- -
Förlust med sorgkant i Norrköping
GIF Sundsvall spelar nu i skuggan av galgen. Mycket står på spel, mer utanför planen än på planen. Skulle man visa livstecken och vakna upp ur den fotbollsmässiga dvala man gått in i? Måndagskvällens match skulle spelas mot en på pappret svår men prestationsmässigt svårläst motståndare. Det visade sig att utfallet tyvärr blev så förväntansrätt man hade befarat.
GIF gjorde två förändringar i sin startelva. Myrestam ersatte den iskalle Pa Konate som vänster wingback och Wilson fick starta istället för Berg. Men i övrigt var GIF sig relativt likt. Man spelade mest litet smånätt, omständligt och utan alltför mycket energi bland alltför många spelare. Norrköping inledde piggast och Fransson hade två hyfsade målchanser under matchens första minuter, först ett hårt skott från distans tätt över ribban och sedan en nick nära stolpen efter ett bra inlägg av Krog Gerson. GIF intog scenen efter tio minuter då Hallenius hade sin första av lågt räknat tre kvalificerade målchanser under matchen. De kan med fördel avhandlas i ett sammanhang, då matchen för GIF:s vidkommande kan sammanfattas som ”Hallenius missade för många klara målchanser”. Missade målchanser är svåranalyserade. Även stora tränare uttrycker sig sparsmakat på den punkten. ”Han hade inte sin dag idag.” eller ”Det är viktigt att skapa chanser men ibland blir utdelningen inte vad man kan förvänta sig.”. Hallenius spelades fram förtjänstfullt två gånger av Sema och en gång av Batanero. Den senare var i övrigt ganska medioker men Sema var den klart bästa spelaren i GIF. Han visade vilja, moral och kvalitet, vilket är mer än vad flera andra gjorde på Idrottsparken i Norrköping. Åtminstone två av dessa målchanser, som alla inföll under matchens första trettio minuter, var sådana som Hallenius nätat så att det stått härliga till under 2018. Men nu är det nu och Linus sköt utanför och över, på ett sätt som inte speglade förmågan hos någon som slutade tvåa i seriens skytteliga säsongen innan.
Logiskt och förväntansrätt förvaltade småningom Norrköping de målchanser man fick. Det var inte resultatet av något storartat spel från deras sida. De spelade ganska enkelt och belastade GIF på kanterna och piskade in inlägg och sköt friskt och optimistiskt. Ett av dessa inlägg nickades in av Nyman, som nickskarvade från nära håll, strax efter att Eskelinen gjort en storstilad räddning på en nick efter hörna. Fyra minuter senare stänger Norrköping matchen, visar det sig, då Jordan Larsson driver upp en kontring på GIF:s vänsterkant, viker inåt och skjuter bollen i mål efter en studs på en försvarare.
Därmed var matchen i realiteten över. I andra halvlek åstadkom GIF en halv- eller möjligen en trekvartschans då Hallenius spelade in bollen från högerkanten till en framrusande och hårt ansatt Sema som fläker sig utan att nå bollen. I övrigt var GIF hanterbara för motståndaren. Inte så mycket intensitet, desperation eller vilja. Har laget påverkats av situationen i klubben är det fullt begripligt. Är de ännu inte påverkade av den situationen, har vi väsentligt värre prestationer att vänta. Det var inte en match mellan en ångande toppkandidat och ett stabilt mittenlag. Det var snarare en match mellan ett mittenlag, med vissa kvaliteter men också håligheter som inte motståndaren, av allt att döma på väg mot en obarmhärtig strid i den absoluta botten av serien, inte förmådde att gräva i och exploatera. GIF kan tyckas ha gjort en bättre match än de två senaste omgångarna. Men målchanserna var delvis en följd av generöst försvarsspel av Norrköping (deras försvar ställde sig ibland riskabelt högt) och dessa gåvor föröddes med eftertryck. Linus kan vakna till. Visst, det är ett hopp. Men just nu tyder allt på att GIF Sundsvall är seriens formsvagaste lag, med kanske ytterligare fall i prestationer att vänta när allt fler spelares kontraktssituation aktualiseras inför sommaruppehållet.
