På rätt väg ?
Så här dagen efter krossningen av Öster med 4-0 vore det lätt att skena iväg med superlativer om att allt är frid och fröjd och att vändningen nu äntligen kommit, men faktum kvarstår dock - HIF anno 2006 förblir ett huvudbry för den gemene supportern.
Peter Swärdh har stundtals fått utstå hård kritik för sin spelidé och många supportrar är fortfarande övertygade om att han inte har vad som krävs för att leda laget till framgång. Från klubbens sida har man de senaste åren haft ett uttalat krav att tillhöra topp fyra i allsvenskan och på så vis kvalificera sig för spel i någon utav de Europeiska cuperna. Sedan Swärdhs tillträde har man slutat på plats: 4 (2002), 6 (2003), 10 (2004), 6 (2005) och ställer man resultaten i direkt relation till kraven borde han också redan ha fått lämna. De riktiga antagonisterna hävdar dessutom att fjärdeplatsen under hans första säsong i mångt och mycket berodde på poängskörden som laget redan hade vid den tidpunkt då han tillträdde. Som en liten parantes kan nämnas att man aldrig upphör att förundras och ibland kan de tom mest uträknade överraska en.
Ta Harry Redknapp som exempel, han lämnade Portsmouth efter en dålig period och gick istället till värsta rivalen Southampton, ledde dem rakt ut ur premier league innan han återvände till Portsmouth. Väl tillbaka började han med att kritisera styrelsen och skyllde klubbens dåliga inledning på att truppen var för dålig, för övrigt i stort sett samma trupp som han själv varit med om att bygga upp. Mot alla odds lyckades han med hjälp av ett par nyförvärv få laget att rycka upp sig i slutet av serien och med en match kvar att spela säkrades kontraktet. Huruvida Henrik Larsson blir Peter Swärdhs räddning återstår dock att se.
När Southampton nämndes kommer jag osökt att tänka på Andreas Jakobsson. Alla minns vi hans förra sejour i klubben, hans landslagskarriär, samt tiden i Hansa Rostock, Bröndby och Southampton. Många var vi som gladdes då det blev känt att han skulle flytta hem, men den bejublade succén har hittills uteblivit. Återkomsten firades med en seger hemma mot Djurgården, därefter har det gått upp och ner, precis som för laget och det är tydligt att Andy haft svårigheter med att axla den förväntade ledarrollen. Faktum är att Andy bara har vunnit fem allsvenska matcher sedan återkomsten. Två matcher har slutat oavgjort och inte mindre än nio matcher har slutat med förlust. Samarbetet med Andreas Grankvist i mittförsvaret har lika oförklarligt, som ofta, varit under all kritik i år och jag hoppas verkligen att man snart kommer underfund med hur man skall jobba ihop. Deras samarbete är en vital ingrediens i klubbens recept på en lyckad defensiv. Fredrik Svanbäck som blivit utbytt i paus mot såväl AIK som Gefle fick igår praktisera som vänsterback och med facit i hand kan undertecknad inte annat än att undra över vad Liatorparen gör nu för tiden.
Allt är inte guld som glimmar sägs det, men trots inledningen på denna text så finns det en del positiva saker att ta med sig på vägen dit. Babis Stefanidis tycks äntligen ha hittat målet och hans nyfunna självförtroende lär visa sig på plan. Så även för Eldin som tillsammans med Mariga, enligt mig, var bäst på plan igår. Får vi igång våra yttermittfältare på allvar så kan avslutningen på vårsäsongen bli riktigt underhållande.
De största förändringar som komma skall lär ske i anfallet, primärt när Henke kommer tillbaka men troligtvis redan innan. Olivier känns bergsäker i dagens startelva och fyra mål på sex matcher talar sitt tydliga språk.
Gustaf har lovordats inför säsongen av tränarstaben men han har hittills i år haft oerhörda problem med att komma till avslut. Att Gustaf Andersson igår ställdes över till förmån för Luton Shelton var troligtvis allt annat än en slump. Luton tog sin chans och infriade sitt löfte om att göra mål. Frågan är hur mycket den skada som han ådrog sig under gårdagen kommer att påverka hans framtid i klubben.
Tarmo Neemelo köptes in pga sin målfarlighet men har hittills mest gett sken av att besitta styrkor som en targetplayer. Huruvida han är det tänkbara alternativet på topp tillsammans med Henke återstår att se, men han känns fn inte som ett logiskt alternativ i en 4-2-3-1 uppställning.