Häcken - Halmstads BK
2 - 3

GIF - IFK Norrköping: There is more than one way to skin a cat

Matchen mellan GIF Sundsvall och IFK Norrköping kan egentligen sammanfattas ganska enkelt. Ett ganska bra allsvenskt lag slog ett lag som det finns många frågetecken kring. Var de vinster som GIF bärgat den vanliga inledande sprattlingen som även den mest dödsdömda nykomling i allsvenskan brukar kunna åstadkomma? Kan laget få ordning på sitt försvarsspel? Kan man bli vassare framåt? Eller speglar resultaten mot Gefle och IFK Norrköping exakt den nivå som GIF kan förväntas hålla i allsvenskan 201

Matchen inleddes i ett ganska högt tempo av båda lagen. Norrköping visade redan från matchens första minuter det som, åtminstone för någon som sett laget ganska begränsat i år, framstår som deras särskilda styrka. En hög, aggressiv men ändå kontrollerad press mot motståndaren. GIF tvingades matchen genom att spela med hög risknivå för att komma ur pressen. Det är kraftödande och Norrköping väljer att växla i intensitet i pressen och under de perioder de sjunker ned, har GIF det lättare men hotar sällan på allvar.

Genom hela matchen visade Norrköping också en annan kvalitet. I uppspelsfasen går det ofta riktigt fort. De spelade sig snabbt och exakt genom GIF:s mittfält otaliga gånger och trycker ned dem långt ned i straffområdet. Det matchavgörande målet i 14:e minuten kom mot ett samlat GIF-försvar, där Norrköpings anfallare kombinerade sig fram på liten yta och gav Kujovic skottläge efter en nedbröstning. Ett oerhört välplacerat och hårt skott från två meter utanför straffområdet var kronan på Kujovics högklassiga insats under matchen. Inte långt därefter är Kujovic nära att utöka ledningen till 0-2, då han vänder elegant och skjuter strax utanför på en lyftning in i straffområdet.

Under en lång period efter målet dominerar Norrköping matchen totalt, GIF har stora problem med deras press och inte heller längre bollar fungerar. Norrköpings centrala mittfältare och mittbackar dominerar Eklund i luftrummet. Dibba fungerade faktiskt bättre som bollmottagare längs marken. Men även han hade stora problem med Norrköpings försvarare. Han kunde inte passera dem och de bröt regelmässigt utan att dra på sig frispark.

I slutet av halvleken går tempot ned och GIF kan börja andas igen. Men då liksom senare under matchen exponeras obarmhärtigt den stora svagheten i GIF:s anfallspel. Kombinationsspelet fungerar ibland bra fram till ett stycke utanför straffområdet, men det är sällan egentliga farligheter skapas. I det sista momentet blir en passning för svår, mottagningen för dålig eller motståndaren för smart och aggressiv. I slutet av halvleken, 37:e minuten, har Eklund ett gyllene läge då han relativt ostörd nickar ett mycket bra inlägg rakt på målvakten. Inte godkänt, bollen måste åtminstone nickas ned i marken.

I andra halvlek är spelet inledningsvis jämnare, men GIF skapar egentligen inte så mycket. Norrköping kontrollerar matchen väl och GIF är låsta. Varken kombinationsspelet eller längre bollar fungerar, båda alternativen avväpnas ganska enkelt av Norrköpings försvar. Det är mycket bolltapp och slarv under den här perioden. GIF: kanske bästa chans kommer efter ett genombrott av Chenouffi, där han driver bollen förbi försvarare i mer än tjugo meter men avslutar med ett lamt skott rakt på målvakten. En annan chans som kanske såg bättre ut än den var är då Dibba klackar till Sellin som skjuter ett ganska distinkt och välplacerat skott. Men Norrköpingsmålvakt ser skottet och har egentligen inga större problem även om han får sträcka ut i full längd.

GIF gör två byten ganska tidigt, Sliper ersätter Chenouffi i 59:e minuten och Englund ersätter Dibba i 63:e minuten. Sliper är mindre osynlig än Chenouffi och spelar vårdat som alltid. Dibba hade inte en lyckad dag men det framstår inte som helt klart varför han istället för Eklund blir utbytt.

Andra halvan av första halvlek håller låg kvalitet, även Norrköping blir slarvigare och GIF har korta perioder av viss press. Eklund får ett bra läge i straffområdet i 74:e minuten men Norrköpings backar rensar bollen till hörna och två minuter senare får han snedträff på en boll i straffområdet. Under de sista tio minuterna har Norrköping två kvalificerade chanser efter att de brutit GIF:s uppspel och kontrat snabbt, Naurin gör en bra räddning på den andra av dessa chanser. I sista minuten har Eklund ånyo en bra chans från nära håll men som blir resultatlös.

I matchen mot Gefle demonstrerades en metod för att komma till rätta med GIF:s smånätta kombinationsspel, nämligen lågt försvarsspel, så lågt att backlinjen nästan sitter i knäet på målvakten. I den här matchen visade Norrköping att ”there is more than one way to skin a cat”. Man kan också använda hög, aggressiv och kontrollerad press och snabbt på spel på ett tillslag genom GIF:s mittfält. Det känns inte helt upplyftande inför mötet mot det förgyllda brunkargänget Falkenberg. Ska de visa att det finns ytterligare ett sätt att flå katten?

Några frågor som kan skrikas i vredesmod ut i världsrymden en kväll som denna:

Måste våra yttrar alltid, hela tiden vara centrerade? Det lägger en oerhört tung börda på våra ytterbackar, som Lundström delvis klarar, men inte Larsson. Kan man inte växla mellan att dra isär med att både ytter och back belastar kanten och att däremellan låta yttrarna gå inåt? Om man byter in Englund och därmed har två storväxta anfallare, är då inte tanken att släppa kombinationsspelet och istället försöka piska in bollar i straffområdet? I kväll fortsatte i allt väsentligt (försöken till) kombinationsspel bytet till trots.

Är det inte dags att inse att aggressiviteten kring det egna straffområdet måste vara högre än vi är vana vid från Superettan? Vid Norrköpings ledningsmål är skillnaden mellan våra försvarares agerande och Norrköpings försvarsspel generande tydligt. De var genom hela matchen oerhört mycket snabbare i att komma in i press och störa GIF:s spelare kring straffområdet UTAN ATT ORSAKA FRISPARKAR. Här finns om inte annat ett temaarbete för våra tränare och hela truppen under sommaruppehållet.

Nu åker GIF till Halland för två raka bortamatcher. Om de slutar med förluster har vi en synnerligen dyster allsvensk säsong framför oss.