ÄR HIFs pudel hel eller halv?
"Den stora frågan som dyker upp då är givetvis för vem får banderollen inte vara provocerande? För Paul Myllenberg? För Frederik Ericsson? För Sten-Inge Fredin? För Peter Swärdh? Eller kanske rent utav för Göte Bengtsson på sektion 35 rad 12 plats 152?"
HIF och supporterföreningen Kärnan hade möte i tisdagskväll där den omtalade banderollincidenten diskuterades. Samtalen ska enligt uppgift ha förts i positiv anda, och resulterade i att HIF gick ut med en ursäkt på sin hemsida (se här). Vid samtalen riktade dock HIF ånyo kritik mot banderoller och dess innehåll. Denna gång riktades kritiken mot en banderoll som någon satt upp under B-lagsmatchen mellan MFF och HIF på Malmö stadion. Vad som stod på banderollen ser du överst på sidan. Samtalet resulterade i följande officiella meddelande på Kärnans hemsida:
”Vår publik får ha med sig banderoller och flaggor med budskap, så länge dessa håller sig inom anständighetens ramar. Rena protester i stil med ”Avgå Swärdh” är inget som uppmuntras av klubben, men inom HIF ska vi ha högt i tak och därför är de självklart TILLÅTNA. Det som inträffade vid matchen mot Öster var ett missförstånd inom HIFs organisation och ska inte inträffa igen. Däremot kommer man även i fortsättningen att se mycket strängt på banderoller med provocerande eller rasistiska budskap – dessa är INTE välkomna på Olympia.
Dessa riktlinjer är något som både HIFs styrelse och Kärna är överens om och därför togs även den banderoll upp som en liten grupp HIF-supportrar hade på B-lagsmatchen mellan HIF och en mindre klubb i Sydskåne. Banderollen var en hyllning till en back för att oavsiktligt ha skadat Christian Järdler och ett typexempel på den slags budskap vi inte vill se på våra matcher. Både HIF och Kärnan tar avstånd från den sortens uppvisningar och vi hoppas att alla bidrar till att förhindra upprepningar”
Det är givetvis beundransvärt att HIF kryper till korset och erkänner att man har gjort fel i banderollfrågan, även om ursäkten inte hade behövt dröja en hel vecka (då hade man sluppit all onödig dålig publicitet). Dravlet, i dagens Helsingborgs Dagblad, om att man ville ha ett möte med Kärnan innan ursäkten publicerades är givetvis inget annat än just dravel. Sen när behövde HIF Kärnans tillstånd för att göra ett offentligt uttalande?
Trots ursäkten känns det som om HIFs pudel är mer halv än hel. HIF säger sig ha gjort en intern utredning om varför ordningsvakterna forslade bort Swärdhbanderollen, och man kommer nu att bli än tydligare i sina instruktioner till personalen om vad som gäller. Exakt vad dessa direktiv innebär går man tyvärr inte in på i pressmeddelandet, och därför får supportrarna fortsätta att leva i ovisshet om vad som är acceptabelt eller inte.
Enligt Kärnans officiella meddelande är det okej att kritisera så länge det inte är provocerande. Den stora frågan som dyker upp då är givetvis för vem får banderollen inte vara provocerande? För Paul Myllenberg? För Frederik Ericsson? För Sten-Inge Fredin? För Peter Swärdh? Eller kanske rent utav för Göte Bengtsson på sektion 35 rad 12 plats 152?
HIF sätter sig ånyo i en besvärlig sits när man väljer att ha en så diffus policy som att banderoller inte får vara provocerande. Det visar att man inte lärt sig någonting från den första incidenten. Eftersom olika budskap kan upplevas provocerande för olika människor är man egentligen tillbaka på ruta ett. Huruvida en banderoll ska forslas bort får helt enkelt avgöras från fall till fall, och det är uppenbarligen någon inom HIF som avgör vad som kan anses vara provocerande eller inte. Man vill med andra ord behålla sin roll som både domare och bödel. Egentligen är det rätt anmärkningsvärt att Kärnan står bakom ett sådant uttalande. Var det vad som krävdes för att få den offentliga ursäkten?
Dagens supporterkultur innehåller en stor dos av humor och ironi. Självfallet är det mycket beklagligt att Christian Järdler hamnade på sjukhus efter Kouakous omilda behandlingen, men banderollen ”Kouakou – Tack för allt” är ungefär lika provocerande som Djurgårdsklackens klassiska ”Elangas kvinnosyn, Prahls ögon, Skoogs tänder – Något är jävligt snett i Malmö”. Det vill säga inte alls. Humor kan vara svårt. Riktigt roliga skämt är ofta en balansgång. Det som är roligt för någon kan upplevas o-humoristiskt eller rent utav provocerande för någon annan. Men att ta steget till censur enbart för att man inte delar samma humor är oacceptabelt.
Det pratas om att man inom föreningen ska ha högt i tak. Synd att man har bosatt sig i en enplansvilla avsedd för pygméer…
