Nylins Arena-ABC , Amsterdam ArenA
Ett fotbollsfan som för första gången besöker Amsterdam slås omedelbart av en sak: staden har ingen fotbollskultur.
(Läs inledningen på "ABC-serien"-->)
Visst, man kan här och där köpa Ajax-tröjor och visst hänger det klubb-vimplar på en och annan bar. Men det känns ändå underligt. Staden som fostrat Ajax, med ikoner som Johann Cruyff, Ruud Gullit, Frank Rijkaard och senast Patrick Kluivert, tror man fullständigt ska osa fotboll.
Så är det nu inte.
Ett skäl till detta är att många av stadens invånare aldrig riktigt tagit fotbollen på allvar. Amsterdam är en kulturstad, Rembrandts stad, tänkarna stad, affärsmännen stad. Eller så är den bohemernas och trasproletariets stad med rödljusdistrikt och kanyler. Men den har aldrig varit en fotbollsstad på det sätt som Liverpool, Manchester, Marseille, eller för den delen Rotterdam, är fotbollsstäder.
1996 trodde många att denna situation plötsligt skulle förändras. Amsterdam förmodades som över en natt brisera i total uppslutning kring Ajax. Det som skulle utlösa denna metamorfos var invigningen av hi-tech-komplexet Amsterdam ArenA i den nedslitna sydöstra förorten Bijlmeer.
Med ArenA, man stavar det så, fick Amsterdam en av Europas mest spektakulär idrottsanläggningar. Ajax, sedan årtionden bosatta på lilla De Meer-stadion med 25.000 i kapacitet, fick nu tillgång till ett futuristiskt underverk med 51.000 eleganta sittplatser. Utrustat med ett tak som kan dras över på en halvtimme (först i Europa), 50 restauranger, 12.000 parkeringsplatser, 54 skyloger och Ajax-museum. För att bara nämna några fakta om denna rekordarena.
Nu, om inte förr, förmodades Amsterdam ta Ajax till sitt medborgerliga hjärta.
Men detta har inte inträffat. Publiksiffrorna under de första säsongerna var nära maxkapacitet. De har nu sjunkit till 35-40.000. Detta är fortfarande långt över genomsnitten på den gamla goda tiden. Men det kompenserar ändå inte känslan av att något centralt gått förlorat, men inte tillräckligt mycket vunnits. För att bättre förstå resonemanget får man först gå 75 år tillbaka i tiden.
1914 invigdes i den södra innerstaden en arena som kom att kallas "Oude Stadion", gamla stadion. Arenan var byggd i tegel och i mycket ett plagiat av Stockholms Stadion, invigt två år tidigare. Oude Stadion var en perfekt anläggning för de villkor som gällde vid tiden, med 30.000 i kapacitet. Problemet var att man "glömt" att anlägga löparbanor. Vilket gjorde att man inför 1928 års OS i stan helt sonika rev Oude och istället anlade Olympisch Stadion 300 meter därifrån - efter att man först grundat med 750.000 kubik sand och 100.000 kubik cement.
Ajax-fansen hade inga stora problem med OS-stadion, den ansågs allmänt sett som helt okej. Men stämningen från Oude? Nej, den återkom aldrig. Så småningom, på 1930-talet, flyttade Ajax därför till en egen arena i distriktet Watergraafs Meer i sydöstra stan. Arenan hette egentligen något annat men kallades aldrig annat än "De Meer".
De Meer var en av de där arenorna som inbitna fans älskar, men som neutrala bedömare mest ser som...sunkig. Inklämd mellan en kyrkogård och alltmer närgångna bostadskomplex låg en aningen generad De Meer med sina nedgångna läktare - tribuner som från utsidan mest liknade sjaviga tunnelbanestationer på Manhattan. Men stämningen var glödhet även om där bara fanns 10.000 åskådare.
Fansen älskade De Meer.
Därför fick Amsterdam ArenA på många sätt en svår start vid invigningen 1996. Under sommaren innan hade de mest inbitna supportrarna samlat på sig lossbrutna stolar, stenar eller grästuvor, som souvenirer från saknade De Meer. Väl på plats på ArenA kändes det mesta jämförelsevis sterilt och obekant. Inte blev saker bättre av att åtskilliga bland de 51.000 så uppenbart var ovana åskådare. De gamla fansen hade heller inte fått någon möjlighet att samla ihop sig på vissa sektioner av ArenA. Protesterna mot det sistnämnda ledde så småningom till att Ajax administration radikalt ändrade placeringarna i arenan. Man godkände till och med att folket från gamla "F-side", de verkliga hardcore-fansen på De Meer, fick spraymåla sina slogans över dyra reklamplatser.
Då har vi inte ens berört det viktigaste, själva fotbollen. När Ajax under den andra halvan av 1990-talet gick "in i väggen" rent fotbollsmässigt tappade staden definitivt fotbollshumöret. Laget som vunnit Champions League så sent som 1995 fick nu utstå nesan att rasa ned till den holländska ligans mitt och strax däröver. Våren 2000 var man ytterst nära att missa europeiskt cupspel, något som inte inträffat sedan klubben blev ett etablerat storlag på 1960-talet. För att strö extra salt i Ajax-såren blev det också uppenbart att:
1) Feijenoord i dag har Hollands mest fotbolls-funktionella stadion i Feijenoord Stadion.
2) Arnhem (med klubben Vitesse) har byggt Europas mest högteknologiska arena. Inte ens på den punkten fick Amsterdam vara bäst.
Men om man lyckas bortse detta och från Ajax nedgång, om man glömmer historien, om man försöker betrakta ArenA mest som en byggnad; då äger Amsterdam ett av de mest spektakulära europeiska byggnadsverken från senare tid.
Gästkrönikör: Nyllet, GIF-08
