Inför säsongsstart: Anfallet granskas i Giffarna
Idag kör Superettan igång och om tre dagar inledewr Giffarna sitt matchande. Idag granskas anfallet, en lagdel som till stor del är beroende av ett fungerande mittfält.
Under fjolåret och även under en del andra säsonger i sin allsvenska sejour fungerande Giffarnas anfall dåligt. Enkelt att göra som Inter gjorde under början av 90-talet när man inte vann matcher och skylla det på att anfallarna inte levererar. Tar man parallellen Inter så köpte man in nya världsklassspelare till anfallet medan man missade själva problemet, vilket var att man inte skapade tillräckligt många och bra chanser till sitt anfall.
I Giffarnas fall har man inte dock inte lagt för mycket tyngd på nya anfallsspelare utan helt enkelt misslyckats med att hitta rätt mittfältsspelare för att skapa chanserna. Man hade under fjolåret ingen riktigt bra spelfördelare och frågan är hur det ska fungera i år.
Till denna säsong har man värvat Johan Patriksson. Samtidigt har man tappat Ali Gerba och Jonas Wallerstedt till IFK Göteborg samt Christoffer Brännström till Umeå FC.
Anfallet:
Mikael Dahlberg, Andreas Hermansson, Johan Patriksson, Edib Kurtovic och Emil Alricsson.
Giffarna har tre huvudalternativ i anfallet och utan skador är det inte allt för otänkbart att de två som startar Giffarnas matcher väljs bland dem. Dessa är Mikael Dahlberg, Andreas Hermansson och Johan Patriksson.
Mikael Dahlberg kanske är den största svenska talangen i Superettan. Han har tidigare blivit utnämnd till bästa spelare i stor fransk ungdomscup för landslag och han har varit given i svenska U21-landslaget där han även gjort en del mål. Dahlberg kom till Sundsvall under sommaren 2004 och fick mycket speltid och gjorde det bra under hösten. Under 2005 däremot fungerade det inte alls för Dahlberg trots att det som sagt gick bra i U21. Giffarna byggde sitt anfallsspel kring Dahlberg fram till Ali Gerba anslöt. Man spelade långbollar på Dahlberg som inte lyckades fånga upp bollarna och leverera dem vidare som rätt ensam spelare på topp. Han slet och såg allmänt långsam och klumpig ut. Giffarna kommer inte spela på samma sätt i år och detta gynnar tveklöst Dahlberg. Dahlberg har varit en del skadad under försäsongen men förhoppningarna är stora att han kommer att både skapa chanser åt andra och gör mål själv. Dahlberg har hunnit visa en bra teknik och målfarlighet under sin tid i Giffarna. Dahlberg är given i Giffarnas startelva i säsongsinledningen.
Den andra platsen känns långt ifrån lika given. Man har två rätt bra namn att välja på. Nye Johan Patriksson kommer från Ljungskile där han under fjolåret nätade 11 gånger och har även i försäsongen visat indikationer på målfarlighet. Patriksson är 23 år och trots att han är bland de äldre i Giffarnas trupp (4 utespelare är äldre !) så är han fortfarande ung och har stor utvecklingspotential.
Andreas Hermansson är det andra uppenbara alternativet att spela tillsammans med Dahlberg på topp. Hermansson behöver ingen större presentation för den kunnige fotbollsexperten. 33 år gammal har han hunnit med att vinna SM-Guld med Hammarby och även vunnit skytteligan i allsvenskan med Trelleborg. Hermansson hade inget bra 2005 och har inte varit lika bra senaste två säsongerna. Positivt är att Hermansson enligt rapport är en av de som tränar mest inför säsongen. Ingen kan betvivla att han är hungrig, fortfarande tycker det är roligt med fotboll och vill visa vad han är kapabel till.
Edib Kurtovic värvades inför fjolårets säsong. Han gjorde massvis med mål för IFK Timrå och blev av spelsiten Unibet utnämnd till tvåans bästa anfallare. Under fjolåret fich han mycket sparsamt med speltid och att dömma av försäsongen lär han inte få mycket speltid i år heller. Edib är 23 år och är skolad i Giffarnas ungdomslag.
Mer troligt är att Arash Bayat och möjligen Kalle Ljungberg kommer att användas som anfallsalternativ. Även Owen Price har testats i anfallet och speciellt som inhoppare kan klubben vara sugen att använda honom. Men när de tre huvudnamnen är tillgängliga är det möjligen Bayat som kan vara ett alternativ. Emil Alricsson är en junior som inledningsvis enbart är med för att se och lära men han sägs ha stor talang så under hösten kanske han kan konkurrera om speltid, vilken position i laget han har störst chans att spela på är något oklart.
Giffarna har förlorat den under 2004 klart bästa anfallaren i laget. Jonas Wallerstedt gick tidigt sönder under fjolårssäsongen vilket bidrog till att Giffarnas anfall inte fungerade så väl. Både Wallerstedt och den under fjolårssäsongen sent värvade Ali Gerba hade varit viktiga för Giffarna. Bägge två värvades av IFK Göteborg vilket säger rätt väl vilka klassspelare man tappat. Christoffer Brännström däremot fick mycket begränsat med speltid för Giffarna och var troligen aldrig aktuell att behålla.
Slutsats:
Giffarna har tre bra anfallsalternativ i Dahlberg, Patriksson och Hermansson. Man är rätt beroende av att det fungerar för åtminstone två av dessa. Om Dahlberg utvecklas positivt kan han bli en av Superettans bästa spelare. Egentligen ska en spelare av hans potential inte spela på denna nivån och han rönte mycket intresse från andra klubbar men antagligen skrämdes man tidigt iväg av en hög prislapp samtidigt som Dahlberg tidigt sa att han ville stanna i Giffarna. Giffarna kommer vara mycket beroende av att Dahlberg får bra bollar at jobba med och att han gör sitt jobb väl. Med Patriksson och Hermansson har man två målfarliga spelare som komplement till Dahlberg som visat att han kan agera framspelare likaväl som målskytt.
Giffarna har alla förutsättningar att göra mycket mål och man har på papperet ett av seriens starkaste anfallspar. Men likt mittfältet finns det viss oro kring denna lagdel också. Men helt klart har man tre spelare som kan göra 15+ mål i Superettan och det är värt mycket. Om man har måltorka under våren kommer man troligen värva ytterligare en anfallare för att konkurrera om plats i startelvan.
Att Giffarna är försvagade i anfallet är uppenbart. Anfallet är den enda lagdel som det är uppenbart att man är sämre rustat på än under fjolårets allsvenska säsong. Samtidigt kan mycket väl Dahlberg nå upp till en nivå som inte är alltför långt ifrån den som Wallerstedt och Gerba visat i allsvenskan och då är man kanske inte ens svagare än i allsvenskan längre. Är ju i övrigt i stort sett samma spelare som när man åkte ur.
