Dundee FC - St. Mirren0 - 1
Gamla synder och nya dygder i skön förening
Matchen då det nya GIF skulle bekänna färg och visa att man är ett stabilt lag som kan besegra klart sämre motståndare gick till att börja med långt över förväntan. Under den första halvleken dominerade GIF så eftertryckligt att det inte framstod som en match mellan två lag ur samma division. Halvtidsvila med en stabil ledning om 2-0. Men sedan kom fasan krypande, de synder som förmörkat så mycket av GIF:s historia grinade oss i ansiktet – nonchalans, svaghet och rädsla.
Första halvlek inleddes med något som kanske var ett omen om det som skulle komma senare under matchen. Danielsson är betänligt nonchalant och slarvar nere vid egen kortlinje. Men därefter totaldominerade GIF halvleken så mycket som bara är möjligt. FFF försöker inleda pressen vid mittlinjen men GIF spelar sig genom den allt mer obehindrat under halvlekens gång. Redan i 11:e minuten spräcks nollan då Runar Sigurjonson möter en retur från Falkenbergs försvar efter ett hårt inlägg längs marken av Sellin. Han skjuter ett distinkt Runar-skott i målvaktens högra hörn. Efter ledningsmålet försvinner nästan Falkenberg från planen. Jag har sällan GIF dominera en matchbild så eftertryckligt. GIF har ett flertal kombinationer som sliter sönder Falkenbergs försvar men skärpan är inte den bästa. Pa Dibba har totalt sett inte någon av sina bästa dagar, även om han som alltid gör stor nytta genom att hota på djupet.
I 23:e minuten utökas ledningen efter att Silva fläkt sig och rakat in ett inlägg från Eric Larsson, efter en av hans otaliga raider på högerkanten. Larsson är just nu en av seriens absolut bästa ytterbackar. Flera gånger är GIF mycket nära att utöka ledningen. Larsson skjuter ett fantastiskt skott från mittlinjen som tar i ribban, bollen går till Dibba men målvakten räddar. Här döms så vitt jag förstår offside, då ingen hörna följer på situationen.
En kort kommentar om domaren. De senaste veckorna har diskussionens vågor gått höga om de allsvenskan domarnas nivå. De sägs döma frispark och dela ut kort alltför lättvindigt, på ett sätt som fjärmar allsvenskan från internationella fotbollens praxis. Möjligen försökte Panzic på egen hand stävja denna utveckling. Han tillät generellt väldigt mycket, vilket gynnade Falkenberg. Hans clou för kvällen var dels när han tillät en Falkenbergspelare vräka Sigurjonson över ända, vilket ledde till en mycket kvalificerad målchans för dem och därefter när han blåste av matchen ca fem minuter för tidigt. Det senare korrigerades dock efter konsultation av matchkontrollanten.
En bit in i andra halvlek går GIF ned i tempo och aggressivitet, vilket Falkenberg direkt utnyttjar. Det är ett skäligen begränsat lag men de kämpade till sig många fasta situationer, av vilka GIF hanterade de flesta skäligen väl. Men när många fasta situationer adderas till varandra leder det till målchanser och flera målchanser ger ofta mål. Om inte det försvarande är Atletico Madrid och där är vi inte riktigt ännu. I 74:e minuten bar deras ansträngningar, backen Juel-Nielsen nickade in reduceringen på en hörna. Nu står matchen och väger i drygt fem minuter. Men för en gångs skulle får våra byten en direkt matchpåverkande effekt. Hasani som kom in efter 70 minuter, samtidigt med Granat och Eklund som kom in tio minuter senare bidrog alla påtagligt till att återta greppet om matchen. Särskilt våra anfallare var nyttiga; de tog emot och höll i bollen, vände spelet och mot slutet var det snarare Falkenberg som åter var tillbakapressade. Eklund är till och med nära utöka ledningen i 87:e minuten.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att matchen först visade oss GIF:s nya ansikte, ett lag som kan och vill dominera matchbilder opåverkade av press och vad man borde och måste. Därefter påminde gudarna oss om att vi är dödliga; om själen inte är stark blir vi offer för lättja och rädsla. Men till sist visade det sig att Kraften är stark i det nya GIF 2016. Det som borde ha varit en expeditionsaffär matchen igenom slutade också med att GIF hade kontroll över matchbilden och var nära att utöka ledningen. De sista tio minuterna mindes spelarna vad man nu har lärt sig - att det enda vi behöver frukta är att himmelen ska falla ned över våra huvuden.
Hans Hasselbladh