-
Inför GIF Sundsvall - Hammarby IF
På måndag kväll möter GIF Sundsvall Hammarby på hemmaplan, enligt den senaste prognosen i normalt svenskt sommarväder. Hammarby är numer ett etablerat mittenlag i allsvenskan, väl i linje med klubbens traditioner. GIF Sundsvall ser just nu ut som seriens svagaste lag. Om trenden inte vänder under sommaren kommer man inte vara involverade i dramatiken kring nedflyttningsstrecket under hösten. Då kommer man att vara klart sist i tabellen.
Måndagskvällens gäster har så här långt varit starka på hemmaplan, medan bortastatistiken är mindre imponerande. Man har gjort 20 av 26 mål på hemmaplan och släppt in 13 av 20 mål på bortaplan. Med undantag för nedsablingen av Falkenberg i förra omgången har Hammarbys resultat från slutet av maj inte varit överväldigande. Förluster mot AIK och Häcken, oavgjorda resultat mot Norrköping och IFK Göteborg. Allting pekar på att Hammarby kommer att vara ett kring övre mitten när säsongen är över.
Spelare att hålla ett öga på: Kacaniklic visade i förra omgången att han fortfarande kan dominera i allsvenskan (jag såg honom live den kväll han peakade i den förtrollade landskampen mot Tyskland). Tankovic, Djurdic och Kjartanson har hållit hög till högsta allsvenska klass hela säsongen.
GIF Sundsvalls säsong har inte varit upplyftande. Man har varit mediokra på hemmaplan och direkt käppusla på bortaplan, med sex förluster och tre oavgjorda matcher. Under våren var trenden möjligen ”osäkert svag”, men under de senaste fem matcherna har tendensen varit nedåtgående. Man gjorde anständiga insatser i de oavgjorda matcherna mot ÖFK och AIK, men de senaste två matcherna mot Göteborg och AFC var under all kritik. Även om resultaten i sig inte är alltför nedslående, var spelet desto mer så. Det var viljelöst, vilset och delvis direkt oorganiserat. Även om försvarsspelet inte var något att skriva hem om, var anfallsspelet långt mycket sämre. Det fanns i stort sett inga ljuspunkter på den punkten. Ett lag kan komma undan med ett försvarsspel som inte är helt vattentätt, men om man är oförmögen att göra mål är bottenplaceringen given. Detta sagt av någon som alltid prioriterar försvarsspel.
Just nu har GIF inga medel eller metoder för att systematiskt åstadkomma målchanser. Det krävs i regel uppåt tre kvalificerade målchanser för att göra ett mål, oavsett vad alla som skriker om ”brända chanser” tror. Ska man åstadkomma minst ett mål per match krävs någon form av modus operandi för att nå dit. Kontringar, dominans som trycker motståndaren längre och längre ned, fasta situationer, distansskott – man måste vara tillräckligt bra på något för att skapa den mängd chanser som till sist genererar mål. Just nu är det direkt omöjligt att försöka sluta sig till vad GIF vill göra i den vägen, det är omöjligt att ens identifiera något som misslyckas. Det mest oroande är den viljelöshet som präglat lagets agerande under de två senaste matcherna.
Det är för tidigt att kasta in handduken för säsongen 2019. Med denna match inleder GIF säsongens andra halva och det finns tid att förbättra allt, även om det känns dystert att konstatera att allt verkligen behöver förbättras för att ens kunna konkurrera i bottenstriden. De närmaste två matcherna mot Hammarby och Häcken, båda på hemmaplan, kan vara lämpliga för en omstart i lagets spel. Det är hemmamatcher men inte måste-matcher, motståndet är inte oöverkomligt men tillräckligt bra för att en förlust inte ska vara alltför tyngande. Därefter följer två matcher mot Falkenberg och ÖFK där fyra poäng borde vara inom räckhåll om Joel Cedergren och hans team kan väcka laget och prova nya lösningar i anfallsspelet.
Det är förvisso ingen enkel operation att ändra grundläggande idéer mitt i säsongen. När det knackar för ett lag som GIF kommer kraven på ”knivskarpt 4-4-2”, ”kamp” och ”sluta fjantspela” som ett brev på posten. Men så har inte GIF spelat sedan före Åkebys dagar som tränare. Laget är byggt och tränat för ett annat spel. Men det måste gå att göra förändringar inom det grundläggande ”bollkära” spel man tillämpat sedan 2013. Man kommer inte att kunna brunka in hörnor men man kan röra sig mer, spela med en något högre risknivå, växla mer mellan korta och längre passningar. Det gjorde man under säsongen 2018. Det sagt, var resultaten av allt att döma mer positiva än man hade anledning att förvänta sig under förra säsongen. Det finns statistik som visar att GIF hade en väl tilltagen utdelning på de målchanser man skapade. Förklaringen till detta var i stor utsträckning Linus Hallenius glimrande form. Han kan inte rädda GIF och andra vägar måste sökas. Det är ingen avundsvärd uppgift. Men kanske inte omöjlig om man försöker.
Jag avstår från att spekulera i GIF Sundsvalls startelva, då alltför mycket är i rörelse just nu med sommarfönster, avstängningar och skador. Möjligen kommer vi att se Saxton vakta målet då Eskelinen av allt att döma är på väg från klubben. Just nu känns ändringar i spelsätt och attityd viktigare än vilket lag som ställs på planen.
