Emil Forsberg - Den spelande patronen
Patronernas lille kelgris, Emil Forsberg, har generationer av historik att leva upp till. Trots detta vill han inte se sig själv som en ny Lennart Forsberg eller en ny Leif Forsberg. Han vill bara vara Emil, Emil Forsberg.
Genom Gif Sundsvalls historia finns det tre stycken Forsberg som debuterat på idrottsparken som 17-åringar. Av en ren händelse råkar det vara tre olika generationer av en och samma släkt. På 50-talet var det den fyndige fotbollsspelaren Lennart Forsberg som härjade. Under 90-talet var det target-forwarden Leif Forsberg som domderade Gif:s styrkor på planen. Och idag finner vi, kvicke, 20-årige Emil Forsberg i början av sin karriär i Gif Sundsvall. I vad som kan bli den förste Forsberg-generationen att lämna Sundsvall för proffslivet utomlands.
Emil Forsberg har sedan barnsben varit en oerhörd bollbegåvning. Det tog inte lång tid innan han fick gå upp en årskull i Giffarnas pojklag på grund av sin talang. När han väl var där hade han svårt att dominera på samma sätt. Han må ha varit en spelare som fick en höja på ögonbrynet stundtals med en nätt liten dribbling eller ett snyggt mål, men han stack aldrig ut ur mängden. Alla visste vem Emil var, framförallt visste alla vem Emils pappa och farfar var.
Det många inte vet är att Emil var en betydligt bättre innebandyspelare än fotbollsspelare när han valde att satsa på fotbollen. Han tillsammans med Pontus Engblom var klart lysande stjärnor i div1 innebandyn, samtidigt som Emil på annat håll hade svårt att få plats i Giffarnas dåtida nysatsning, medskogs i division tre. Vid den här tidpunkten kom valet som många unga idrottsmän och kvinnor står för.
Såhär säger Emil till magasinet offside i ett reportage från i julas:
- För tre år sen stod det fortfarande och vägde vilken sport jag skulle satsa på. Pappa tryckte på lite extra: " Innebandyn kan du komma tillbaka till när du är 25, i fotboll måste man ta chansen när man får den." Och det hade han ju rätt i. Men jag och Pontus Engblom kör innebandy nu under vintern också. Det är skitkul.
Att miljön omkring honom varit en bidragande faktor för vad valet skulle landa på till slut är svårt att diskutera. Om valet hade varit annorlunda i annan miljö är dock helt omöjligt att veta. Han tog i alla fall beslutet att satsa på fotbollen och la därmed av med innebandyn för att kunna satsa fullt ut. Det visade sig ge resultat direkt, och bara några månader senare fick Gifs A-lag skadeproblem och gav Emil chansen att debutera mot Qviding. Trots att han knappt hade tränat med A-laget innan visade han framfötter och gav sig själv chansen till fortsatt förtroende framöver från tränaren Sören Åkeby.
Tre säsonger senare är hans facit 18 mål och åtta assist i superettan, senaste säsongen var han en starkt bidragande faktor till Sundsvalls avancemang till allsvenskan. Att Emil kommer ta allsvenskan med storm finns det ingen som tvivlar på bland Gifs anhängare. Han är precis en sån irrationell "en mot en-spelare" som är så fatalt viktiga i dagens fotboll.
Håll gärna utkik efter den här grabben i år. Ni kommer inte bli besvikna!
