Krönika: Prins Oscar Lewickis återkomst
Skyarna drar förbi över hisingens himlavalv. Vi är inne nådens år, umbäranden bland folket och i trupperna. Killarna i BK Häcken har haft en lång och tung period. Gerhardsson har lett manskapet och gjort en del framstötar och lyckats bärga en del poäng till sitt folk på Hisingen.
Men skördarna har allt som oftast slagit fel och den katastrofala torkan med den hårda lerjorden på slagfälten har fått ödesdigra konsekvenser för det annars så finurliga passningsspelet, som egentligen är killarnas främsta vapen i striderna.
Med sin höga moral och sitt rättspatos har Gerhardsson delat på de tillfälligt återfunna skatterna så att varje del i lagbygget har fått sin mycket blygsamt beskärda del. Svältdöden har tagit många liv hitintills och mången spelare har lagt sig hungrig vid midnattstimmen, utan näringsrik kvällsvard.
Den gladlynte festprissen Karlsson, som har till huvuduppgift att identifiera fienden och oskadliggöra dem, har dansat allt för långt in på småtimmarna och har glömt sitt uppdrag han fått av äldsterådet. Gerhardsson har ibland oroat sig för Karlssons excesser, pengar som gått om intet, vilka skulle förvaltats i en bra rustad trupp.
En solig söndag i april när gräset börjat få syre och sakta övergick från det gula till det gröna och när allt folk hade samlats på Rambergsvallen börjades det plötsligt tisslas och tasslas i publiken. När viskningar övergick till ett sorl och sedan till spontana hurrarop, reste sig den månghövdade publiken för att vinka. Nu såg alla att det var den hemvändande prins Oscar Lewicki som äntrade det grönande gräset. Prinsen som skadat sig svårt under fjolårets tunga höstoffensiv hade varit borta allt för länge från sitt folk, de som i folkmun kallas för Getingarna. Nu fanns han äntligen bland de sina på Rambergsvallen igen efter en lång och utdragen konvalescens. Nu var han här och den sagolika resan anno 2013 kunde ta sin början.
Av: Janne och Kenneth
Twitter: @studiohisingen
