Åkeby lämnar GIF Sundsvall!
Degraderingen till Superettan blev för mycket. Giffarna och Sören Åkeby är överrens om att gå skilda vägar åt.
Tack Sören för 4 år hos Giffarna! Vi kan summera dina resultat hos vår klubb genom två degraderingar, två missade kval och ett avancemang.
2008: Giffarna spelar i Allsvenskan och har det tungt i botten av tabellen under Per Joar Hansen och Mika Sankalas ledning. Tidigt i oktober presenteras Sören Åkeby som ny tränare för Giffarna men det räcker inte för att Giffarna skall klara sig kvar i högsta serien.
2009: Sören sätter direkt sin prägel på laget och gör stora förändringar i spelsystemet. Laget slutar på en 5:e plats i serien, hela 10 poäng efter 2:a platsen.
2010: Giffarna leder serien men tappar i slutet (t.ex. bara oavgjort mot Trollhättan i näst sista omgången) och får kvala mot Gefle. Gefles tyngd blir helt avgörande, Sundsvallsspelarna är numret mindre i stort sett på varenda position.
2011: Giffarna är förhandsfavoriter som även lever upp till det. Elitfotbollens målgladaste lag är ändå på väg att mista den allsvenska platsen. Man hade utklassat konkurrenten Ängelholm hemma med 4-0 för att sedan ta sig an Åtvidaberg hemma. Ännu en gång var man det bättre laget men förlorar med 0-1. I den sista matchen mot Jönköping förlorar man och räddas av att Hammarby tar poäng av Ängelholm.
2012: Giffarna börjar med två raka förluster (Kalmar och Djurgården) innan man sedan vinner hemma mot Syrianska. Laget ställer upp med 4-2-3-1 och gör på vårkanten många fina insatser och borde i ärlighetens namn fått med sig fler poäng. Mycket till variation är det dock inte och så småningom är motståndarna väl underrättade i vad som väntar när man möter Norrlandslaget. Med hög press på Sundsvalls mittfältare och lite mer fysiskt spel så går det att avväpna Sundsvall väldigt lätt. Här i ligger Åkebys problem! Oförmåga att kunna förändra spelet när man kör fast eller är utspelade. Förmågan att överrraska motståndarlaget finns överhuvudtaget inte. Tyvärr kostade detta Sundsvall den allsvenska platsen! Å andra sidan ska han inte ensam lastas för detta misslyckande. Det handlar även om att:
*Varför värvades ingen forward under sommaruppehållet? (Det är väl egentligen bara Åkeby som kan se Pa Dibba som en allsvensk anfallare?).
Vidare:
*Det är för få vinnarskallar i truppen.
*Allt för många spelare viker ned sig i slutet av säsongen.
Samtliga punkter ligger kanske ändå under Åkebys ansvar sett till att det är han som velat värva yngre och offensiva spelare. Det finns något som kallas rutin vilket i Svenska sammanhang inte kan ersättas med talang.
Vi vill ändå passa på att tacka Sören för det han har gjort för klubben. Det blir många mål frammåt, men tyvärr lika många bakåt. Du har ändå stått upp bra för klubben och inte hållt inne med vad du tycker. Under dina 4 år har du satt ett rejält avtryck i klubben och på det sätt som A-laget spelar. Tyvärr räckte det inte ända fram i år.
Nu är jakten i gång på en ny tränare!
