En lektion i Malmö

I andra omgångens sista match ställdes GIF Sundsvall mot Malmö FF. Bortamöte mot regerande svenska mästarna. En match där den förmodade utgången är nästan given. Tyvärr blev utfallet helt förväntansrätt. GIF skämde inte ut sig, man höll siffrorna nere men var aldrig i närheten av att hota MFF. Så fort Malmö tog ledningen var i praktiken matchen slut.

Efter att ha lagt hemmapremiären bakom sig kunde GIF Sundsvall med lugn och högburet huvud ta sig an den svårast möjliga uppgiften i allsvenskan: Malmö FF på bortaplan. Ett MFF som därtill verkligen ville visa sin hempublik att allt är i sin ordning, att kursen är inställd mot ett nytt SM-tecken, att tränaren vet vad han gör och att spelarna är så bra som de egna supportrarna vill tro och media påstår.
GIF ställde upp med följande lag:

Naurin - Danielsson, Björkander, Pirttijoki - Larsson, Krogh Gerson, Suljevic, Steindorsson, Olsson - Freyr Sigurdsson, Wilson
 
Den enda förändringen var således att Pirttijoki återtog sin plats på Sonko Sundbergs bekostnad. I MFF fanns en mycket viktig skillnad i förhållande till premiäromgången. Anders Christiansen var åter på sin position på centrala mittfältet, han är en av lagets viktigaste spelare och därtill en av allsvenskans bästa spelare. MFF uppställning indikerade något som drar mot ett tremannamittfält. Den nya uppställningen 3-4-1-2 blev mycket lyckosam för MFF.
 
Matchen inleddes med stort bollinnehav för MFF, GIF klev högt för att pressa, litet smånätt spel från båda sidor. En bra bit in i halvleken har GIF bra positionsspel, ligger rätt. Man uppträder mycket lugnt och spelar sig ur svåra situationer. Ingen ”gräs-effekt” så långt.
 
Naurin var ute och hängde tvätt på en hörna i 13:e minuten, ett tillfälle då hans svagheter exponerades på ett obehagligt sätt. Tveksam avblåsning när Sigurdson stjäl bollen av Safari i 16:e minuten, det kunde ha blivit en mycket farlig kontring. Den första kvarten av matchen var relativt händelselös. Den första riktiga målchansen kom i 19:e minuten då Cibicki får skjuta från kanten av straffområdet efter att MFF tryckt ned GIF under en längre spelsekvens. En ny MFF-chans följer efter en snabb spelvändning i 22:a minuten, då Suljevic går bort sig litet, Pirttijoki rensar efter en snabb hemlöpning.
 
Parentetiskt, Åke Unger staplar inaktuella plattityder på hög om vad som är typiskt för GIF. Vi sägs vara löpstarka, bra på huvudet, slitstarka. Bilder från 2003? En bra bit in i halvleken är det en ganska händelselös match, men GIF visar tålamod och disciplin i försvarsspelet. Försvarsspelet är mycket bättre än 2016!
 
Det blir frispark när Cibicki är på väg genom (Björkander varnas) i 30:e minuten. Totalt ofarlig, lös frispark mitt på Naurin. Just då imponerar inte MFF över hövan. Modest tempo, kreativitet och fighting spirit. Men matchen vänder med eftertryck. En tafflig situation vid en hörna i 35:e minuten ger ledningen. Brorson nickar löst, bollen går ned mot Safaris ben, studsar in i mål från nära håll. Målet var knappast någons fel, mer tur och tillfälligheter. Men skapar man målchanser ger det utrymme för sådant. Efter målet tar MFf kommandot mer eftertryckligt. En ny hörna följer i 37:e minuten som Naurin gör en sedvanligt okontrollerad utboxning på, som ger utrymme för ett rungande skott strax utanför höger stolpe. MFF genomför ett snabbt kombinationsspel som ändar med ett hårt skott av Youtun i 42:a minuten som tippas till hörna av Naurin. Eftertrycklig MFF-dominans efter målet.
 
En av de avgörande faktorerna för MFF:s dominans, som fanns från avspark, men som blev total från och med ledningsmålet, var att GIF:s mittfält blev uppätet bit för bit av MFF. Christiansen och Lewicki hade högre bolltempo, vann närkamper och matade det nya anfallstrean (Rakip offensiv mittfältare(släpande anfallare) på ett förtjänstfullt sätt. GIF blev å andra sidan mer och mer nedtryckta och var i slutet av första halvlek nära att kvävas av MFF:s press. De längre bollar som det hårt trängda försvaret skickade iväg vanns inte i ett enda fall av Wilson. Om man ska slå långt är det troligen bättre att söka kanterna. I halvleksvilan var det mycket svårt att se hur GIF skulle kunna vända den här matchen, trots att underläget bara var ett mål. Det saknades riktig spets i de offensiva momenten och anfallsspelarna var helt oförmögna att ens kunna vinna en enda duell mot sina motståndare. Rakip bäst på plan under första halvan av första halvlek.
 
Joel Cedergren agerar och byter in Linus Hallenius från och med paus, Pirttijoki går ut och Gerson går ned som mittback (troligen lågt sittande defensiv mittfältare). Vild chansning men nu var det inte läge för halvmesyrer. Gerson inleder starkt med en högklassig, men riskabel, brytning i eget straffområde nästan direkt efter halvlekens start. GIF försöker pressa i halvlekens inledning men utan större framgång. MFF kontrar istället och tvingar Gerson till en ny kanonbrytning i 49:e minuten. En litet lurig frispark i 52:a minuten av Cibicki som ger Naurin vissa problem. Ytterligare en frispark av Cibicki i 57:e minuten tippas av Naurin till hörna, som blir resultatlös. GIF lyfter sig något efter bytena, man spelar inte jämnt men det ser mindre illa ut än i slutet av första halvlek.
 
I 60:e minuten slår Yotun en lång svepande passning från vänsterkanten som når Rosenberg när han stormar framåt i straffområdet. Han gör en högklassig nedtagning och avslutar kliniskt, 2-0. I den situationen syns det tydligt att Björkander är mycket orutinerad på den här nivån och att Gerson inte är mittback. Det målet var i realiteten spiken i kistan för GIF. Omedelbart efter målet byts Rajalakso in, Dennis Olsson går ut. I 64:e minuten får GIF en chans då Steindorson snappar en boll på mittfältet, han passar Hallenius i ett ganska bra läge i straffområdet. Han snurrar runt litet i straffområdet men det blir aldrig riktigt farligt.
 
GIF försöker från 70:e minuten att åter sätta press på MFF. Det finns ansatser till bra spel men man har inte skicklighet eller fysisk styrka att behålla trycket kring Malmös straffområde. I 71:a minuten byts Wilson ut och Romain Gall kommer in. Han visar sig vara en frisk fläkt och bör ha tagit sig en bra bit närmare en startplats. Efter att GIF:s reduceringsförsök ebbat efter tio minuter eller så, lägger sig matchen i viloläge och MFF kan spela av en bekväm hemmavinst.
 
Om matchen summeras kan man inte säga annat än att det var fråga om total, tidvis monumental, överlägsenhet för Malmö. Till och med Eric Larsson blev uppäten av Safari. Men det var ändå inte en demoraliserande förlust. Det här var säsongens mest programenliga förlust. Nu väntar nya utmaningar. Dags att skrälla mot de ständigt uppskrivna titelutmanarna från Hisingen?
 
Vilka lärdomar kan vi ta med från kvällens match?
 

• Det grundläggande defensiva spelet fungerar även mot bättre motstånd men är skillnaden mellan lagen så stor i kvalitet som idag hjälper det inte. Men så kommer det inte att se särskilt många gånger under den följande säsongen.
• Matchen var dyra men viktiga lärpengar för många unga spelare i GIF. Bästa möjliga motstånd i allsvenskan på en arena med ordentligt publiktryck.
• Anfallsspelet är ett problem! Våra anfallare har inte övertygat. De har begränsad användbarhet och med undantag av Wilsons måltjuvskvaliteter har de heller inga utpräglade spetsegenskaper.

2 kommentarer

Hans Hasselbladh2017-04-11 21:19:00