GIF Sundsvall - Malmö FF 2 - 1
Ett starkt kämpande Giffarna vann ganska enkelt mot ett för dagen svagt MFF, men man hade även viss hjälp av domaren!
För en gångs skull måste jag skriva att Giffarna var effektiva. Ja, inte hundraprocentiga, men det tar sig sa mordbrännaren! Nu börjar gifspelarna få tillbaka självförtroendet, jag vågar påstå att om inte Superjon hade kvitterat mot ÖSK i sista minuten sist så hade man aldrig vunnit idag!
Men om jag var MFF-supporter så skulle jag vara ordentligt upprörd över att domaren missade att Sundfors var utanför straffområdet då han räddade Sundsvall i den första halvleken. Men någon gång skall det jämna ut sig och vi har fått så otroligt många konstiga domslut mot oss det här året så någon gång måste vi få ha lite flyt också.
Sett till spelet var Giffarna bättre i allt, man var aggressivare, hungrigare, löpvilligare och distinktare i sitt uppträdande. Till och med Hasse Borg tyckte efter matchen att de hade förlorat mot ett bättre lag och att domarens misstag hade drabbat båda lagen lika, det tycker inte jag men men...
Målen då? Jo Giffarna inledde med en bollrullning jag inte har sett i parken tidigare i år, och i den åttonde minuten kunde Andreas Yngvesson avsluta ett mönsteranfall, där hela högerkanten var inblandad, med att slå in bollen under Jonnie Fedel i MFF-målet. Målet gjorde att Giffarna kunde skapa ett ännu bättre tryck mot Fedel som fick göra ett par riktigt bra räddningar, men mitt i gifpressen fick MFF en frispark som efter ett tveksamt ingripande av Giffarnas mittförsvar letade sig fram till Hans Mattisson som sköt ett skott som Fredrik Sundfors reflexräddade. Men på returen höll sig MFF:s nyförvärv Niklas Skoog framme och petade in returen i öppet mål. Det kändes mycket orättvist just då.
En liten stund senare slog Cain Dotson en nästan perfekt lobb över Fedel, men det gick rätt in i överliggaren och alla 5000 på IP vrålade ut sin besvikelse!
Giffarna inledde andra halvlek i samma rasande tempo som i första och redan i den 48:e minuten kunde Ante Yngvesson ta tillvara en boll efter ett övermodigt ingripande av Peter Sörensen, han rundade Fedel och kunde enkelt slå in bollen i öppet mål. Efter målet fortsatte Giffarna med sin gladfotboll och skapade massor av chanser ända fram till den 60:e minuten då luften, som vanligt, gick ur Giffarnas spel och man frångick sitt effektiva anfallsspel och började backa hem. Det var inte utan att man fick flashbacks från fjolårets poängtapp i slutminuterna, och när Sundfors håller på att tappa in "Maestros" pressade skott håller jag på att få hjärtinfarkt. Men för en gångs skull reder Giffarna ut stormen, och kan vinna med 2 - 1, precis som jag tippade!
Efter matchen har jag några reflektioner:
- Var har "Lunkan" gömt sin teknik hela förra året?
- Hur länge orkar egentligen Näsan springa?
- Hur kommer det sig att Ante träffar mål på match och inte på träning?
- Varför står en familjefader med sina barn intill sig och skriker att de skall döda domaren efter en match?
- Hur tungt måste det inte vara att åka 100 mil hem när ens favoritlag inte ens kämpade?
- Den enda spelaren jag skulle vilja ha i dagens MFF är Daniel Majstorovic!
- Niklas Skoog är överskattad!
- Fredrik Lundqvist är teknisk!
- Det är väldigt starkt att åka 100 mil tur och retur en måndag!
- Daniel Näsholm kan inte bli trött!
- Brian Steen Nielsen kommer att drömma mardrömmar om en liten spelare med nummer åtta på ryggen!
- I dag saknade inte jag Jocke Ohlsson!
Fotboll skall ses stående - Bevara norra stå!