-
”Det är skönare att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”, eller?
Bortamatch mot IFK Göteborg som inte förlorat en match på hemmaplan sedan säsongspremiären mot MFF och som sedan dess spelat oavgjort i två matcher med en målskillnad på 27-5 bådade inte gott. Men matchen blev oväntat jämn.
Matchen inleddes i ett skäligen modest tempo. Egentligen hände inget av vikt förrän IFK får en straff i tionde minuten. Det är en straff av typen ”topplag som spelar hemma behöver poäng mot ett skitlag som ingen bryr sig om”. Salomonsson exekverade straffen kompetent. Efter straffen försöker GIF skapa press men utan större framgång. GIF:s kvittering som snart följer är på inget vis resultatet av att man etablerat ett fungerande spel. I 20:e minuten tilldöms GIF en frispark ett gott stycke ut från straffområdet, som passerar genom en tät klunga av spelare. Reprisen visar att målet borde ha dömts bort för offside. Efter kvitteringen tar sig GIF mer och mer in i matchen, men dominansen skakas om då IFK är nära att ta ledningen på nytt då Naurin gör en högklassig benparad på Bomans skott. I den sista kvarten av halvleken ser GIF riktigt bra ut, man dominerar bollinnehavet och IFK har bra en nick som Naurin teveräddar i 42:a minuten. Första halvlek slutade egentligen 0-0 men domaren valde att premiera positiv fotboll, även om målen tillkom på oegentligt sätt.
IFK inleder andra halvlek starkt och tar ett fast grepp om matchen. I 53:e minuten resultaterar övertaget åter i mål genom en frispark. Boman nickar bakåt och bollen slinker in vid Naurins vänstra stolpe. Han är kanske väl ostörd, men det är en bra prestation. Fjoluson, vad gör du? I det här skedet av matchen har IFK höjt sig påtagligt och flera spelare i GIF börjar trampa luft. Den normale åskådaren börjar fråga sig om det inte är dags för byten. I 59:e minuten är det nära att ledningen utökas till 3-1. Men det var inte en logisk match. När GIF går ned i sina prestationer får man åter fotfäste genom att oväntat kvittera. GIF åstadkommer ett längre anfall i 62:a minuten som avslutas med ett tungt skott av Rajalakso, som inte alls är otagbart, men som Alvbåge släpper in.
I det här skedet av matchen händer det mycket, i minuten efter kvitteringen är det nära att IFK åter tar ledningen då Naurin räddar ett friläge, som dessutom med litet otur hade kunnat bli en straff. I 67:e minuten är Dibba iblandad i en stökig situation som hade kunnat få ett bättre öde och i 71:a minuten är Rajalakso nära att nicka in ett bra inlägg av Larsson. Men i minuten efter är Gustav Engvall när att göra mål när han tränger sig förbi Fjoluson men Naurin avvärjer med en högkaratig benparad. I det här skedet av matchen spelar GIF bra men man spelar också till synes utan den minsta ambition att grisa hem en poäng. Det kanske är ett idelogiskt val att GIF aldrig dagtingar med sin tro på offensiv fotboll? Peaken i den här fasen av matchen är när Dibba gör en enmansraid i 78:e minuten men skjuter över. Om Dibba var effektiv som en ordinär allsvensk forward i sina avslut skulle han kunna säljas för en betydande summa. Den speciella logik som rådde i denna match kröns i den 80:e minuten. Alesami slår ett inlägg snett bakåt in i straffområdet som möts av Albaek. Bra kombination men vad i herrans namn gör den GIF-spelare som följer Albaek i hasorna utan ett uns av vilja att påverka händelsernas gång? Efter ledningsmålet stänger IFK till och spelar på resultatet. Men en sista chans följer, då de inbytta spelarna Simon Helg skjuter och Hasani slänger sig med sträckt ben för att stöta in bollen. Men marginalerna var inte med oss.
GIF Sundsvall har ingen anledning att skämmas över insatsen. Vi pressar de presumtiva svenska mästarna till sista minuten på hemmaplan. Kanske är vi seriens humörhöjare? Det lag som gör matcher litet trevliga genom att bjuda upp till spel men som inte ställer till med något oväntat och otrevligt? IFK Göteborg var däremot ingen humörhöjare att se idag. Jag har sett dem göra bättre matcher under säsongen än idag men de är i grunden ett ganska begränsat lag. Men det är ett lagbygge som är väl designat för att kunna betvinga ihåliga, halvdana lag med luckor i sin kompetens som inte kan döljas mer än i korta sekvenser.
Hans Hasselbladh
