Sundsvall - Malmö FF0 - 1
Ett fall igen, men var det framåt?
Inför hemmamötet mot MFF var förväntningarna låga, lägre än på länge. Även om GIF gjort många storartade matcher mot MFF under 200-talet kändes något sådant väldigt avlägset. Men det blev inte så illa som man hade kunnat befara. Det blev förlust men ingen förnedring. Frågan är om det här var ett fall framåt?
Det kändes nödvändigt att göra något och inte bara fortsätta längs den inslagna vägen. Våra tränare hade skakat om ordentligt, med deras mått mätt, i startuppställningen. Backlinjen var intakt (vilket nog var klokt) men på mittfältet bänkades både Rajalakso och Sellin. Tranberg fick starta till höger och tränarna fortsatte att sätta sin lit till Granat på vänsterkanten. I anfallet bänkades Eklund till förmån för Enarsson, vilket möjligen indikerade att man planerat djupledsspel och kontringar, vilket inte är Eklunds starka sida. I MFF:s laguppställning kunde man notera att deras innermittfält var offensivt balanserat, med Christensen och Adu som startspelare.
Matchen inleddes i ganska modest tempo från båda lagen med en ganska hög felprocent i passningar och beslutsfattande. GIF var klart mer benägna att rensa och skicka långt i duellsituationer än tidigare, vilket kändes klokt efter de senaste veckornas upprepade förluster. Men GIF hade påtagliga problem i sina fåtaliga försök att sätta igång anfall, då bollförande spelare snabbt blev uppäten av Malmös press. I tionde minuten spelar sig GIF genom på ett elegant sätt, men hjälp av visst slarv av Adu, men Silva skjuter högt över i ett bra läge. Det var matchens första målchans.
I trettonde minuten är MFF nära att ta ledningen då Eikrem slår ett mycket farligt inlägg som Rosenberg hade nickat in om det inte varit för Larssons heroiska försvarsspel. Men så här långt ser GIF mer samlat, taggat och disciplinerat än någon gång efter sommaruppehållet. Det modesta matchtempot fortsatte genom halvlekens första halva. Från tid till annan lyckas GIF skapa ett ordnat spel och åstadkomma prydliga kombinationer.
GIF spelade ett disciplinerat försvarsspel, med mer centrerad backlinje och mittfält. Enarsson var pigg men såg också litet kantig och oerfaren ut. Men han var helt klart ett bättre val än Eklund. Malmös farligaste chanser under första halvlek kom på hårda inlägg, som var svåra för mittbackarna att hantera och flera av dessa hade kunnat bli riktigt farliga om Malmös anfallare varit mer på tårna. Men totalt sett var det litet förvånade att Malmö var så pass loja och obenägna att driva upp tempot. I 39:e minuten agerar Enarsson som ett betongblock i bollmottagningen när han får en mycket bra passning på fötterna i straffområdet.
I 43:e minuten kombinerar sig MFF fram på högerkanten och Berget skjuter ett bra skott som Naurin tippar utanför. På den följande hörnan ligger bollen framför Naurin flera sekunder, när Berget och Gerson kampar om bollen men till sist kan Naurin raka in bollen. Malmö avslutade halvleken starkt med den nämnda dubbelchansen, men totalt sett presterade de en bra bit under sin normala nivå. Men GIF hade ett ramstarkt försvarsspel, lägre och mer kompakt än i någon match tidigare under säsongen. Emellanåt lyckades man också skapa en del halvchanser, där Enarsson totalt sett gjorde en klart godkänd insats.
Andra halvleks inledning visade inga påtagliga skillnader i lagens sätt att spela, GIF fortsatte spela lågt och disciplinerat försvarsspel och MFF dominerade spelet utan att vara riktigt vassa. I 50:e minuten hade MFF sin första målchans efter en vass aktion av Berget. Matchen hade ett påtagligt makligt tempo, men det passade så långt GIF:s matchplan som hand i handske. Men som alla vet kan MFF avgöra med individuella insatser, oavsett hur spelet fungerar.
Efter en mycket kvalificerad aktion av Rosenberg där han skjuter i trängt läge som Naurin räddar blir det hörna. På den gör Kjartanson ett elegant nickmål, men där man också kan ha synpunkter på hur Naurin värderade situationen. Men målet var inte ologiskt, MFF har gjort många mål på liknande situationer under säsongen och får man tillräckligt många fasta situationer ger det till sist utdelning. Efter ledningsmålet spelade MFF ut mer och det var inte lätt att se några tendenser till att GIF ändrade sin matchplan.
I 73:e minuten hänger Adu fast i Silva men han lyckas ändå avsluta med ganska bra skott från långt håll. MFF är tyngre och mer aggressiva i sitt anfallsspel, med större svårigheter för vårt försvar att värja sig. Den sista kvarten gick intensiteten i matchen ned och MFF inriktade sig allt mer på att spela av matchen utan att ta några risker. Men det hindrar inte MFF från att vara mycket nära att utöka till 0-2 i 87:e minuten, då man tråcklar sig genom vårt straffområde och avslutar med ett skott nära Naurins högra stolpe. GIF har några halvchanser på fasta situationer under de sista minuterna, men mer än så blir det inte. MFF är klart närmare 0-2 än GIF är att kvittera.
Det här var en match mellan GIF och MFF som avvek från det vanliga mönstret, där utfallen brukar pendla mellan storartade insatser av GIF och totala utskåpningar där MFF vinner med tre eller fyra mål. GIF gjorde en habil insats, med ett förvånansvärt starkt försvarsspel men där anfallsspelet efter Dibba ännu är mycket oklart i konturerna. Det räcker inte med ”passa Silva”. Om vi kan behålla det försvarsspel som vi såg idag kan vi nolla ett antal andra lag i serien. Men om anfallsspelet inte blir påtagligt bättre är det mycket stor risk att vi slutar på kvalplats. Ska man vinna ett kval är det dessutom en fördel om man kan göra mål.
Tre i topp i GIF:
+++ - Eric Larsson
++ - Marcus Danielsson
+ - Stefan Silva
