Nykomling på Svenska Fans
Efter att ha sett att det gapat tomt med artiklar ett bra tag på denna sida så tog jag beslutet att skicka iväg en förfrågan om att skriva lite om mitt älskade lag. Sagt och gjort så sitter jag nu här med fulla rättigheter att skriva och tänkte börja lite lätt med att presentera mig själv.
Johan Martinsson heter jag och är 22 år gammal. Giffarna är det första lag jag hade med att göra i sportsammanhang och min kärlek till klubben är väl idag att jämföra med kärleken till den där sista groggen klockan 02.54 som man har på helgerna.
Jag har själv spelat i Giffarna i 9-10 år och kamperade länge om en startplats i anfallet bredvid nuvarande mittbacken Kristian Ek, ni kan ju gissa vem det gick bäst för, Kristian i superettan eller jag själv i division 5 med Söders BK. Vi hade många fina skalper där Ånäscup-segern där vi slog tillbaka Linus Hallenius IFK Sundsvall i finalen som kanske den allra trevligaste.
Men nog om min trötta fotbollskarriär och mina patetiska försök att försöka framstå som en framgångsrik fotbollsutövare.
Min karriär som supporter är nog vackrare vill jag påstå. Eller jag har nog kanske gjort bättre ifrån mig som supporter än som utövare ska jag väl säga.
Det finns både vackra och tragiska minnen, det vackraste var nog när Ålander nickade in 3-2 mot Ljungskile och då den utlånade mittbacken Erik Löfgren för första gången satte i sig ett glas whiskey i ren glädjeyra. Det finns få saker som gjort mig sådär euforiskt lycklig som när det går bra för Giffarna, och på samma sätt så finns det få saker som fått mig att må sådär riktigt ruttet.
Jag känner redan nu att det blir ett tunnt och innehållslöst inlägg, men själva grejen med detta inlägg var mest till för att visa att jag kommer att plita ner några rader om allt från matcher till annat matnyttigt. Jag vill också informera herrskapet om att min arbetssituation gör att jag ibland kommer att missa matcher och därför inte kommer att kunna skriva något.
Idag var en sån dag, men det var ganska trevligt att läsa om Pontus, Denis och Holsters mål via liveuppdatering också.
Lev väl så hörs vi snart igen.
Mitt hjärta är blått!