåsar så kan det lika gärna vara neutral plan. Därför får Hasse och Falkenberg börja!"
Publiken klappar igång de båda deltagarna på ett det där taktfasta sättet som endast det svenska folket behärskar, om vi föds med denna egenskap eller lär oss den är fortfarande oklart.
"Okej, Hasse. Det är dags för dig att snurra hjulet och beroende på var du landar så får du olika utmaningar, förstår du?"
"Ja, Glenn!" Säger Hasse med entusiasm och snurrar det stora hjulet där flera loggor trängs, däribland några med Glenns ansikte.
Efter en stund stannar till slut hjulet varpå Glenn lutar sig fram, ångrar att han hade skaffat sig linser och säger:
"Frågan! Hasse, nu kommer jag jag ställa dig en fråga här och om du svarar rätt så kommer ditt lag få en målchans. Förstår du?"
"Ja!" Säger Hasse och Glenn tittar ner i sitt padda och läser innantill:
"Vilken är din favoritfärg?"
"Gul! För att det påminner mig om Falkenberg" säger Hasse och lägger båda händerna på hjärtat, den gula halvan och de mer blödiga delarna av den svartvita halvan kan inte låta bli att utbrista i ett "åååååhhhh"
"Är det rätt eller?" Säger Glenn tyst för sig själv så att endast gubbarna i kontrollrummet hör honom och de förklarar för honom att det inte finns något fel svar.
"Det är rätt! Och som belöning får ni en målchans!" Säger Glenn och skärmen bakom honom visar hur Falkenberg kombinerar sig fram på högerkanten och bollen läggs in till Karl Söderström som nickar tätt över ribban. Ett sus går genom publiken.
"Nära, nära!" Säger Glenn och vänder sig mot Axel som snurrat igång hjulet utan att vänta på Glenn.
Till slut stannar hjulet och den gör det på en bild av Glenns leende ansikte och en fanfar ljuder.
"Oooh! Du har landat på Glenns favoriter! Det jag vill att du gör nu är så enkelt som att få mig att skratta. Kan du göra det, Axel?"
Axel tittar nervöst runtomkring sig. Han vet att han inte kan göra det men han måste försöka.
Scenen släcks ner och de enda två som syns är Axel och Glenn som står med armarna i kors.
Axel försöker tänka på en rolig vits men han har väldigt svårt att komma ihåg någon.
"Tick, tock" säger Glenn samtidigt som han står och stampar med ena foten.
"Ehm, eeeh. Det var en gång en dansk, en norsk och Bellman..." Börjar Axel men tystnar sedan.
Till slut hörs ett skränande ljud och scenen tänds igen, märkbart besviken säger Glenn:
"Nä du, Axel, jag hade inte ens skrattat åt det där om jag hade tagit lustgas. Som belöning får du se detta."
Skärmen visar hur Robin Book skjuter rakt på målvakten när han får avlossa på volley mitt i straffområdet.
"Hasse, du vet vad du ska göra. Vet ni i publiken vad han ska göra?!" Säger Glenn och vänder sig mot publiken som unisont vrålar:
"Snurra hjulet!" och med entusiasm snurrar hjulet som landar på en regnbåge.
"Oooh, regnbågen. Hasse, nu vill jag att du nämner minst FEM saker som är gula. Tror du att du klarar av det?"
"Det här är tamigfan otroligt..." säger Axel tyst för sig själv innan Hasse svarar: "Jag tror det, Glenn!"
"Okej, du har tio minuter på dig." Säger Glenn varpå Axel muttrar ännu en gång, denna gång mer irriterat.
Kamerorna zoomar in på Hasse Eklunds ansikte som trycks ihop av koncentration och efter några sekunder börjar han rabbla saker som är gula.
"Gamla posten, bananer, vårt matchställ, honungsmeloner..." varje svar leder till ett "ding"-ljud och varje sak han nämner dyker upp på skärmen bakom honom.
Sedan står Hasse där och tänker extra hårt, så hårt att svetten rinner ner men till slut säger han med tvekan i rösten:
"Urin?"
Glenn tittar tveksamt på honom och säger efter en stunds tystnad:
"Du, Hasse. Denna utmaning var ju pisslätt!" och ett "ding"-ljud ekar i studion och den gula halvan jublar.
"Här är din belöning!" Säger Glenn och pekar mot skärmen som visar hur Marcus Mathisen når högst på en hörna och relativt ostörd nickar rakt på Oscar Jansson.
Hasse svär och Glenn säger: "Ooooh! Inte undra på att ni ligger sist om ni missar såna lägen! Men hörrni, missa inte ert läge att ta något att dricka för nu går vi till reklam!"
"Men vänta, ska inte jag få snurra hjulet?" Säger Axel bestört.
"Du, det är JAG som bestämmer på den här scenen. Fattar du?!" Säger Glenn ilsket och pekar mot Axel som höjer händerna i luften för att svara på hans fråga.
Sedan går det en halvtimme, Glenn har hunnit sätta sig ner på en stol bredvid scenen och har halvsomnat när en assistent skakar stolen för att väcka honom.
"Va, va? Jag är vaken!" säger Glenn och tittar omkring sig för att komma ihåg vart han är.
När han väl är tillbaka på scenen står Axel med armarna i kors och stampar otåligt, halvleken är nästan slut.
"Okej, Axel. Du vet vad du ska göra, eller gör du det? Kanske ska publiken påminna dig?!" Säger Glenn och vänder sig mot publiken som tyvärr har somnat.
Glenn suckar och säger åt Axel att snurra hjulet, vilket han gör.
Hjulet landar till slut på en måltavla och Glenn utbrister:
"Skottövning! Det var inte riktigt min grej när jag spelade men det här ska du väl klara av?"
"Jag hoppas det." Säger Axel och skärmen glider åt sidan för att avslöja en mindre kanon med ett sikte ovanför och cirka tjugo meter bort ett fotbollsmål. "Detta verkar enkelt." hiner Axel tänka för sig själv men då dyker ett stort ben gjort av plast upp och täcker nästan hela målet.
Axel ställer sig vid kanonen och vet vad han ska göra, han måste sätta åtminstone en utav tre bollar i målet. Första skottet går inte långt nog, Axel överkompenserar nästa och skjuter över och när det tredje skottet kommer så träffar den benet.
"Helvete!" utbrister Axel och Glenn lägger en arm om honom och säger:
"Hörru, var inte så upprörd. Du får iallafall detta."
Skärmen är nu tillbaka på scenen och visar hur Viktor Noring missbedömer ett inlägg och tappar bollen till Björndahl som endast behöver sätta bollen i nätet men lyckas på något sätt träffa en försvarare.
"Ajdå, synd att han tog efter dig." Säger Glenn och Hasse Eklund utbrister i ett garv. Axel försökte mörda honom med sin blick för detta men han fick aldrig veta om detta gick att göra då dramatisk musik hördes i studion.
"Dubbelchans!" utbrast Glenn och tittade mot skärmen samtidigt som Hasse bet sig i näven, detta var illa.
På skärmen syntes det hur Robin Book fick bollen fint av Nahir Besara och sprang i djupled. De svartvita i publiken reste sig upp och Axel höll båda tummarna men förhoppningarna dog när Book hanns upp av försvarare och pressade sitt avslut högt men inte högre än Norings handskar som parerade avslutet.
"Oooh, han sköt högre än Björndahl iallafall" säger Glenn som sedan förkunnar att det är halvtid och att det står 0-0.
En kvart senare återvänder deltagarna till scenen, Glenn kommer några minuter senare och slickar sina fingar innan han går upp på scenen. Kebabsåsen må vara borta från hans fingrar men han har missat fläckarna på kostymen.
Glenn välkomnar tillbaka publiken och deltagarna och ursäktar sin försening genom att klappa sig på magen och säga: "Magen skulle ha sitt" vilket ledde till blandade skratt från publiken.
Sen kom Glenn på att han inte visste vem som skulle börja så han drar några anekdoter från sin tid i England innan studion säger att Hasse ska starta, detta var i den femtioförsta minuten av matchen.
Hjulet snurrade ännu en gång och landar på en symbol som ser ut som en återvinningslogga.
"Andra chansen, Hasse! Du får välja mellan att berätta om din favoritfärg eller lista fem saker som är gula." Hasse hoppar jämfota av glädje men Axel tränger sig förbi och säger:
"Hörru, Glenn. Detta är inte rättvist, varför får Hasse så enkla utmaninga..." Men han hinner inte längre än så innan Glenn lutar sig fram med och stirrar på honom med mörka melankoliska ögon och säger:
"Axel, e du go eller? Det finns ingen rättvisa i världen och fri vilja är en illusion, så stör mig inte när jag försöker sprida lite glädje." Säger Glenn och Axels ansikte bleknar, att det fanns sånt mörker i göteborgare trodde han inte men nu visste han bättre.
Lite snabbare än förra gången nämner Hasse fem gula saker och får återigen se Mathisen torna upp sig på en hörna men han nickar över och utanför.
"Herregud, vet ni inte hur man gör mål?!" Säger Glenn och Axel svarar inte utan står och med händerna i fickorna och tittar på golvet samtidigt som Hasse tittar runt på belysningen ovanför scenen.
Efter en stunds pinsam tystnad är det dags för Axel att snurra på hjulet och han landar på en bild där Glenn står iklädd tränaroverall.
"Okej, dags för fotbollsskolan! Axel, du som är så omtalad för dina teoretiska kunskaper ska inte ha några problem med denna utmaning. Allt du behöver göra är att svara på min fråga så kommer du få en fin belöning, förhoppningsvis."
"Förhoppningsvis, vad menar du me..." Hinner Axel säga innan han ännu en gång blir avbruten av den dramatiska musiken och ljus som släcks.
När ljusen tänds så står Glenn framför honom i en tränaroverall, på något sätt har denna också en såsfläck på sig.
"Axel, en boll kommer mot dig i straffområdet och du måste välja mellan att hålla koll på spelaren och bollen, vem håller du koll på?"
"Ja, jag håller väl koll på spelaren för om jag vet hur jag ska förhålla mig till honom och se till att bollen inte hittar fram till honom så kommer situationen bli enkel för mig att lösa som försvarare."
"Ett bra svar! Håller publiken med?" Frågar Glenn och visst gör dem det även om de visar det med sedvanligt taktfasta applåder.
"Men håller din spelare med dig?" Säger Glenn plötsligt och Axels ansikte bleknar när han ser Kevin Wright stirra på bollen som flyger över honom och landar hos Anton Wede som skjuter in 1-0 på volley till Falkenberg i den sextiotredje minuten.
Hasse Eklund och de gulklädda i publiken jublar samtidigt som Glenn springer av scenen och rycker av sig tränaroverallen och skäller på sin assistent som försöker hitta en ny, ren skjorta åt sin chef vars andedräkt stinker av kebab.
När Glenn återvänder till scenen så märker han att Axel är försvunnen och att dörren till studion bredvid är öppen.
"Inte igen!" Säger Glenn och rusar in i studion bredvid där inspelningen av programmet "football manager med Alexander Axén" pågår.
"Är du helt säker på att du hellre tar denna oprövade yngling från division ett istället för Victor Sköld?" säger Axén till Axel Kjäll som står vid ett podium.
"Ja, det är jag!" Säger Axel med ett självförtroende han inte visade upp i studion bredvid.
"Okej då men du vet vad du får av Sköld iallafall. Inte mål, såklart men ändå."
"Du!" vrålar Glenn och stormar fram mot scenen.
"Du låter bli mina deltagare! Och du följer med mig!" säger han och rycker tag i Axel som försöker ta sig tillbaka till scenen men flera år av det goa livet har gett Glenn en styrka som en örebroare tyvärr inte kan matcha.
"Men jag var så lycklig här!" säger Axel med gråt i rösten samtidigt som han släpas upp på scenen.
"Äsch, vad har du att vara orolig över. Det står bara 1-0 till Falkenberg OCH det är din tur att snurra på hjulet."
Axel suckar och snurrar lite lätt på hjulet som med låg fart landar på en bild av Glenn med en gloria.
"HALLELUJAH! HALLELUJAH!" Ekar det i studion och Glenn säger:
"En skänk från ovan, Axel! Se och njut" säger han och tar tag i Axel och de båda tittar på skärmen och ser Tibor Joza nicka bollen över sin egna målvakt vilket ger Agon Mehmeti öppet mål så att han kan kvittera till 1-1 i den sjuttioåttonde minuten.
Hasse hoppar av ilska och frustration.. "Ännu en jävla kvittering, ska vi aldrig få vinna!?" tänker han för sig själv men sen får han snurra på hjulet som stannar på en bild som föreställer en Glenn som tänker.
Glenn frågar sedan Hasse vilket ben i kroppen som är tyngst men Hasse verkar ha gett upp och svarar med drypande ironi i rösten: "Kukbenet"
Glenn skrattar högt men rättar sedan Hasse och säger att det inte finns något ben där men Hasse lyssnar inte.
Sedan är det dags för Axel som nu är segerviss, nu kommer vändningen inte bara i matchen utan också hela säsongen.
Mot Europa!
Mot fullsatta läktare!
Axel snurrar hjulet rejält, så rejält att det tar flera minuter innan det stannar och då har det gått åttioåtta minuter av matchen.
Men när hjulet väl stannar så svimmar Axel av och Glenn blir tvungen att luta sig fram för att se vad han landade på.
"Oj då, det verkar som att du landade på Stockholmaren." Säger Glenn och pekar på "stockholmaren" som i detta fall föreställer Alex Schulman.
Glenn lutar sig ned och ger Axel ett par slag med öppna handflator för att väcka honom, när han väl vaknar pekar Glenn på skärmen och där ser Axel och resten av publiken hur Andreas Skovgaard täcker ett skott i straffområdet med armen. Den efterföljande straffen tas enkelt om hand utav Christoffer Carlsson som ger Falkenberg ledningen i den åttionionde minuten.
Axel försöker ännu en gång ta sig in i studion bredvid men blir stoppad av Glenn som sedan säger åt Hasse att snurra hjulet så att "vi kan få detta överstökat" och snurra gör han med entusiasm. De leder ju, trots allt.
Hjulet stannar då på en bild som föreställer två Glenn som står vända mot varandra med öppna munnar.
"Popularitetstävlingen! En tävling jag enkelt vinner hemma i Göteborg men den av er som visar sig mest populär bland publiken får en fin belöning! Så, publiken, vad tycker ni om era lag och framförallt om era tränare?!"
Den gula halvan av publiken jublar och skriker som om de vore tonårsflickor på en Beatles konsert samtidigt som Axel mötas av lågmält gnäll och en djupfrusen mazarin som träffar honom i magen.
Falkenbergspubliken rusar upp på och lyfter Hasse Eklund av scenen på sina axlar samtidigt som de sjunger om laget vid havet.
"Men vänta, det är ju tid kvar. Ska inte jag få snurra på hjulet en gång till?" säger Axel och tar sig för magen men Glenn pekar på skärmen och svarar:
"Du ser ju själv, ditt lag skapar inget och helt ärligt så behöver du inte oroa dig för denna förlust. Det du bör oroa dig över är dem där"
Glenn pekar mot den svartvita delen av publiken som också är på väg upp för scenen men deras avsikt verkar vara en annan än Falkenbergarnas.
"Med det vill vi tacka för en bra match och missa inte nästa avsnitt av den allsvenska showen! Ha d gött, Glenn!"
Säger Glenn Hysén som springer av scenen till sin svit och den efterlängtade andra halvan av kebabrullen.
Axel gör som den nu bortsprungna programledaren och springer in i studion bredvid och låser dörren, han trivs bättre där ändå.
Örebroarna bankar på dörren och skriker åt Axel att släppa in dem så att de kan visa vad de tycker om Örebros sidledsspel.
Plötsligt hörs det hur någon hostar i publiken.
Kvar bland stolarna sitter Simon Åström som tittar sig nervöst omkring och försöker le ett lugnande leende utan avsedd effekt.
De ilskna örebroarna börjar sakta vända sig mot Simon Åström och studion släcks.
