En djupare titt i 2010 års siffror: Konsten att trolla med siffror – eller försöka se helheten
HIF E-zine följer ännu en gång upp det ekonomiska läget i HIF.
Inför säsongen 2010 budgeterade HIF med två miljoner i överskott, en siffra som ganska omgående reviderades till en miljon i överskott. Med facit i hand lutar det åt ett nollresultat och frågan är vari skillnaderna ligger.
Helsingborgs Dagblad ”avslöjade” i november att det är vidareförsäljningen av Mariga som räddar HIF:s resultat, men riktigt så enkelt är det inte. Det finns många faktorer att beakta och genom att välja att bryta ut en enskild händelse och förklara hela årets resultat utifrån denna så trollar man en hel del och bortser från helheten.
HIF E-zine har under hela 2010 samlat på sig ekonomisk information för att på bästa möjliga sätt kunna förklara resultatet i slutet av året. Observera att hela genomgången nedan bygger på en jämförelse mellan budget och verkligt utfall, där framför flertalet av siffrorna bygger på uppskattningar av HIF E-zine utifrån information från HIF, andra medier samt egna beräkningar. När HIF presenterar sin årsredovisning för 2010 kommer en ny genomgång att utföras med mer exakta siffror.
Plusposter
I en tidigare artikel har vi redogjort för ett flertal engångseffekter som påverkar resultatet positivt, utöver vidareförsäljningen av Mariga även en försäljning av Sebastian Carlsén till Inter, en dom i förvaltningsrätten och en oväntad turkisk betalning avseende Christian Järdler.
Därtill bör tilläggas att HIF under 2010 slutade tvåa i Allsvenskan, vilket var bättre än budgeterat. Placeringen medförde ökade intäkter både i form av placerings- och sponsorbonus (häri ingår även intäkter relaterade till tv-rättigheter). Samtidigt innebär topplaceringen att det utgår en del bonusar till både spelare och ledare. För att få en bild av nettoresultatet för dessa delar tog HIF E-zine därför hjälp av klubbdirektör Paul Myllenberg.
Vad innebär andraplatsen rent ekonomiskt för intäkter och kostnader som är beroende av placeringen?
- En första- eller andraplacering i Allsvenskan innebär ett överskott, medan en cupseger eller en tredjeplacering inte gör det. För en andraplacering är det ett sjusiffrigt belopp vi talar om.
Med andra ord innebar HIF:s sportsliga framgångar även visst (positivt) avtryck i resultatet i form av bonusar. Totalt sett finner vi då följande positiva effekter på resultaträkningen (notera att dessa bygger på HIF E-zines egna beräkningar):
|
Dessutom kan det tillkomma intäkter relaterade till Cupfinalen på Söderstadion. Myllenberg kommenterar:
- Hammarby redovisar till förbundet som redovisar till oss och så vitt jag känner till har de fortfarande inte redovisat några siffror. Men vi förutsätter en korrekt och transperent redovisning.
Räknar ni med ett överskott?
- Ja, med tanke på att det var ett fullsatt Söderstadion så gör vi det, men inte exakt hur mycket.
Vänta nu lite. Vi räknar in 10,3 miljoner i plusposter (exkl. cupfinalen) och hamnar ändå på ett nollresultat? Dags att slå på stora trumman och trycka löpsedlar? Troligtvis inte…
Minusposter
I sommarens ekonomiska halvtidsrapport räknade vi med att HIF gick ungefär tre miljoner back i publikintäkter gentemot budget. Vi vet också att HIF fick ett oväntat krav på utbildningsersättning för Léandro Castan och att sponsorintäkterna var något lägre än budgeterat. På hösten, i takt med att HIF var med i guldjakten var publiktillströmningen bättre och HIF kunde under denna period hålla de budgeterade publikintäkterna:
- Det stämmer att vi hade en större avvikelse på våren. Under hösten höll vi däremot budgeten intäktsmässigt, men det vi förlorade på våren kunde vi inte ta in. Vi hade en dipp på Gefle-matchen, men desto bättre mot Djurgården och Kalmar där vi i princip hade fullt hus, säger Myllenberg.
Inget ytterligare tapp på publiken såldes. Dessutom har HIF tidigare deklarerat att sponsorintäkterna totalt sett nådde budget under året, vilket innebär att det lilla tapp som man gjorde under våren hämtades upp under hösten. Däremot innebar HIF:s tidigare fordran på Parma (avseende den första transfern) en betydande valutakursförlust, eftersom fordran var ställd i euro, en valuta som försämrats kraftigt under året. Totalt på minussidan har vi då (återigen är det HIF E-zines egna beräkningar):
|
Utgår vi från den budgeterade miljonen i överskott landar vi efter plus- och minusposterna på ett resultat om 5,6 miljoner kronor (1 + 10,3 – 5,7), att jämföra med det nollresultat som HIF kommunicerar. Skillnaden beror förmodligen på s.k. signing fees för årets tre nyförvärv, Erik Edman, Alexander Gerndt och Rachid Bouaouzan samt vissa lönekostnader för den sistnämnda under hösten, vilket inte var budgeterat.
Vad kan vi då lära oss av det här? Oavsett hur pass nära HIF E-zines siffror ligger sanningen så är det viktigt att som utomstående betraktare inte stirra sig blind på en enda enskild faktor.
Tidningsrubriker ljuger ofta, information därunder är inte sällan snedvriden och det finns oerhört många faktorer under ett år som påverkar varandra. Hade inte HIF tidigt under 2010 kunnat räkna hem ett par miljoner på Mariga-affären så hade spelartruppen idag förmodligen sett helt annorlunda ut.
Att HIF värvade exempelvis Alexander Gerndt och Rachid Bouaouzan under 2010 kan delvis förklaras i att man hade råg i ryggen genom Mariga-affären, men som ni ser ovan är det en mängd andra faktorer som också spelar in, såväl positiva som negativa. Att själva finansieringen (dvs. betalningen av transfersummor och sign-on fees) skedde genom en tredje part förändrar inte detta faktum. Lön och sign-on blir en kostnad för HIF oavsett om man tar in extern finansiering eller inte.
I nästa del läser du om tankarna inför 2011
