Ett år ifrån oss var alldeles för länge
Visst är det något speciellt med hemvändare? Att de själva väljer att komma tillbaka till den klubb där allting startade. När dagens fotboll styrs utav pengar saknas ofta hjärtan ute på planen. Hjärta är något som Jakob Lindström inte saknar.
ÖIS har haft många tunga år bakom sig. Trots detta har vi på ett eller annat vis hittat andra ämnen att glädjas åt. Vi har länge haft flera spelare ute i övriga Sverige och Europa som burit med sig Sällskapet. Vi har tagit med oss våra framgångsrika år och har hela kunnat drömma om potentiella återkomster oavsett divisioner.
Under åren har vi fått se stora profiler med enorma hjärtan som vänt hem. På modern tid har vi Marcus Allbäck som kom tillbaka 2008 och var med och spelade tillbaka oss till finrummet. Vi har Valter Thomaz Jr som kom tillbaka 2010 under en turbulent tid i klubben. År 2015 kom Björn Anklev tillbaka och var med på den dramatiska resan tillbaka till Superettan för att sedan avsluta med hålla oss kvar. Så sent som 2017 vände Johan Elmander hem efter många år utomlands. De kom efter en längre tid utomlands eller i övriga Sverige för att sedan runda av de sista åren hemma i Göteborg. Någon var mer lyckad än den andra, men kärleken till klubben fanns hos allihop.
Visst är det något allra speciellt när en klubblegend likt Marcus Allbäck vänder hem efter flera lyckade år utomlands. Ännu mer speciellt blir det när vi inte har legat högst upp i seriesystemet. Men en karaktär med stort hjärta är ingenting som växer på träd. En spelare som vänder hem efter en kort och mindre lyckad tid i annan klubb på högre nivå bör vara mer än varmt välkommen hem.
Vår senaste hemvändare är inte mer än 24 år. Trots sin ringa ålder har han hunnit med att göra 9 säsonger i Rödblått. 6 säsonger i A-laget. Burit kaptensbindeln vid 19 års ålder. Det kanske inte är den spelare som alla supportrar har drömt om att få tillbaka under en längre tid lika mycket som övriga. Kanske just för att värvningen var såpass rimlig och väntad.
När en nyckelspelare under flera år lämnar för rivalen i staden blir det väldigt tydligt vad man vill ha för spelare i en trupp. Den 10:e juni kommer vi få se en Jakob Lindström som tar det gula efter 5 minuter efter att ha saxat Andreas Östling. Eftersom han är precis lika förbannad och kränkt som alla oss andra supportar. Det är inte den bästa spelaren i laget rent kvalitetsmässigt. Han kanske inte ens har en given startplats säsongen 2018. Däremot skapar han en oerhört nyttig konkurrenssituation på flera delar i laget. Och framförallt har han ett av de största hjärtan och vinnarskallarna vi haft på modern tid.
Han är en symbol för nutidens ÖIS. Han har varit med på hela resan där skutan vände. Han kommer förhoppningsvis vara med på den ljusa framtid som finns framför oss. Ett år ifrån oss var alldeles för länge. Jag hälsar Jakob Lindström varmt välkommen tillbaka till Örgryte IS!
