Brommapojkarna - Sundsvall
Inför BP - GIF Sundsvall
Giffarnas allsvenska säsong rullar vidare. Efter en trist övertidsförlust i Örebro är det huvudstaden som gäller kväll. Brommapojkarna på Grimsta i blåst och regn i Stockholms välmående västra närförort. I brist på sedvanlig giffig höstnervositet kom rapporten att snöa in på motståndarna istället.
Förlusten mot Örebro har säkert analyserats noga. Det borde ha funnits en hel del att gå igenom och jag hoppas att det kommit ut rimliga och användbara slutsatser inom gruppen. GIF var det bättre laget och föll på övermod och brist på ödmjukhet, det är inte så det brukar vara. Efteranalysen kan däremot bli nyttig för framtiden.
BP krigar på bra på nedre halvan och är just nu över alla strecken med gott självförtroende efter segern mot Djurgården. De bör vara mer motiverade än GIF att kriga hem så många poäng som möjligt. GIF däremot har hamnat i tabellens mitt på behörigt avstånd från både bottenstrid och ärofyllda platser i toppen.
BP är märklig företeelse för mig och ännu konstigare har klubben blivit denna sommar. Osund kultur kan uppstå lite här och var när människor blir fartblinda i jakt på framgång eller när kittet i en förening inte riktigt håller ihop. När omsättningen i ledningen blir stor och det inte finns en grund av mångårigt engagerade människor och traditioner i väggarna. Då kan enstaka personers idéer slå igenom och påverka en hel klubb utan att någon hinner eller vågar eller kan säga ifrån. Men i BP?
Min syn som utomstående är förstås skev och vinklad. Men ändå, så här tänker jag. BP är en förening för ungdomslag där föräldrar placerar sina små telningar för att ge dem möjligheten att utvecklas till elitspelare. Man vet att det satsas hårt, det finns resurser och det spelas på hög och internationell nivå från tidiga åldrar. Några ungar spelar kanske i klubben för att de råkar bo på cykelavstånd. Men framför allt handlar det om utsikterna att bli bäst. Ingen söker sig någonsin till BP för att de har idolaffischer av Markus Gustafsson och Erik Figueroa på väggarna. Inga pojk- eller flickrum svämmar över av BP-flaggor och vimplar och signerade bollar och matchtröjor. Ingen tävlar om att få vara Olof Guterstam eller Gustav Sandberg Magnusson när lag delas upp på en bollplan mellan villorna i västra Stockholm.
Visst, som Giffare kastar jag sten i glashus. Det är inte många som sprunger runt med matchtröjor med våra spelares namn heller. Men det är ändå skillnad, BP är en förening för ungdomslag. De som kommer till BP gör det för att vinna internationella cuper med P12:orna, om A-laget spelar i allsvenskan eller division 2 är ovidkommande. Klubben råkar ha ett representationslag för att klubbar med ungdomslag brukar ha det. Inte tvärt om och det är det var det som var det mest udda med BP, fram till denna sommar. Så vad vill man då med sitt representationslag? För vilka finns de? Vad är viktigt, att släppa fram egna spelare eller jaga ära med invärvade spelare och tränare?
Föreningen är känd som Europas största, det är det första budskap man möts av på hemsidan. Inte bäst, trevligast eller populärast. Störst. Jag hittar en siffra på 4000 aktiva spelare och det är förstås en sanslös siffra. Förutom denna massa är det elitsatsningen som märks. I BP spelar man för att bli bäst. Och alla som någon gång stött på BP-lag på ungdomscuper runt om i landet vet att de sticker ut. Det är ingen lek, de är där för att vinna och prestera i varje minut och om någon faller ur ramen så hörs det. Och de blir bäst också. I toppen av alla ungdomsserier år efter år. Imponerande på sitt sätt men också som det borde vara med det urvalet att jobba på.
Men elitsatsning är en annan debatt och BP är långt ifrån ensamma. Vill man slippa det så söker man sig till en annan klubb, det är inte svårare än så. Det udda är att de ska hålla sig med ett representationslag med ett publiksnitt som ligger långt under antalet registrerade spelare i föreningen. Finns det någon motsvarighet till det i någon sport? Ännu konstigare är det för mig att det är så få egna spelare i A-truppen. Var tar alla vägen som inte blir en Limpár eller Albin Ekdal? Och så på detta, dessa märkliga händelser som kommit ut denna sommar. I BP alltså, schyssta regnbågs-BP.
Men, men. Det reder sig säkert med BP, de ser ut att ha en skaplig chans att hålla sig kvar denna i år och truppen kanske svetsas samman nu efter allt som hänt och tar hela landet med storm nästa säsong?
Åter till väsentligheterna, GIF. Är det fyrbackslinje igen? Björkander fortsatt petad? Sema är tillbaka och det behövs. Haro hade alldeles för många bolltapp senast. Frågan är om vi startar med både Wilson och Berg igen. Det hänger förstås ihop med frågorna innan.
Heja GIF!
