Sveriges mest extrema förening
När det gäller spänning är GIF Sundsvall utan tvekan den klubb i svensk elitfotboll som ger mest valuta för pengarna. På ett extremt sätt lyckas klubben år efter år krama så mycket spänning det går ur seriesystemet. Vad sägs om följande fakta. Under de senaste 14 åren har säsongens sista match varit direkt avgörande för avancemang eller degradering inte mindre än 12 gånger. De senaste 10 åren har varje säsong avslutats med ett crescendo där allt har avgjorts den sista matchen.
Låt oss göra en tillbakablick.
2001
Hammarby är klara svenska mästare och har firat en vecka. Sista matchen förlorar de borta mot Giffarna med 1-0. Därmed tar Giffarna sig förbi Norrköping och undviker kval till superettan. Efter matchen firar klubbarnas supportrar gemensamt i Sundsvall.
2002
GIF på säker mark. Slutade åtta.
2003
Genom hemmavinst mot Halmstad i den sista omgången lyckades man säkra en plats för att kvala sig kvar. I kvalet ställdes man mot BK Häcken. En bortaseger med 2-1 följdes upp av en hemmaförlust med 1-0. Totalt 2-2 innebar allsvenskt spel tack vare fler gjorda mål på bortaplan.
2004
GIF på säker mark. Slutade sjua.
2005
Vinst mot Örgryte i den sista omgången räckte inte. Landskrona BOIS vann sin match och fick kvala. Medan vi hamnade på nedflyttningsplats.
2006
Säsongen var kaotisk och höll på att ta en ende med förskräckelse. Tränaren David Wilson sparkades och kval ned till ettan undveks först i sista omgången genom en vinst mot Degerfors med 3-0.
2007.
Undret i Ljungskile. I den sista omgången ställs vi mot ett Ljungskile som redan är klara för allsvenskan, under ledning av David Wilson. Samme tränare som sparkades av Giffarna året innan och som nu vill ha sin revansch. Han ser till en början också ut att få det. Det mesta gick emot Giffarna till en början, självmål, 0-2-underläge, Mikael Lustig utvisad och en man mindre. Då kommer vändningen som än idag går under benämningen ”Undret i Ljungskile”. En bragdvändning som slutade 4-2 till Sundsvall och allsvenskt avancemang. En match med så många dimensioner och moment. Själv tar jag med mig Ålanders nick på Arash Bayats inkast som innebar 3-2. Något som fick Mikael Lustig att lämna omklädningsrummet och rusa till klacken. Under matchens avslutande minuter leddes klacken av den utvisade spelaren.
2008
Tillbaka i allsvenskan. Inför den sista omgången är förutsättningarna enkla. Vinst mot Malmö, samtidigt som Ljungskile tappar poäng mot Örebro, och möjligheten till fortsatt allsvenskt spel lever genom en kvalplats. Örebro gör sitt och städar av Ljungskile med 3-0. Samtidigt klappar GIF ihop totalt och förlorar borta med 6-0. Fiasko och degradering.
2009
Åter i superettan. Fram till den sista omgången levde möjligheten till avancemang. En vinst borta mot Landskrona BOIS skulle ge en kvalplats och möjlighet till allsvenskt spel den kommande säsongen. Men ännu en gång föll laget ihop som ett korthus på skånsk mark. Förlustsiffrorna skrevs till 5-2 och fortsatt spel i superettan var ett faktum.
2010.
Kvalplatsen i superettan innebar spel mot rivalerna från Gefle om en plats i 2011 års allsvenska. Mot Pelle Olssons mannar visade sig laget vara en storlek för litet. Inför den sista matchen var GIF tvingade att vända ett 0-2-underläge. En uppgift som var laget övermäktigt. Matchen på Norrporten slutade 1-0 till Gefle och vi GIF-supportrar kunde se fram emot ytterligare ett år i den ödemark som går under namnet Superettan.
2011
Allsvenskt avancemang på ett typiskt GIF-sätt. Vi förlorar oss upp till allsvenskan. Sista matchen spelas borta mot J-södra som måste vinna för att undvika degradering. Något Jönköpingslaget också lyckas med genom att vända underläge 0-1 till vinst 2-1. Vi hade inte längre ödet i våra egna händer. I Ängelholm spelades en absurd match där båda lagen var tvungna att vinna. Ängelholm för att sno den allsvenska platsen från GIF. Hammarby för att undvika kval nedåt. Rapporter talade om en match där båda lagen hade fyllde på framåt och blottade sig bakåt. I den 96.e matchminuten gjorde Hammarby vinstmålet och det allsvenska avancemanget för Giffarna var ett faktum.
2012
Efter den sista omgången av allsvenskan stod det klart att GIF skulle få kvala för att hålla sig kvar i allsvenskan. Ett gäng med stukat självförtroende ställdes mot Halmstad BK. Man inledde med att förlora med 3-0 borta. Inför returen i Sundsvall tvungna att göra 4 mål för att ha allsvensk status 2013. Något som Sören Åkebys mannar lyckades med. Problemet var att Halmstad lyckades göra tre mål även i denna match. Degraderingen var ett faktum.
2013
Målsättningen för klubben var att studsa tillbaka direkt till allsvenskan. Fram till den sista omgången hade man också möjlighet till det. Men ett kryss mot Landskrona samtidigt som Örebro vann borta mot Ljungskile gjorde att vi återigen skulle få kvala. Möjlighet till revansch direkt då vår motståndare, precis som året innan, var Halmstad BK. Hemmamatchen slutade 1-1. Returen i Halmstad inleddes med ett ledningsmål för GIF, som då hade den allsvenska biljetten. Bra Sundsvallsspel med många missade chanser. Halmstad lyckades dock arbeta sig in i matchen och genom två omställningar göra både 1-1 och 2-1. För GIF innebar det det tredje raka missade kvalet.
2014
Avancemang via kval är som sagt något vi har dåliga erfarenheter av och vill undvika till varje pris. Inför den sista omgången var förutsättningarna klara. Minst en poäng mot ett Landskrona som slogs för sin existens var det som krävdes för ett allsvenskt avancemang. Annars väntade återigen det kvalspel vi har så dåliga erfarenheter av. Efter 90 nervösa minuter på Norrporten där Landskronamålvakten gjorde den ena fantomräddningen efter den andra. Och där BOIS bara var en spelvändning från att sätta käppar i det berömda hjulet så satte domaren pipan och blåste av matchen vid ställningen 0-0. Norrporten exploderade av glädje. Men mest av allt kände jag lättnad. Vi gjorde det igen. Sveriges mest extrema förening är tillbaka.
