Hammarby - AIK1 - 0
Falkenberg-GIF: Nittio minuters återbesök i skärselden
Mötet mellan Falkenbergs FF och GIF Sundsvall var ett återbesök i den svenska fotbollens skärseld – den plats där syndare måste vistas under obestämd tid för att renas genom eld innan man kan stiga upp till elitfotbollens himmel allsvenskan. De synderna sonas som bekant i Superettan och allt kring matchen och i det spel som bestods åskådarna tillhörde Superettan. En av alla dessa lätt igenkännliga arenor runt om i landet, med närhet, idyll och vacker omgivning. Hemmalaget har Ullared som sponsor. Kanske finns till och med en korvkiosk av gammalt snitt någonstans på arenan? Men som vi alla vet är sådana idyller den givna inramningen till ett rent och oförfalskat lidande. Primitiv fotboll, låg taktisk nivå, obefintlig teknik, slumpartad matchbild. Kvalitet saknas lika mycket som is saknas i den riktiga skärselden. Det enda som skiljer spelet från ännu lägre nivåer är att spelarna från tid till annan uppvisar ett visst mått av energi, men dessa utbrott blir ofta inte blir mer än förtvivlade skrik som stiger upp ur det massiva lidande som fortgår på planen.
Falkenberg är inte en önskemotståndare för GIF. Det är ett fysiskt välutrustat lag (anfallarna väger troligen mer än 200 kg ihop) som spelar enkel och rak fotboll med tonvikten på fasta situationer och deras underlag är en ganska tungsprungen gräsplan. Det präglade matchen i hög grad. Under den första halvleken vann FFF en mycket stor del av alla närkamper, GIF blev stundtals uppätna på såväl innermittfält som på kanterna, de korta stunder spelet förlades dit. Detta övertag utnyttjades inte särskilt väl av FFF, de är ett minst lika begränsat lag som GIF Sundsvall, om än på ett annat sätt. De är litet av ett Gefle 1.0, riskminimerande, kampvilliga och ganska enkel spelidé, i den mån den kan uppfattas. Man kan möjligen tycka att de borde kunna bättre på sin hemmaplan, som passar lagets kvaliteter. Men å andra sidan har ju som bekant GIF inte excellerat på sin hemmaplan, trots att varje skruv i lagbygget är anpassat till konstgräs.
Matchen inleddes dramatiskt med ett friläge för Dibba i 3:e matchminuten som han rullade ett par decimeter utanför målvaktens vänstra stolpe. Han var hårt trängd av försvararen men det är sådana chanser som måste sättas om man vill vinna matcher. I åttonde minuten har FFF en bra chans där Larsson gör en bra insats genom att med stor kraft nicka undan bollen. Strax efter tillåts FFF såga sig genom GIF:s försvar i ett synnerligen makligt tempo och Araba är inte långt ifrån att göra mål. Araba utmärkte sig annars nämnvärt, mer än genom att försöka filma till sig straff på ett ganska klumpigt och pinsamt sätt.
Spelet i första halvlek höll genomgående mycket lågt tempo och kvaliteten på spelet från båda lagen var ofta beklämmande låg. Det hände helt enkelt inte särskilt mycket. Dibba gör en bra passning i djupled till Eklund men han skjuter fem meter över mål från strax utanför straffområdet. Runt 25:e minuten glimtar GIF till med ett bra kombinationsspel och skapar en viss press under några minuter. GIF har genom hela matchen påtagliga problem med Falkenbergs fasta situationer. Men i 37:e minuten överraskar de genom att Wede bryter sig loss på mittplan, avancerar och skjuter ett ganska bra skott som går snett ovanför målställningen.
I sista matchminuten åstadkommer GIF en bra kombination med flera snabba passningar på ett tillslag och som ändar med ett bra inlägg till Eklund i boxen. Det är väl så GIF ska göra mål enligt plan 1A? Men Eklund träffar med skenbenet och bollen studsar beskedligt rakt på Falkenbergs stabile målvakt.
Under pausvilan föll en hagelskur av apokalyptiska mått, något som förstärkte känslan av att även vi åskådare bevittnade detta för våra synders skull. Skulle matchen avbrytas och lidandet återupptas senare? Men makterna lät det stanna vid en varning, haglet upphörde. Andra halvlek inleds med samma sömniga, taffliga och undermåliga spel som präglade merparten av första halvlek. FFF har en ganska bra chans på en hörna, vilket var ett återkommande problem för GIF. I 57:e minuten lyckas äntligen GIF med en spelvändning mot Falkenbergs ganska stabbiga försvar. Dibba gör en utmärkt insats genom att driva upp bollen på vänsterkanten, Sellin löper som en iller i mitten och drar på sig bevakning och Dibba spelar in bollen till Chenouffi som placerar bollen tätt intill målvaktens vänstra stolpe. Ett snyggt mål och ett litet hopp tänds.
Efter GIF:s mål stiger intensiteten och kvaliteten nog mycket för att vara märkbart. GIF är nära att utöka ledningen efter ett inkast av Ålander (Vi vill se Stefan kasta!). Strax efter i 63:e minuten gör Falkenberg en snabb kontring som avslutas med ett välriktat inlägg som Araba nickar tätt över ribban. Minuten därpå får FFF frispark tätt utanför straffområdet. Wede skjuter ett kanonhårt skott som går in via Naurins vänstra stolpe. Ett mycket snyggt mål av Falkenbergs bäste spelare. I 71:a minuten slår Sliper (inbytt i 67:e) ett inlägg som var värt ett bättre öde. Eklund ser inlägget, är inte alltför hårt uppvaktad men timar inte rätt. Den sista kvarten påminner oss åter om varför vi är här, vi ska lida för att rena oss.
Det här var den sämsta allsvenska match jag sett på ganska länge. För GIF:s räkning handlade det kanske om att man fick betala priset för det underlag man valt att ha på hemmaplan och anpassa sitt spelarmaterial till. Men även spelare som borde kunna bättre på gräs var i flera fall anmärkningsvärt bleka. Man kan hävda att GIF möjligen hade några fler målchanser men GIF saknade varje form av kontroll under matchen, i såväl enskilda sekvenser som i dess helhet. Den hade kunnat sluta 0-0, 2-0 eller 1-3 utan att något resultat varit mer rättvist än det andra. Ska man se något från den goda sidan förlorade vi inte, om FFF vunnit matchen hade de haft en lucka på fyra poäng till oss. På onsdag är det ånyo match på gräsunderlag mot HBK, jag hoppas att man förmår hantera det bättre.
