Häcken - Sundsvall2 - 0
En väntad förlust
Giffarna hade som väntat inget att hämta på Hisingen och Häcken kunde vinna ganska bekvämt med 2-0. Spelet över stora delar av planen ser bra ut men det är, som vanligt, väldigt trubbigt framåt. Det är faktiskt lite svårt att se hur det här laget ska kunna börja göra mål.
Giffarna kom med ett par överraskningar i startelvan, helt klart har Joel och Ferran börjat vaska om mer i truppen. Att en frisk Steindorsson skulle ta tillbaka sin plats som kantanfallare var ganska väntat men att Gall skulle få förtroendet på nytt var mindre tippat. Det innebär att både Morsay och Sigurdsson fick börja på bänken. Dessutom fick Myrestam göra sin andra start för året och denna gång som vänster wingback. Totalt tre förändringar i startelvan jämfört med Östersundsmatchen.
Joel pratar innan match om att trycka försöka ner Häcken. Häckens tränare tror på att vara bollförande. Det blev inledningsvis kanske inte riktigt som någon trott då spelet var öppet och böljande med frejdig offensiv åt båda håll.
Som vi vant oss vid är Giffarnas bästa period i matchen alldeles i inledningen. Första 25 ser helt ok ut, man skapar till och med chanser men sedan tappar laget eftersom. Så länge man höll spelet uppe kunde man kombinera sig fram rätt fyndigt till ett antal lägen. Larsson lämnas oväntat obevakad på högerkanten och har flera bra aktioner. Det är även han som har lagets bästa chans, efter ett anfall som byggdes upp på motsatta kanten. Abrahamsson kunde dock styra skottet till hörna.
Chansbytet slutar med att Häcken drar längsta strået. Marcus Danielssons armar har inte haft en bra säsong och han orsakar säsongens tredje straff. Kontakten var dessutom onödig då Egbuchulam var en bit ut i straffområdet och det finns försvarare innanför. Men denne Häckenspelare vållade bekymmer första halvlek med sin snabbhet och första gången han inte hann kuta offside så fixade han alltså en straff. Yasin lägger i den hårt just utom räckhåll för Tommy.
Efter målet faller Häcken något längre ner och får också mer kontroll på bollinnehavet. Det dröjer till 43:e minuten innan Giffarna är nära en målchans igen och då nickar Gerson över. Halvleken avslutas med ett brandgult kort för Batanero som blandar och ger. Han fördelar ofta bollar på ett lysande sätt men har svårt ännu att hinna med i närkamper och tappar även bollen farligt vid två tillfällen. Gall och Steindorsson imponerar inte heller, det är dessa två positioner som yttermittfältare/kantanfallare som har väldigt svårt att fungera i Giffarna. Bäst är Larsson, Gerson, Björkander och Hallenius.
Andra halvlek sätter sig ganska snart med ett kraftigt bollinnehav för bortalaget. Det rullas runt och skiftas kant och slås inlägg men särskilt farligt blir det inte. Ibland försöker man sig på lite svårare instick men får inte riktigt till det. Kombinationerna räcker inte till när precisionen inte är hundraprocentig och den individuella skickligheten är inte tillräckligt stor. I 56:e minuter får man till det skapligt med en snabb passningstrekant Bata-Gall-Hallenius där den sistnämnde tar emot, vänder och avslutar men en fot hinner komma emellan.
Myrestam börjar stretcha vaderna efter en timme och strax därefter kommer Raja in. Sedan maler det på med långa anfall som inte leder till mycket. Bata avslutar över, Hallenius skjuter i ryggen på Gerson men det kan aldrig ha varit så värst nervöst för Stahre uppe på läktare. Häcken ligger rätt i positioner och spelar smart. Så byts Mackan och Steindorsson ut för Morsay och Sigurdsson i en offensiv slutforcering jag aldrig begrep mig på. Det blev många små krigare där framme och trångt i straffområdet men bollen hittade alltid en annan väg.
Att det blev Mackan som togs ut berodde säkert på hans kort (man kan ju behöva dra på sig ett sådant för att stoppa kontringar) men att man inte flyttade upp honom som forwards istället var märkligt. Någon att lyfta långt på är ju en beprövad taktik som funkar ibland.
Istället kommer kontringslägena och Yasin kan till slut springa in 2-0 på ett av dessa.
Tack och gonatt.
Om man ska föröka fokusera på det positiva så har laget väldigt mycket boll, det rullas och kombineras och trixas med viss finess. Men det där anfallsspelet man tränat på… ja, det får man träna vidare på. Jag gillar även att man varierar hörnorna och har många sinnrika varianter, de leder nästan alltid till ett läge och sällan till omställningar. Fortsätt med detta så kommer det bli fler hörnmål.
Positivt att se Myrestam i en dryg timme också. Han gjorde en godkänd insats. Björkander är säker som näst sista utpost och Gerson var mycket välkommen tillbaka. Batanero klarade att spela en hel match denna gång. Eller han var åtminstone kvar på planen men nog gör att bäst ifrån sig innan han blir trött. Känslan är att vi kommer få nytta av honom men närkampsspelet måste förbättras. I övrigt så var Larsson i Larssonklass. Lite bättre i första än i andra men helt central för vårt anfallsspel.
Här näst väntar Kalmar hemma. Den behöver vi vinna.
