Örebro - Sundsvall
3 - 3

En vanlig kväll i allsvenskan men ack så viktig

Känslan av kris gick nästan att ta på inför den här matchen. Skulle utförslöpan fortsätta? Hur lågt kan GIF sjunka i prestation? Kan det vända? Eller kan vi i bästa fall se fram emot några korta ryck där lagets kvaliteter (som något måste finnas kvar av) får liv i en halvlek eller två, om motståndet inte är alltför krävande? Alla utfall av kvällens match som innebar förlust med mindre än tre mål kändes otroliga. Men det blev bättre än så.

Att notera var att både Nordin Gerzic och Astrit Ajdarevic saknades i ÖSK:s startelva. ÖSK var skadedrabbat till den grad att Åhman-Persson genomförde matchen med ett stort gips på armen. Men det kändes olycksbådande att våra tränare valde att fortsätta på den inslagna vägen med uppställningen 5-3-2.

I inledningen av matchen såg GIF mer förhoppningsfulla och säkra ut än man vågat hoppas på. Båda lagen såg allsvenskt trevliga ut och bytte hörnor och inte alltför raska spelvändningar med varandra. Mitt i denna vila av allsvensk idyll gör våra utskällda juniorer Granat (assist) och Wilson mål. I åttonde minuten av matchen sågar GIF sig systematiskt genom Örebro-försvaret på vänsterkanten och nere vid kortlinjen, i måttligt tempo och följt med litet avvaktande intresse från Örebro-försvarana. Mycket bra insats av ungdomarna! En oväntad men angenäm inledning av matchen. Wilson fortsätter att briljera, i nästa sekvens spelar han fram Silva till en bra målchans som räddas av Örebros målvakt.

Det kom en våldsam satsning strax nedanför mitten i 13:e minuten av ÖSK:s Moberg. Gult kort men mycket nära rött, men frisparken blev resultatlös. Omedelbart därefter skjuter Sonko Sundberg tätt utanför stolpen. Den första kvarten ser påtagligt bra ut för GIF, bättre än under någon match efter sommaruppehållet. Det fanns tydliga tecken till skärpa och självförtroende i offensiven och försvarsspelet var hyfsat stabilt. Men ÖSK var omvänt ganska bleka. I 25:e minuten hade ÖSK en lång sekvens av press runt vårt straffområde som avslutas med ett skott av Omoh, nyförvärvet från ÖFK, som rikoschetterar på Sonko Sundberg. Oturligt.

I 28:e minuten klipper Wilson till i straffområdet direkt på en passning som vore han en fullfjädrad allsvensk forward. Skottet räddas men det vittnar om gott gry i grabben. Ska det bli typisk GIF-ÖSK match med många mål? I 31:a minuten vänder tyvärr den intressanta och behagliga matchupptakten. Besara (ja, just han) gör en utmärkt individuell prestation i straffområdet och avslutar distinkt till 2-1 i Örebros favör. Besara har onekligen betalat sig väl för ÖSK.

Även om det livsviktiga resultatet tippade i en annan riktning fortsatte GIF att hålla spelet väl uppe. Men matchen så här långt indikerade obarmhärtigt vilket lag som hade mest kvalitet i straffområdet. Icke desto mindre följde en riktigt bra kombination efter lång löpning av Larsson som slår in ett inlägg skarvas av Wilson till Silva som avslutar hyfsat väl.
Halvleken präglades av kravlös allsvensk fotboll med en hel del trevliga kombinationer från båda lagen, med försvarsspel som inte alls var dåligt men inte heller kassaskåpssäkert. Skillnaden var ÖSK kunde förvalta sina chanser bättre.

Andra halvlek inleds med en kvalificerad målchans för ÖSK när Besara skjuter ett mycket hårt skott som Naurin hade all möda med att tippa undan. ÖSK kopplade greppet om matchen och dominerade bollinnehavet. Man kan notera att ÖSK matchen genom spelar ett cyniskt försvarsspel för att vara ett allsvenskt lag. Vid bolltapp klipper man motståndaren snabbt och kontrollerat och tar en frispark istället för en spelvändning. Domare Eriksson föreföll vara bekväm med det, åtminstone så länge det tillämpades av ÖSK.

I 52:e minuten gör Tranberg en huvudlös bakåtpassning till Naurin, som mer eller mindre tvingas att kapa Sköld. Det blir ”bara” ett gult kort men straffen förvaltas obönhörligt av den tidigare syndaren Moberg. 3-1 och allt tyder nu på att ridån gått ned för denna kväll. Situationen var stökig och klantigt hanterad av GIF men det var inte ologiskt med tanke på ÖSK:s totala dominans efter avspark. I det skedet av matchen lät den tillresta tappra skaran av GIF-supportrar höra av sig med ropet: ”Våga byta!”.

Och bytet blev det! Granath ut och Eklund in och redan en minut och fem sekunder senare i 61:a minuten knoppar han in ett mål på en hörna med vacker nick och reducerar till 2-3. I det här skedet av matchen saknar matchen struktur. GIF förmår inte riktigt pressa men ÖSK har tappat det offensiva grepp man hade i halvlekens inledning, men man har inte ändå stängt till bakåt. Spelet böljade därför litet planlöst fram och tillbaka. Men GIF samlar på sig halvchanser.

I 77:e minuten blixtrar ÖSK till då Sema avlossar ett rungande skott tidigt i en spelvändning, som Naurin räddar med en mycket kvalificerad aktion, sträckt som ett snöre i luften. GIF pressar och skickar upp Sonko Sundberg på topp men det blir inte riktigt farligt. Men i det allmänna stöket lyckas vi få en straff. Eklund faller majestätiskt över Almebäck och det ger Gerson tillfälle att stensäkert slå straffen upp målvaktens högra hörn.

3-3 är aldrig ett anständigt resultat i fotboll. Ska det bli oavgjort är 0-0 eller möjligen 1-1 acceptabelt. Men i kväll får man vara nöjd ändå. Laget visade stark moral och ansatser till godtagbart spel. Det visar att det går att få ut mer av det här laget än som varit fallet i de matcher som hittills spelats efter uppehållet. En ÖSK-supporter kan inte vara riktigt nöjd. Laget var bitvis bra, nästan imponerande, men var också oförsvarligt liknöjda och passiva när man hade ledningen i andra halvleks sista halva.

Tre toppar för GIF ikväll:
+++ Peter Wilson, en framtidsman!
++ Johan Eklund, mycket starkt och avgörande inhopp. Till och med bolltouchen såg bra ut.
+ Eric Larsson, rivig och aktiv men några missar drar ned betyget

Hans Hasselbladh