Kalmar FF - Sundsvall
3 - 0

Det är ingen fara!

Ett litet svårbedömt GIF ställdes i gassande sommarvärme mot ett KFF som fått nytt hopp av att den med allsvenska mått mycket skicklige Ismael var tillbaka. De små farhågor som låg och gnagde men som också var blandade med inte helt ogrundade förhoppningar var inte alls relevanta. Här skulle det komma att bli en rejäl härdsmälta.

GIF startade med Naurin i mål, Sonko, Björkander, Myrestam bildade trebackslinje, Olsson och Larsson var wingbacks, Suljevic och Steindorsson centrala mittfältare och Hallenius, Sigurdsson och Gall utgjorde anfallstrean.

Skulle KFF kunna vända sin mycket dystra utveckling, med fyra raka förluster, idag? Eller skulle GIF hitta tillbaka till sitt tidigare stabila försvarsspel och åtminstone lyckas knipa en poäng? Skulle avstängningen av Danielsson sätta försvaret i gungning. Matchen rätade med eftertryck ut alla frågetecken. Kalmar FF är ett i grunden friskt fotbollslag med ganska mycket kvalitet. GIF går just nu från klarhet till klarhet i fråga om lagets begränsningar.

Matchens första händelse var ett ekott från Romario i andra minuten efter ett groteskt långt inkast av Ingelsten, men det gick rakt på Naurin. Men annars inledde KFF matchen ganska försiktigt, de försökte inte etablera hög press. GIF hade större bollinnehav. GIF har en bra kombination i sjunde minuten, då Olsson slår ett inlägg som Sigurdsson skjuter i stolpen. Strax efter skjuter Hallenius ett något beskedligare skott strax utanför. Men överlag präglades matchens inledning av halvdant passningsspel och måttligt tempo.

I trettonde minuten kommer ett nytt Kalmar-inkast av Ingelsson som nickas ut till Romario i straffområdeskanten, som skjuter ett välplacerat skott decimetern strax innanför Naurins högra stolpe. Där hade GIF-försvaret kunnat vara mer aggressiva i att attackera inkastet, som förvisso var långt som en hörna men utan alltför hög fart. Det var inte logiskt i förhållande till matchbilden. Men det är alltid en fördel att ha spelare kan träffa målet. Då kan en ballongboll plötsligt bli en målchans.

I nittonde minuten gick ridån ned. Det kommer efter ett obegripligt schabbel av Steindorsson på mittfältet där han i en kampsituation styr bollen rakt ned mot eget straffområde. Men den oavsiktliga passningen hemåt blir istället en perfekt djupledspassning för Ingelsson som iskallt avslutar till 2-0. En synnerligen dyster tillställning kunde nu skönjas, efter att man släppt in två mål situationer som GIF delvis självt skapat åt KFF.

Mycket riktigt visade sig den efterlängtade framgången för KFF hålla i sig, precis som man kunde befara. I den 27:e minuten kom 3-0 genom en snabb omställning från djupt nere på egen planhalva, där man genom snabba löpningar och distinkta passningar sågar sig genom GIF:s försvar och kröner anfallet med ett högklassigt avslut av Melker Hallberg. Resten av halvlek förflöt händelselöst, pausvilan kom som en befrielse.

I paus valde tränarna att byta ut Myrestam (som man i efterhand undrar över hur man bedömt formmässigt) mot Wilson och därmed ändra till uppställningen 4-4-2. I 52:a minuten har GIF sin första målchans, efter att KFF:s målvakt släpper en retur på ett tungt skott av Suljevic, men där returen lyfts väl högt över. GIF dominerar spelet eftertryckligt i halvlekens inledning, men KFF valde naturligtvis att ligga lågt. GIF hade flera hörnor och halvchanser, men inte mer än så. Det var ett i högsta grad skenbart övertag. Kalmars frispark i 65:e minuten som slogs i ribban av Victor Elm var långt mycket mer farlig än de kattguldschanser som GIF skapade under halvlekens första del.

I 69:e minuten byttes Olsson ut mot Rajalakso. Men från mitten av halvleken återgick matchen till sin naturliga balanspunkt. GIF fick inte utdelning på sina halvchanser, samtidigt som KFF stärktes av insikten att det inte är någon fara. De kunde vila tryggt i att låta ha GIF ha bollen, bollinnehavet ledde ändå inte till att något av värde åstadkoms. GIF:s skenbara övertag från halvlekens början avtog alltmer och kvalitetsskillnaden mellan lagen framträdde i all sin brutala tydlighet. Det var klart mycket närmare 4-0 än att GIF skulle ha reducerat.

Det är en gammal, och mycket sann, klyscha att ”Mål förändrar matcher”; men man kan vara olika känslig för detta. Idag imploderade GIF efter att man hamnat i underläge. Sakligt sett kan man undra om det kanske inte är en rimlig reaktion? Man kanske vet om att man inte räcker till offensivt mot flertalet allsvenska lag? Att man helt enkelt inte får hamna i underläge. Danielssons frånvaro orsakade inte ett ras i försvaret, det uppstod ett slukhål i hans frånvaro. Det är mycket olycksbådande med tanke på att det är mycket möjligt att Danielsson försvinner under sommarfönstret. Myrestam såg ut vara mycket, mycket långt från matchform. Men där kan vi ändå våga tro att han måste kunna långt bättre än vad han visade idag.

Det är inte första gången under det lidandes vandring som är vår historia i allsvenskan som ett lag i svårigheter, med dåligt självförtroende och ihållande måltorka hittar sin själ i en förlösande match mot GIF. Så blev det även för Kalmar FF idag. Laget har flera kvalitetsspelare men av något skäl har det inte fungerat för dem tidigare under säsongen. Dagens match blev en katharsis för dem, vi var den själlösa motståndare som gjorde att de kunde förlösa sin kramp.

GIF:s mer ambitiösa anfallsspel från och med matchen mot ÖSK har burit frukt i en match och det var just mot det notoriskt försvarsdarriga ÖSK. Anfallsspelet är ambitiöst, men för att det ska lyckas krävs att motståndet inte är alltför imponerande. Tyvärr vittnar anfallsspelet om att det just nu inte finns någon offensiv spelare i GIF som håller tydlig allsvensk klass men flera som ligger långt under nivån. Jag har svårt att se det som att de underpresterar eller inte följer de taktiska riktlinjerna. Det som fattas är skicklighet i avgörande moment, så som den sista passningen inne i straffområdet och i avslutslägen där man kan göra mål om man är en skicklig spelare.

Nästa match mot Östersund är den sista före sommaruppehållet. Då måste spelet likna något bättre än det som ett överambitiöst lag i Superettan kan åstadkomma, även en regnig oktoberkväll i Varberg. Om utförslöpan fortsätter kommer vi att gå in i sommaruppehållet med en påtaglig kriskänsla.