GIF Sundsvall föll med marginal
En vacker dag följdes av en till början vacker kväll. En vacker försommardag gick över till en ännu en kväll med fotboll i centrum. På onsdagen hade man njutit sig varm över Sveriges framgångar i EM-kvalet och i afton skulle man njuta av en tuff match på Idrottsparken i Norrköping. Så blev det förstås inte … det jämnade ut sig.
Med en viss förhoppning av att GIF Sundsvall skulle bjuda upp till en dans på Norrköpings dansbana begav jag och närmare 30 GIF08:or till telefonplan för att avnjuta kvällens musik i form av toppmöte i Superettan. Inga direkta förhoppningar på tre poäng fanns från min sida, men ett kryss hade jag tyckt varit rättvist. I alla fall innan matchen.
Kvällen till ära hade allas vår ”Stora Norrland” bjudit in Mikael Dahlberg som en slags ”hemlig gäst”. Mycket kul och uppskattat initiativ, men dessvärre fick vi tillsammands se en match som inte var lika initiativrik. De första 10-15 minuterna spelades det en jämn fotboll och matchen stod länge och vägde fram och tillbaka.
Dessvärre fick Norrköping en chans att lägga sig i straffområdet och ibland kan man tycka att det inom fotbollens värld är balansen som är en spelares märkligaste egenskap. Visst nuddar Erkan Saglik i Norrköpingspelaren, men det är också ungefär den grad av kroppskontakt som vi pratar om. Straff utdömdes dock och Gunnlaugsson gör inga misstag då han placerar bollen vid den vänstra stolproten. 1-0.
Matchen fortsätter och jag sitter hela tiden och tänker ”1-1 i halvtid och vi kommer fortfarande att ha en chans”. Denna tanke blir till en bubbla som spräcks. 1-0 blir till 2-0 på hörna där Fredrik Sundfors blir blockerad i sin utrusning. Fair and square, men det var så jag uppfattade det. Kanske var också backarna till viss del passiva då de lät ännu en islänning komma med i målprotokollet.
Första halvlek var till ända och kanske var det lika bra det. En pausvila gjorde att spelarna fick vila och snacka ihop sig till en förmodad bättre andra halvlek. Norrköpings supporterskara fick vila sina stämmor då de, varje gång Mikael Lustig hade bollen, hade buat sig hesa. Tyvärr buade de i tro om att Micke hade filmat då han blev stämplad på hälsenan i 19e minuten. Så var såklart inte fallet. Det gula kortet som tilldelades Erik Dybendal för den stämplingen var korrekt dömt. Dessvärre fungerade ”psykningen” och Lustig kom aldrig upp i den nivå vi är vana att se honom spela på.
I andra halvlek rullade det mesta bara iväg av bara farten. En 2a blev till en 3a till en 4a och slutligen en 5a. Hur målen gick till känns överflödigt att beskriva, men visst finns det saker som man vill ta med sig efter kvällen. Trots förlusten och det underläge som präglade hela matchen (för Giffarnas del), så håller spelarna huvudet högt och visar en inställning som till viss del kan vara skillnaden. IFK Norrköping var helt klart det bättre laget i afton och som det ser ut nu så förtjänar de nästan alla tre platserna i Allsvenskan.
Det ursäktar dock inte att förlusten blev så stor, men det finns ändå något som är annorlunda i årets GIF. Det här är något som jag blir påmind om efter matchen. GIF Sundsvall gav aldrig upp. Det finns ett hopp i GIF, men då måste laget förstärkas. Framförallt framåt.
I kvällens match tycker jag att det saknas en ordentlig kommunikation mellan mittfällt och anfall. Backlinjen ska inte heller ha alltför mycket beröm för fem insläppta mål ikväll. Tvärtom. En rejäl genomgång om vad som är rätt och fel är det som behövs om vi ska stjäla en av Norrköpings tre allsvenska platser.
I min värld är GIF Sundsvall ett allsvenskt lag. Med detta menar jag att Allsvenskan behöver Sundsvall och Sundsvall behöver Allsvenskan. Hur dessa två kravspecifikationer ska gå ihop vet jag inte idag, men jag hoppas verkligen att man börjar fila på detaljer för att de båda ska få förenas till hösten. För trotts kvällens bitterhet över en förlust med 5-0, vet jag att det finns så mycket hjärta och så mycket själ att ”Vi” förtjänar att vara med i toppen.
Nu får det vara nog med bitterhet, gråt och uppgivenhet. Imorgon går solen upp igen och vi har hela säsongen framför oss. Den blir vad vi gör av den och vill vi vinna så gör vi det igen. I med- och motgång.
FORZA GIF, IDAG, IMORGON OCH FÖR ALLTID.
Fotnot: Matchraporten är skriven efter att ha sett matchen på TV.
