Krönika: Europadrömmen sprack
BK Häckens Europaäventyr är över och i dag börjar arbetet för att rädda vad som räddas kan.
Under de första 45 minuterna var Hisingens stolthet ett rungande ribbskott och missat friläge från att sätta press på schweizarna, men istället för ett viktigt ledningsmål, utökade i andra halvlek hemmalaget den totala matchledningen, och grenen till Play Off- trädet blev avsågad. Chanserna förbättrades inte heller av att Moestafa El Kabir satt på bänken hela matchen.
Anfallsesset hade inför avspark känt av smärtor i ryggen men togs ändå ut tll matchtruppen och Häcken utan seriens kanske bäste spjutspets är naturligtvis ordentligt försvagat.
Laget klättrade ändå tappert, och efter att Häcken överkom ett av de svåraste hindren i Sparta Prag, kändes allt möjligt och att Europaspelet med dess sportsliga och ekonomiska nöjespark inte var någon hägring. Men det blev inget guldpass för Hisingens stolthet och det mycket tack vare att laget saknar självförtroende, flyt och förmåga att hålla huvudet kallt.
Det finns en gyllene regel för Europaspelet och den lyder att man aldrig ska förlora på hemmaplan. För en vecka sedan trodde klubben att laget skulle vända 1-2 förlusten hemma i Göteborg och gå segrande ur det ovissa bortamötet.
Optimismen var delvis befogad mycket tack vare att spelarna presterat formtoppar som mot Malmö FF och Sparta Prag. Det vore också tjänstefel av samtliga att inte tro, hoppas och försöka. Peter Gerhardsson sade innan avresan till Schweiz att den här typen av matcher avgörs under fyra halvlekar och det har han rent logiskt rätt i, men samtidigt vet han också om vikten av att få med sig ett bra resultat under de två första till upploppet i match två.
Häcken kunde mycket väl besegrat FC Thun. Laget var inte sämre och med referenser från det första mötet skapades det tillräckligt med chanser för att göra fler än bara ett mål och därmed trycka upp schweizarna mot väggen inför returen. Men sin vana trogen den här säsongen är Häckens ineffektivitet framför mål som en besvärande klåda.
Varje match lever sitt eget liv och att göra jämförelser är kanske den fattige kunskapsriddarens vapen men det är nästintill omöjligt att inte dra paralleller till Häckens säsong i helhet.
Fredrik Björck uttalade sig innan matchen om hur viktigt det är för mittbackar att spela matcher ihop.
Kålleredssonen har varit den ensamme vågbrytaren i Hisingslagets försvarslinje den här säsongen. Skadorna på Mohammed Ali Khan och Tibor Joza har avlöst varandra och när Emil Wahlström inte haft sitt bästa år och Simon Sandberg fortfarande har kvar några pinnhål innan epitetet allsvensk försvarare kan sättas, då är backlinjen sårbar och utsatt.
Vi kan prata om truppbredd i alla måttenheter, men ett fotbollslag byggs från försvaret och framåt, och där kvalitetsimpregnerad kontinuitet är det värdeladdade ordet som skiljer framgång från motgång. Försvarsrockaderna är därför en av de stora förklaringarna till att laget släpper in många och billiga mål.
Häcken har fyra försvarsspelare med utgående kontrakt. Björn Anklev, Tibor Joza, David Frölund och Kari Arkivuo. Det är fel att säga att det blåst tvärdrag genom Häckens spelarfönster den här sommaren och på söndag är det sista dygnet för Sonny Karlsson att agera. Eller satsar Häcken istället på att knyta till sig de spelare klubben redan har och som de anser känns värda att satsa på i framtiden?
Peter Gerhardsson har länge uttryckt önskemål om att hitta en anfallare som med rättmätiga proportioner kan avlasta det enorma ansvar som vilar på Moestafa El Kabirs axlar. Vi behöver inte leta statistik för att komma fram till det att han är Häckens offensiv. Det kommer inte heller som någon överrasking att utländska klubbar varit i kontakt med El Kabirs agent. Skyttekungen säger sig själv vilja stanna, men vi vet också om att han är en spelare som är för bra för allsvenskan och som mest av allt vill pröva vingarna över den stora scenen.
På söndag väntar Öster på Rambergsvallen. I dag börjar arbetet för att rädda vad som räddas kan. Jag har lärt mig mycket om fotboll genom mina intervjuer med Peter Gerhardsson och från hans förnuftiga och samtidsorienterad syn på resultat och prestation.
Fotbollssverige, spelarna, supportrarna och Peter Gerhardsson vet vad laget är kapabla till. Resultat är färskvara och det gäller även självförtroende. Det måste underbyggas med tro, tålamod och hårt arbete. Häckens uppförsbacke är just nu oerhört brant och dryg. Men det finns såklart hjälp på vägen. I går stod sju tappra supportrar i den schweiziska dimman och stöttade sitt lag från start till mål.
Det är sådant supporterskap som gör att klubben kan känna sig trygg och tillsammans arbeta för att den här säsongen ska avslutas med värdighet.
Twitter: @Bennelind
