Ett misslyckande i sann Göteborgsanda

Ett misslyckande i sann Göteborgsanda

Ska de sparka ut oss, får de sparka hårt” menade Mattias Asserståhl på medlemsmötet i höstas. Inga problem, tänkte Gamla Ullevi AB. Två månader senare har de nu lyckats hitta ett par stålhätteskor som med en välriktad spark både flyger oss hela vägen från Gamla Ullevi till Valhalla, men som också lämnar ett stort, fett avtryck och svider som salt i ett öppet sår.
 
Bakgrunden, att Häcken behöver söka sig någon annanstans medan den undermåliga Rambergsvallen ersätts med en ny arena, kan vi alla vid det här laget. Lösningen på problemet blev alltså att inhysa dem på Gamla Ullevi istället. En arena som byggdes för GAIS, IFK Göteborg – och oss. Från vårt eget hem sparkas vi nu ut i väntan på att Nya Rambergsvallen ska färdigställas. Hur den nu ska se ut och finansieras. Först måste ju ett beslut fattas.
 
Bygget som egentligen hade behövt komma igång 1/12-2013 för att stå klart till säsongen 2015 bordlades idag ytterligare tre veckor då kostnaderna är för höga. ”Vi jobbar på det, vi vill fundera”, säger Anneli Hulthén. Vad härligt. Det känns väl förtroendeingivande? Vet du vad, Anneli. Jag vill också fundera. Fundera över hur en sådan viktig fråga för såväl klubbar som kommun har kunnat misskötas så enormt. Hur en kommun gång på gång lyckas framstå som inkompetenta så fort arenabyggen kommer upp för diskussion.
 
Nya Gamla Ullevi är ett misslyckande, hanteringen av Scandinavium likaså, och låt oss inte ens prata om betongliket Nya Ullevi. Kommunen har dessutom redan rånat oss en gång i arenafrågan då Walhalla trots löften aldrig återgavs till ÖIS ägo efter utlåningen till världsutställningen 1923. Nu sker det igen, om än i mer tillfällig form. De nya arenareglerna som gör Rambergsvallen oduglig inte bara i praktiken utan även på pappret har varit kända i flera år. Ändå står vi här, månader ifrån säsongen då reglerna börjar gälla, med uteblivna klartecken för att sätta spadarna i marken.
 
Hanteringen av frågan är ingenting annat än amatörmässig – och det är vi som får ta smällen.
 
Tack vare en ärendebehandling i kommunstyrelsen långsammare än Alex Perreiras överstegsfinter har en situation skapats där det sannolikt inte blir rödblått spel på Gamla Ullevi ens 2015. Och som alla vet föder problem fler problem. Ponera att vi då har tagit klivet upp i Superettan, en serie i vilken Valhalla som bekant inte ens nära att uppfylla förbundets krav. Ska lagens respektive ordförande brottas om vem som får ta klivet in på stora Ullevi? Baserat på tidigare erfarenheter känns det som en lösning trolig som någon.
 
Med ett handlingskraftigt styre hade vi aldrig behövt hamna i den här situationen. Med det sagt så är kommunen inte ensam syndaren i frågan. Beslutet att ersätta oss med Häcken ligger i händerna hos Got Event och GUAB:s styrelse som lyckats med konststycket att agera nästintill lika svagt som kommunen. Obefintlig insyn, luddiga avtal och oklara kriterier är de tre ben som frågan stått på sett ur deras ögon. Till slut togs det populistiska och framförallt enkla valet med en teknikalitet om vår alliansmedverkan som grund. När Anna Johansson (S) dessutom i tidigt skede går ut och rent utav lovar Häcken spel på Gamla Ullevi kan man inte låta bli att undra vad som försiggått bakom GUAB:s persienner och hur ett beslut egentligen har fattas.
 
När Gamla Ullevi byggdes om fick vi, GAIS och IFK Göteborg nöja sig med de tillgängliga alternativen hur dåliga de än var. Enligt logikens alla lagar borde tomma, disponibla Nya Ullevi vara det solklara alternativet som Häcken får nöja sig med under sin ombyggnation. Istället tillåts de att åka gräddfil med oss som förlorare. Vari ligger den rimligheten? Rättvisan? Varför ska en redan ekonomiskt haltande klubb drabbas negativt av en fråga vars svar när vi var i samma situation blev annorlunda?
 
Över alla ovanstående bisarra faktumen häpnar vi, men ändå inte. För det här är Göteborg. Staden där logiken flyger ut ur fönstret så fort någon yppar ordet arena. Staden där det är rimligt att en tredje part drabbas av andras misslyckanden. Återigen har vi blivit rånade, än en gång visar orättvisan sitt fula tryne. På nytt står vi ensamma i kampen mot de inflytesrika.
 
Tack alla inblandade för sparken. Syns vi på Valhalla 2014 lovar vi att bjuda tillbaka på en.

Andreas Kristenssonandreaskristensson@live.seankristensson2014-01-15 19:40:00
Author

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK