Målvakterna - Sista utposten
Att intervjua HIFs tre målvakter på en och samma gång är inte lätt. Pär och Oscar gör sitt bästa för att göra sig hörda. Något som kan vara väl så svårt när Daniel Andersson är närvarande…
HIF har en väldigt intressant målvaktsbesättning. Det borde vara allsvenskans hårdaste konkurrens med tanke på att ni är två landslagsmålvakter och en rutinerad gammal räv. Hur är era tankar för framtiden?
-Jag är bara 33, så min ambition är helt klart att hålla på länge till. Rent fysikiskt finns där absolut inga problem. Mitt kontrakt går ut sommaren 2007, men vill klubben ha mig stannar jag givetvis mer än gärna kvar. (DA)
Med tanke på det svaret, hur ser ni andra på framtiden? Ni är två av landets mest lovade målvakter. Hur länge står man ut att vara andramålvakt?? Vi har ju två extrema fall med John Alvbåge som bara stod ut några månader bakom Bengt Andersson. Sen har vi Fredrik Larsson som väntade under flera år på sin chans bakom Sven Andersson. Kommer ni att orka vänta lika länge bakom Daniel?
-Nej, absolut inte. Då måste jag röra på mig. Jag kan inte vänta flera år på bänken. (OB)
-Jag hade absolut inte stått ut så länge som Fredrik Larsson. Jag tror att man hade stannat väldigt mycket i utvecklingen. Man MÅSTE få riktiga matchsituationer i matcher som betyder något. (PH)
-Man utvecklas när man spelar. Så är det ju bara. Ska vi ta fallet Alvbåge tycker jag att det är en desperat flytt från Örebro till Göteborg. Han skulle definitivt ha valt en annan klubb, eller kanske till och med stannat i Örebro. Det får finnas begränsningar för hur pass bra man tycker att man själv är… Han kanske borde ha valt klubb med lite mer omsorg. Bengt Andersson var kanske inte den han borde valt att konkurrera med. (DA)
Daniel, har du själv varit i samma situation där du varit bänkad under en längre tid?
-Nej, faktiskt inte. Jag har alltid försökt välja klubbar där jag vet att chansen har varit stor att få spela just för att kunna utvecklas. Bosse Nilsson ville till exempel tidigt ha mig till HIF, men just där och då trodde jag själv att jag kunde utvecklas bättre på annat håll.
-Många tror att jag blev brädad av Andreas Isaksson i Trelleborg, men så var det ju inte. Han tog chansen när jag hade fått armen avsparkad. När jag väl var frisk så åkte han ner till Juventus veckan efter.
-Situationen i TFF var lite speciell just då. Innan jag blev skadad tog jag upp målvaktssituationen med Alf Westerberg. Det var jag och en kille som hette Dragan Drljaka som var målvakter. Helt plötsligt hade han gått upp 15 kilo. Det var kilon som han aldrig gick ner igen. Jag frågade Alf vad som hände om jag blev skadad eftersom vi i övrigt bara hade en oprövad 17årig kille i klubben som ingen hade hört talas om. Alf sa bara att ”det ger du fan i”. Nu hände det ändå, och resten är en riktig Busterhistoria.
-Tyvärr har jag aldrig sett röken av några av dom där Juventuspengarna. Han har ju utvecklats under mig så det tycker jag att jag är värd, hahahaha!
Pär, du är utlånad till Ängelholm just för att kunna utvecklas ännu bättre. Hur ser du på din första tid där?
-Det har gått bra. Jag har spelat tre matcher nu. Det började i och för sig inte så bra. Vi fick ju stryk av HIF´s B-lag i första matchen, och det kändes väl sådär. Men jag tycker att det går bättre och bättre. Det tar ett litet tag innan man lär känna killarna och spelsystemet. Målet är att ta den ordinarie målvaktsplatsen. Tränaren har sagt att det är helt upp till mig själv, och jag vet ju vad jag kan.
Oscar, vad är ditt mål för året?
-Jag vet att konkurrensen är tuff, men för min del är det bara att kämpa på att göra mitt bästa. Det lär väl inte bli helt lätt att peta Daniel. Det är sista året för mig i U-21 landslaget, så jag vill gärna ta tillbaka min plats där nu är jag är frisk igen.
Det skiljer några år emellan er. Har ni haft olika målvaktsförebilder?
-Jag har egentligen aldrig haft någon svensk förebild. Det är klart att jag sprang på Olympia och kollade Janne Möller som liten, men är det någon som betytt något så är det Peter Schemichel. Han har jag följt hela karriären. Jag kommer speciellt ihåg en landskamp i Parken. I ena ändan står en liten halvfigur med tröjan utanför och kepsen på sned. Det såg ut som någon man tagit in från gatan. I andra ändan stod en fältherre som såg helt oövervinnlig ut. Snubben med keps var Thomas Ravelli och fältherren var Schmeichel. Kontrasten var så tydlig.
-Jag har också Schmeichel. Han är den absolut största målvakten där varit. (OB)
-Vi har uppenbarligen samma förebild, för jag kan inte heller komma på någon annan jag följt förutom Schmeichel. (PH)
Det är VM om några månader. Vilka tre målvakter ska vi skicka?
-Jag tycker man ska skicka ner dom som är bäst. Man ska verkligen inte stirra sig blind på varken ålder eller meriter. Jag hatar attityden ”se och lära”. Inte en enda spelare i truppen ska vara med för att se och lära. Ett mästerskap är ett mästerskap, och då ska man toppa laget rejält. Det är ingen social verksamhet man bedriver. Isaksson ska givetvis med, men dom andra två platserna borde hållas vidöppna. Jag hade gärna åkt med, men då hade jag åkt dit för att ge järnet. Jag hade velat ha förstaplatsen. Nu tror jag i och för sig inte att jag är särskilt aktuell… (DA)