BOIS-HIF 1-1: Christoffer Andersson kommenterar taktik och laguttagning i derbyt
HIF fick med sig en poäng från Skånederbyt borta mot Landskrona BoIS. HIF E-zine träffade vikarierande tränaren Christoffer Andersson efter matchen.
HIF valde att spela med en delvis ny lösning i startelvan. Från start blev det ett 4-4-2-orienterat spel med Mamudo Moro på topp tillsammans med Andri Rúnar Bjarnason. På mittfältet hamnade Andreas Landgren till höger och Rasmus Rosenqvist till vänster, med Darijan Bojanic och Mohammed Abubakari centralt. Samtliga fyra agerar normalt främst som innermittfältare. I backlinjen ersatte Charlie Weberg avstängde Fredrik Liverstam.
Hur tänkte ni med startelvan?
– Fredrik Liverstam var avstängd och att Mikael Dahlberg var skadad. Vi tänkte att Max (Svensson) har haft en lite tuffare period och kände att vi kunde ha honom som en inhoppare, han har gjort det sjukt bra tidigare och han kan kunde vara en nyckel där också. Att vi startar med fyra innermittfältare kan många reagera över, men vi ser inte det som ett problem att spela så. Vi jobbar med yttermittfältarna i centrala ytor – ”pocketytorna”, som vi snackar om själva. Vi kommer upp med ytterbackarna. Sedan kanske det var något ovant för dem, men det har sett väldigt bra ut på träningarna innan när vi jobbat med det.
– Vi var inte oroliga, vi trodde verkligen det skulle ge bra effekt. Sedan ville vi få upp Moro där som en spets med Bjarnason för att hota ännu mer offensivt. Så var tanken, konstaterar Christoffer Andersson.
Efter att Mohammed Abubakari utgick med skada efter 27 minuter blev det en ny uppställning av mittfältet. Landgren tog ett kliv in i banan, medan inhopparen Max Svensson blev vänstermittfältare och Rosenqvist flyttade över till höger.
– Spelmässigt är vi inte tillräckligt bra för att kunna etablera spel på motståndarnas planhalva. Det är mycket stök i matchen med byten som kommer där vi får justera. Vi försöker hitta någon form av lösning för att få ett bättre tryck och sätta upp Darijan i den där ytan och kunna binda fast bollen, säger Andersson, som i halvtid gick över till en mer vanlig 4-2-3-1-uppställning med Bojanic som central offensiv spelare, flankerad av Moro och Svensson.
Sista kvarten kom Mattias Almeida in istället för Rosenqvist, vilket innebar ännu ett positionsbyte då Rosenqvist klev ned som defensiv mittfältare bredvid Landgren.
– När vi får in Mattias och hittar normal organisation och får lite tryck på kanterna med Max och Moro och Mattias och Andri – då tycker jag att vi har en hyfsad period i matchen och därefter gör vi också målet, säger Andersson.
1-0 kom med tio minuter kvar. Inhopparen Almeida spelade fram till den duktige Bjarnason, som stod för sitt fjärde mål för säsongen.
Hur var känslan när målet kom?
– Vi kände att det var en stökig match och att vi inte fått in det passningsspel som vi ville och inte kunnat etablera spel så som vi ville heller. Chanserna var fram och tillbaka och vi höll jämna steg hela matchen. Rätt som det är där en liten detalj som händer och så har man ledningen. Nu gick det vår väg i den situationen. Visst hade Landskrona kunnat göra mål på några av sina chanser, men vi hade också rätt många chanser som kunde blivit mål.
– Det jag är mest besviken över, är att vi inte kan punktera matchen och se till att freda vårt mål i slutminuterna när det är två minuter kvar, berättar Christoffer Andersson.
Hur tyckte du annars att spelarna hanterade att det var ett derby, med den extra anspänning som det innebär?
– Jag tycker att de hanterade det bra. Förutom om man ska relatera passningsspelet till att vi inte var tillräckligt vågliga att hitta de ytor vi pratat om innan matchen. Det var kanske en anledning till det. Men de är vana vid att spela inför mycket folk inne på Olympia. Sedan är det klart att här är en annan atmosfär – och en annan gräsmatta, framför allt. Jag tycker att vi borde kunnat ha lite längre anfall och varit lite tydligare med våra passningsvägar.
Känns det skönt att ni åtminstone fick med er en poäng?
– Så ser jag absolut inte det. Det är möjligt att Landskrona i perioder hade lite bättre passningsspel än vad vi hade, men chansmässigt var det ganska jämnt. I andra halvlek har vi övertaget på chanserna rätt så länge, fram till slutet. Vi gör första målet och då är man alltid besviken över att man inte vinner matcher.
