En hälsning till dem med bortförklaringar
Fyra bortamatcher, tio poäng. Redan nu har ÖIS bättre siffror på bortaplan än på hela förra säsongen, då det blev nio. Lördagens tre mot Degerfors visar på den stora skillnaden.
En man mindre och spelare i sjukstugan. Men ÖIS-spelarna som var kvar vek inte ner sig. De brann som aldrig förr. För laget och för märket på bröstet. Inställningen och slitet gav resultat. Det blev en hälsning till dem som förklarade bort förluster när motgångarna var liknande förra året.
Matchen på Stora Valla var egentligen inte menad att sluta med tre rödblå poäng. Men fast bestämda visade ÖIS vad elva, förlåt tio, stenhårt arbetande män tillsammans kan åstadkomma. Vad som kan hända om man är ett lag med gemensamma tankar och målbilder. Och förstås också vad som kan hända om man har Superettans hetaste spelare i laget.
Diego Montiel fortsatte att plocka fram saker ur sin repertoar som inte någon i ÖIS-tröjan haft på många år. När han tog sig förbi Degerfors-spelare efter Degerfors-spelare fick man stundtals fundera kring om det verkligen är rimligt att han i sommar spelar på Tunavallen istället för i Ryssland.
Rimligt är det förstås på ett sätt, men samtidigt har ÖIS en urtuff utmaning i att behålla den svensk-uruguayanske mittfältaren framöver. Det som talar för ÖIS i den förhandlingen är hur bra det går. Diego Montiel spelar fotboll som aldrig förr, och ser minst sagt ut att trivas i Thomas Askebrands sällskap. Dessutom kan det, om det fortsätter som nu, erbjudas allsvensk fotboll på fler än två håll i Göteborg nästa år.
Utan att sväva iväg är det den ofrånkomliga känslan efter att Montiel dunkat in straffen och rusat mot klacken – ett firande som för övrigt fick honom varnad. Dippar brukar vara oundvikliga under säsongen, men den lagmoral som ÖIS visar på Stora Valla känns här och nu för stark för att ens förstöras av dippar.
Spelarna springer för varandra på planen, inte enbart för sig själva. Och så liret. Liret som varit synonymt med ÖIS har på allvar blivit det igen i år. Trots tio spelare mot Degerfors elva var det ÖIS som skapade chanser framåt i slutminuterna.
"Såhär ska det inte se ut, det är åt andra hållet det ska se ut såhär", sa kommentatorn i Cmores sändning. Han hade förstås rätt, men det är tydligen såhär det omtalade livet efter Lantz är.