GIF Sundsvall-Åtvidaberg 2-0
Förutsättningarna var enkla: seger skulle ge en andraplats i tabellen, och minst tre poängs marginal ner till uppflyttningsstrecket. Förlust skulle innebära en påtaglig risk att tappa den eftertraktade tredjeplaceringen. Tändvätska nog, skulle man kunna tycka. Problemet var bara att exakt samma sak gällde för motståndarna, andraplacerade Åtvidaberg.
GIF hade valt att göra några ändringar i startelvan jämfört med cupmatchen mot Väsby i torsdags. Erkan Saglik, Joel Cedergren och Johan Patriksson var alla tillbaka i startelvan igår kväll. Dessutom fick Johan Melander förtroendet att starta på högermittfältet.
Det var Giffarna som inledde matchen bäst. Det var tydligt att GIF-spelarna var revanschsugna efter två raka förluster, och trots att det var tabelltvåan som stod för motståndet så visade spelarna stor offensivlusta. Inte minst ytterbackarna Lustig och Tabula vågade kliva högt upp i banan, utan att det för den sakens skull kändes osäkert bakåt. Kanske berodde det till viss del på att deras kollegor i mitten spelade en närmast felfri defensiv fotboll, vilket naturligtvis bidrog till att kantförsvararna vågade kliva fram.
Trots ett visst spelmässigt övertag skapade GIF inga direkt farliga målchanser. Även om man ofta kom runt på kanterna var det desto tommare inne i boxen då inläggen kom. Tarmo Neemelo må vara närmare 2,5 meter lång, men ensam mot tre eller fyra Åtvidarbergsspelare har han ändå inte mycket att sätta emot och detsamma gäller förstås också för den betydligt kortare Johan Patriksson. Då inläggen dessutom inte alltid höll högsta klass blev det än svårare att åstadkomma något i offensiven.
Efter cirka en halvtimme trodde nog alla de 4684 på läktaren ändå att ledningsmålet skulle komma. Johan Patriksson utnyttjade en miss i Åtvidabergs försvar och kom plötsligt helt fri med Henrik Gustavsson i Åtvidabergsmålet. Kanske blev löpsträckan lite väl lång och tankarna därmed lite för många, för istället för att göra det logiska och helt enkelt springa runt Gustavsson, som stod väldigt långt ut, försökte Patriksson med en bredsida och den vilt chansande Åtvidabergsmålvakten fick bollen rakt i famnen.
Vad skapade då Åtvidaberg? Jo, det var främst genom de fasta situationerna som bortalaget kom till några farligheter. Kristian Bergström fick till ett par riktigt bra inlägg, men oftast kunde Sundfors eller någon försvare avvärja innan det blev riktigt farligt. Den vassaste chansen kom till efter en kommunikationsmiss i GIF-försvaret, då en bortaspelare kunde ta emot bollen i misstänkt offsideposition; det efterföljande skottet gick dock utanför.
Giffarna skulle komma att få ett ledningsmål före paus. En vunnen boll på mitten ledde till en snabb omställning, där flera GIF-spelare för en gångs skull kom med i anfallet. Bollen hamnade ute hos Johan Patriksson på högerkanten, och han slog in ett inlägg som de stressade Åtvidabergsförsvararna misslyckades med att rensa undan. I andraläget dök Tarmo Neemelo upp och kunde trycka in bollen med ett distinkt skott. Detta i den 41 matchminuten. På tilläggstid fick Giffarna dessutom ett farligt frisparksläge, men Tobias Eriksson sköt bollen ganska högt över.
Summerat kan sägas om den första halvleken att GIF var det spelförande laget, men att det slogs bort lite för många passningar. Detta mycket beroende på att motståndarna snabbt satte rejäl press på bollförande hemmaspelare, något som man faktiskt orkade göra under hela matchen. Felpassen var alltså oftast mer ett resultat av hårt arbete från bortalagets sida än slarv från Giffarnas, även om båda varianterna förekom.
Då den andra halvleken skulle till att starta gjorde GIF Sundsvall ett byte. Abubaker Tabula utgick på grund av en skada och Christian Söderberg ersatte. Söderberg gav ett nervöst intryck, som inte direkt blev bättre av de tunga suckarna och glåporden från läktarplats. Jag är visserligen av den åsikten att man har rätt att kritisera professionella spelare, men att göra det mitt under pågående match verkar bara dumt. Det skadar bara spelaren, och därmed i förlängningen laget att få höra elaka omdömen från sin egen hemmapublik. Igår var det dessutom aldrig någon större fara, då mittbackarna täckte upp förträffligt.
Andra halvlek var chans- och tempofattig, och efter ett tag började GIF fokusera mer på defensiven. Åtvidaberg hade en bra period i mitten av halvleken, men farligheterna uteblev. Istället var det hemmalaget som fick göra ytterligare ett mål. Ett långt inkast på offensiv planhalva skarvades vidare av Arash Bayat, och Tarmo Neemelo kunde göra 2-0 med en lös men välplacerad nick.
Tarmo kunde dessutom ha blivit tremålsskytt. I slutet av matchen kom Johan Patriksson in i utkanten av straffområdet. Framför mål fanns Tarmo - helt fri - men Patriksson uppfattade inte detta, utan försökte istället dribbla, utan större framgång.
När domaren (en otroligt visselglad sådan) blåste av matchen efter 93 minuter stod GIF Sundsvall som segrare med 2-0, och det gick inte att ta miste på spelarnas glädje. Kanske har de känt press på sig efter den senaste tidens negativa resultat, men om så är fallet så har den nog släppt något nu. Med tanke på att det var en toppkonkurrent som stod för motståndet kändes segern imponerande, även om spelet ibland lämnade en del att önska, främst i form av för lågt tempo i anfallen. Härnäst väntar Mjällby borta, en riktigt tuff match. Men bara backlinjen kan visa upp samma trygghet då också så finns det ingen anledning till oro.
GIF Sundsvall-Åtvidaberg 2-0 (1-0)
Mål: Tarmo Neemelo 2
Publik: 4684
Spelarbetyg med kommentarer: (vill gärna ha med dem eftersom mina betyg skiljer sig en del från lokaltidningarnas)
Fredrik Sundfors - 3 - Höll nollen än en gång, men sattes aldrig på några större prov
Mikael Lustig - 4 - Låg bakom en hel del offensivt. Det är ingen slump att anfallen väldigt
ofta kommer på högerkanten.
Stefan Ålander - 5 - Planens bäste spelare. Helt felfri defensivt, och han har dessutom
sjävförtroendet att våga bryta högt upp i planen, något av en nyckel för spelvändningar.
Erkan Saglik - 4 - Mycket bra defensivt även han. Mittbackarna håller allsvensk klass, inget
snack om saken.
Abubaker Tabula - 2- Vågar kliva framåt, vilket är bra. Defensivt känns han däremot inte
alls lika stabil. Dessutom slog han igår bort en del vågade passningar.
Johan Melander - 2- Melander väger lite för lätt. Han måste börja ta för sig lite mer på planen om han på allvar vill bli en man för startelvan. Så välväxt som han är borde han inte behöva förlora så många närkamper som han gör nu.
Joel Cedergren - 2 - Är fortfarande alldeles för långsam med bollen. Joel borde spela ifrån sig bollen snabbare, till killar som besitter offensiv förmåga. Igår kändes han dessutom inte så säker som han brukar defensivt.
Tobias Eriksson - 2 - Kämpar och sliter, men uppvisar ett något för lågt bolltempo. Slog dessutom något fler flepass än lovligt under gårdagen. Ändå är Tobbe en av våra viktigaste kuggar, och given i startelvan.
Arash Bayat - 2- När ska fjolårsformen infinna sig? Bayat försöker, men utan att riktigt lyckas. Igår såg det ändå lite bättre ut än tidigare, och kanske är någonting på gång? Måste dock lära sig att släppa bollen tidigare. Dribblingar är roliga att titta på, men inte varje gång.
Tarmo Neemelo - 4 - Äntligen fiick Tarmo utdelning för sitt hårda slit. Är väldigt viktig som bollmottagare, och ligger bakom mycket offensivt, igår med flera bra passningar till Lustig och Patriksson. Blev ju dessutom tvåmålsskytt, vilket naturligtvis inte gör saken sämre.
Johan Patriksson - 2- Springer mycket och tröttar därmed ut försvararna. Borde ha
gjort ett mål igår, men Johan svarade trots missen för en godkänd insats. En stark tvåa.
Christian Söderberg - 1- Det vill sig inte riktigt för Christian. Efter en bra försäsong har han
svarat för några mindre bra insatser under säsongen. Självförtroendet verkar vara i botten. Kanske är det dags att återinföra Axa-priset igen, så att Christian får kan få in en del styrkegivande havregryn i skafferiet. Skämt åsido så är det nog bara att kämpa på så kommer resultaten.
Dessutom spelade Kalle Ljungberg och PEO, men dessa kan icke betygsättas p.g.a kort speltid.