-
Inför AFC Eskilstuna - GIF Sundsvall
AFC mot Giffarna på fredagskvällen. Det är vinn eller försvinn, do or die eller annan valfri klyscha. Det är mest uppenbart för hemmalaget men det gäller i praktiken i lika hög grad för GIF. Tre poäng behövs och jag tror Tony Gustavsson också inser det.
Giffarna sätter sig i bussen ner till Eskilstuna för att göra upp i ett bottenmöte. När seriemakarna satt med schemat i vintras såg de kanske Edvard Munchs klassiska skriet framför sig för denna tillställning. Höst, rusk, regn, tom arena och ångestmöte. Eller kanske inte, GIF Sundsvall skulle väl befinna sig någon annanstans i vid det här laget?
Det har spytts mycket galla över AFC och deras ambulerande verksamhet. Jag tänkte inte spä på, det känns uttjatat och det är kanske mer intressant att fundera på varför fotbollspuritaner (som jag själv) har så svårt att stå ut med dylika, nya inslag i elitfotbollen. Fotbollen som företeelse är ung, drygt hundra år bara och har förändrats radikalt under den tiden. Varför skulle den sluta förändras när samhället i övrigt hela tiden hittar nya vägar?
Med ett nytt reglemente att hålla sig till sedan ett par år har Ryssholms hobby gjort halt i Mälardalen i syfte att göra Eskilstuna känt för nåt annat än Guif, Kent och sverigefinnar. Gott så. De har dessutom visat sig vara riktigt pålitligt som bottenlag i allsvenskan, i den här stilen kan de kanske komma ikapp Giffarna i grenen allsvenska degraderingar? Om några veckor fullbordar AFC sin andra ettåriga sejour i högsta serien, det finns inte mycket som talar för något annat.
Själva håller AFC förstås fast vid tron och att spelschemat är gynnsamt (båda bottenkonkurrenterna kvar och Sirius hemma som troligen inte har något att spela för). Det kommer knappast hända att allt faller på plats när det i praktiken är 7-9 poäng som krävs för att ha chans på en kvalplats. Däremot kan de mycket väl dra Giffarna med sig i fallet, t.ex. genom att vinna på nu på fredag och sedan förlora i sista omgången mot Falkenberg.
Förutsättningarna innebär all-in från hemmalaget. De var inte särskilt desperata i mållösa matchen mot Kalmar i senaste omgången men oavgjort denna gång skulle innebära minst fyra poäng upp till kvalplats med två omgångar kvar. Så ja, det är bokstavligen vinna eller försvinna. För Giffarnas del tror jag det är bedrägligt att ha någon annan tanke med sig än hemmalaget har i det avseendet. Det har rasslat in en hel del poäng sedan Tony Gustavsson tog över och i den här matchen behövs det tre till. Med en poäng är visserligen AFC så gott som avsågade (även teoretiskt) men Falkenberg är bara en poäng bakom och har goda möjligheter att plocka 4-6 poäng till.
Uppehållet följde på en lyckosam period för GIF med sju poäng på tre matcher men kom på sitt sätt ändå lägligt. Alla inblandade (spelare, ledare och publik) har behövt ett par veckor att smälta den galna tillställning mot Norrköping som slutade 4-4. Sällan har uttrycket ”kastas mellan hopp och förtvivlan” passat bättre och sällan har det varit så svårt för mig själv att reda ut om jag var lycklig, halvnöjd eller besviken över poängen. Med tanke på 3-0 i paus och två absoluta jättelägen till sent avgörande borde man väl ha varit missnöjd, samtidigt var det inget som talade för poäng vid 3-3 med 20 minuter kvar mot ett Peking som framstod som två klasser bättre i allt.
Läget i laget verkar skapligt, jag läser mig till en krånglande baksida på mittbacken Alexander Blomqvist men där finns många alternativ (nu även Myrestam). Juanjo har stått över en del pass men det verkar som han tränade på onsdagen och ska vara fit for fight. Pånyttfödde forwarden Peter Wilson har varit i Afrika och spelat landskamper för sitt Liberia och borde komma in i laget med inspiration och självförtroende. Han har hittat en ny växel i o m en tydligare roll under Tony Gustavsson. I första halvlek mot Norrköping visade han prov på ett dödligt kontringsspel som motståndarna faktiskt inte var i närheten av att kunna bemästra.
Den här gången blir det kanske inte samma ytor och troligen en annorlunda plan från tränaren. Vi kan förvänta oss lite mer boll men också en motståndare som är beredda att strida till sista snedträffen för att rädda chansen till nytt kontrakt. Det kan bli kaosartat offensivt men det kan även bli krampartat defensivt i början när så mycket står på spel och inget av lagen vill hamna i underläge utan ha chansen att kunna flytta fram positionerna eftersom och gå för ett segermål.
Tippa är jag för dålig på men jag kan rekommendera snuttefilt, bitring och en stor kudde att gömma sig bakom. Det lär bli jobbigt, det lär bli höstigt giffigt.
