Tele2 Arena, 2017-07-10 19:00

Djurgården - Sundsvall
2 - 1

Det var trevligt, ett tag….

Skulle GIF Sundsvall förmå vända sin negativa trend med fyra raka förlustmatcher? Skulle Djurgårdens IF fortsätta på sin väg mot att etablera kontakt med seriens tätgrupp? GIF började bättre än väntat. Men tyvärr ändade matchen väldigt förväntansrätt.

GIF ställde upp med samma laguppställning som i den senaste förlustmatchen mot Sirius. I ett och annat fall höjde åtminstone den här skribenten på ögonbrynen åt det fortsatta förtroendet. Djurgården startade utan flera normalt ordinarie startspelare och utan någon utpräglad anfallsspelare men Karlström är en kompetent offensiv spelare och Magnus Eriksson är lika mycket anfallare som yttermittfältare.

Efter några avvaktande minuter har GIF något som liknar ett anfall i tredje minuten, men det rinner ut i sanden efter att en av anfallarna uppvisat en förstatouch som ett betongrör. Dryga minuten följer man upp med ett anfall på vänsterkanten, där Dennis Olsson slår ett bra inlägg men som rensas till hörna. Djurgården har därefter sitt första riktiga anfall som avslutas med lös nick i famnen på Naurin. Den första halvan av halvleken var en trevlig match för en opartisk åskådare, båda lagen rullade boll och är allmänt passabla och välkammade. Dennis Olsson gjorde en utmärkt aktion när han tar bollen av Magnus Eriksson djupt nere på egen planhalva och stormar framåt. Walker ”tar en för laget” och kapar Olsson. Anfallet bryts och Walker får gult kort.

I en spelvändning i 16:e där Mrabati driver bollen i hög fart bryter Danielsson och drar litet i motståndaren bakifrån. Utan tvekan frispark, men det är bara GIF som får en varning i en sådan situation. På den följande frisparken, utmärkt slagen av Walker, nickar Jonas Olsson i mål men är offside. Snyggt mål men som tydlig offside. Men matchen fortsätter i den trevliga form den hade från början. Måttligt men inte lågt tempo, någon liten finess här och där. I 23:e minuten somnar Djurgården till av det nynnade matchtempot. Larsson slår ett inlägg snett bakåt och Jonas Olsson agerar då inte lika rappt som han skulle ha gjort om Aguero kommit rusande mot ett inlägg när han spelade i West Brom. Nu var det istället Linus Hallenius som dök upp och han skjuter en inte alltför hård men välplacerad boll nära Isakssons högra stolpe. Oväntad men desto mer välkommen ledning för GIF.

I 31:a minuten får Djurgården frispark några meter utanför GIF:s straffområde i bra vinkel. Källström slår frisparken som studsar på en av spelarna i muren och den går in otagbart vid Naurins högra stolpe. GIF hamnar allt lägre i planen, delvis för att Djurgården ökade pressen efter underläget och delvis för att GIF direkt blev mer försiktiga med att gå framåt efter ledningsmålet. Från 30:e minuten artade matchen sig till spel mot ett mål. De få gånger GIF gick till anfall hade spelarna i läge utanför straffområdet påfallande svårt med bollmottagningen i fart framåt. I 42:a minuten inträffar en ny GIF-situation. Under spelvändning drar Danielsson litet i Mrabatis arm ännu en gång. Det var knappt anledning till frispark men Jonas Eriksson tvekar inte. Gult kort för andra och Danielsson visas ut. Jag har sett tydligare skäl till att visa ut en spelare.

Andra halvlek inleddes under dunkla skyar. Som matchen såg under den sista kvarten talade väldigt litet för att GIF skulle kunna undvika fler baklängesmål. DIF dominerade också eftertryckligt redan från början. GIF hade påtagligt svårt att etablera ett ordnat spel. Många spelare såg trötta och litet håglösa redan i halvlekens början. Det kan inte bara bero på fysisk utmattning. Efter ett långt Djurgårdsanfall, som inleddes med en vansinnespassning av Gerson till mötande motspelare, nickas bollen i stolpen av Magnus Eriksson. Direkt efter följer två sekvenser där Naurin håller kvar GIF i matchen. Den sista räddningen då han tippar Käcks skott i krysset utanför är högklassig.

I 62:a minuten byttes Morsay ut mot Wilson. Direkt därefter stängde El-Kabir matchen genom en briljant soloprestation. Han driver bollen i hög fart på GIF:s högersida och avslutar med ett vackert och väl avvägt som slickar Naurins bortre stolpe. I 71:a minuten upprepas en situation från förra matchen, perfekt inlägg från Larsson som Hallenius inte kan tima. Nära, men bara nära. De sista tjugo minuterna av matchen förflöt utan större dramatik. Någon slutforcering för att kvittera, eller ens försök i den riktningen, från GIF:s sida kunde inte skönjas. Det är förvisso bra att inte att hetsa upp sig i onödan. Men att försöka kvittera vid underläge, och då ta vissa risker, är inte en osund kalkyl.

Djurgården gjorde inte på något vis en bra match men det räckte gott och väl ändå. Man var ett mer stabilt lag, mer kreativa, fysiskt starkare och med avsevärt fler spelare som kunde hota motståndare, individuellt och i kombinationer. GIF orkade spela sin sedvanligt trevliga fotboll i knappt en halvtimme. Efter Djurgårdens ledningsmål föll spelet samman mer och mer och utvisningen blev spiken i kistan. Det mest slående är hur extremt ofarligt och trubbigt lagets anfallsspel är. Det handlar om både individuella tillkortakommanden och brist på riktlinjer. Har man ett begränsat material måste man försöka hitta vägar att utnyttja det så väl som möjligt. Justeringen av 3-5-2 till 3-4-3 har inte fallit väl ut. Vi har just nu en habil anfallare som i allt väsentligt spelar utan understöd av två närmast osynliga släpande forwards. När Batenero blir tillgänglig talar allt för att återgå till ett femmannamittfält och två anfallare som stödjer och spelar närmare varandra. Nu väntar ett dubbelmöte mot HBK som av allt att döma kommer att bli mycket avgörande för om GIF ska åtminstone ska kunna nå en kvalplats i årets allsvenska.