Sundsvall gästar Sylvia
Superettan 2007 har passerat halvvägs för några veckor sedan, och precis som i de flesta andra fotbollsserier här i världen börjar således de viktiga matcherna att äga rum. Däremot är det nästan bara i Sverige en toppklubb sällan går ut som ett säkert kort mot en bottenklubb, och lite så är känslan inför måndagens match mellan de båda tvåorna – från botten respektive toppen – IF Sylvia och GIF Sundsvall.
I den täta bottenstriden, där lag byter plats med varandra mellan det avskräckande nedflyttningsstrecket efter i stort sett varje omgång, ser allt mer Degerfors ut som den snart avsågade och slutliga jumbon, då man har fyra poäng upp till rätt sida av strecket och en mindre god form. Sylvia, med sina 17 poäng på 18 matcher har däremot endast en poäng upp till säker mark, en poäng som man förstås hoppas få i mötet mot GIF.
Detta lär givetvis bli en svår uppgift för de svartvita, inte minst nu när Giffarna dessutom har börjat producera, även utanför Sundsvall. Lägg därtill att nykomlingen Sylvia har ett av seriens mest profilfattiga lag, en klar negativ målskillnad både hemma och borta samt en 4-0 förlust mot Landskrona som färskaste matchminne.
Dessa tre anmärkningar, och främst då att laget är profilfattigt (vilket i sin tur leder till de övriga två punkterna) har mycket att göra med att Norrköpingsklubben är väldigt liten, och då inom allt från administrativt och marknadsförningsmässigt till resurs- och ekonomimässigt. Den mest namnkunnige spelare är tveklöst ex-allsvenske ghananen Ibrahim Atiku, tidigare i Assyriska. Denne har dock inte gått den utveckling till mötes som man hoppats och trott på, då han för två år sedan i stort sett höll fullgod allsvensk klass (bland annat sänkte han Giffarna hemma i Södertälje med matchens enda mål under det bedrövliga året). En annan ex-allsvensk spelare är nyförvärvet, mittbacken och Djurgårdslånet Dennis Boskalio, som dock knappast gjort något större väsen av sig i Stockholmsklubben. Han (eller egentligen vilken mittback som helst, i stort sett) lär behövas i defensiven för Sylvia, som har en målskillnad på 19-29. Detta beror dock såklart inte enbart på defensiven, då man inte oväntat är ett av seriens sämsta lag på att producera mål framåt. Lagers bäste målskytt är Daniel Åkervall, som på 14 matcher gjort 6 mål, vilket ändå är ett bra facit för en forward i en bottenklubb tillika nykomling.
Åkervall har dock inte nätat lika många gånger som Giffarnas Johan Patriksson. Denne har utvecklats exakt till den spelare som man hoppades på, och som man nästan räknade med, nämligen en potentiell skyttekung. Delad trea i skytteligan ligger Patriksson just nu, endast ett hattrick ifrån ledningen. En som däremot har gått i motsatt riktning, och inte riktigt levt upp till förväntningarna är fortfarande Arash Bayat. Denne är dock avstängd i måndagens match, så han slipper kritiseras i denna rapport. Andra som förtjänar en liten känga är de båda yttrarna Johan Melander och Linus Hallenius, som, trots att förväntningarna knappast har varit höga, ändå varit lite av två besvikelser, och främst då Melander. Tystlåtna, osynliga och nästan dåliga har den duon varit under stora delar av säsongen. En som däremot inte har varit tystlåten de senaste månaderna är anfallaren Akombo Ukeyima. Nigerianen fick drygt en halvtimme i kryssmatchen mot Enköping i förra omgången och var en riktig injektion, i mina ögon bättre än förväntat. Men få personer, om ens någon, har blivit rättvist dömda efter 30 minuters beskådning, och det är bara att hoppas att Akombo får sig en ärlig chans i klubben, något som inte alla importer (Adeyinka, Donatas) har fått genom åren…