Tre mållösa matcher i rad...

...har det nu blivit för Helsingborg, som fick stryk mot Hammarby med 2-0 på Olympia.

Förra mötet slutade 2-0, detta mötet slutade 2-0. Tyvärr är det med Hammarbyseger i båda matcherna och noll poäng för Helsingborg. Som dessutom inte gjort mål på tre matcher nu. Lagom stressigt läge, alltså.

Redan före match hade jag en lagom obehaglig känsla i magen. Jag vet inte om det berodde på den konstiga kinamaten jag käkade igår eller om det var något helt annat som orsakade den. Jag hade tidigare varit optimistisk men timmarna före match förbyttes detta till pessimism. Och när matchen var slut skulle det visa sig att pessimismen segrade. Fast stundtals var det ändå hyggligt trevlig fotboll som bjöds på Olympia, där hemmalaget stod för den mesta (!) och bästa fotbollen. Men där bortalaget gjorde målen.

Ohyfsat, minst sagt!

Första halvlek var spelmässigt i HIF-favör och om det inte vore för Ante Covic skulle det varit hemmaledning i paus. Bajen gjorde mål på sitt enda skott i halvleken, och det var en bjudning från både HIF-försvar och HIF-målvakt. Inte dugligt nog, kort sagt.

Ulrik Jansson växte efter en seg inledning av matchen sig in i sin roll och var den HIF:are som skapade mest. Ett par skott blev det till, varav ett tvingade fram en världsklassräddning av utmärkte Covic i Hammarbymålet. Mitt i halvleken gjorde sedan Bajen sitt mål och mot slutet var det HIF som pressade på utan att få utdelning. Någon som var förvånad? Det fanns intentioner men tempot var lite för lågt, intensiteten behövde skruvas upp ett snäpp.

Den stores återkomst kan man döpa andra halvlek till. För det var nämligen dags för Santos, eller Gud som man kan kalla honom, att göra comeback efter sin svåra skada. Okay, det syntes att han var matchovan och han hade väl inte världens bästa timing, men det märks att han kommer att tillföra mycket som saknats. Kreativitet, teknik, inspiration. Det märktes även på medspelarna, som växte ett nummer och vågade sig på lite mer saker.

Andra halvlek gick spelmässigt än klarare i HIF-favör än den första, men skillnaden var att det ändå var bortalaget som skapade de flesta chanserna. Hammarby kontrade snabbt och kom bra in i de ytor som bjöds mellan HIF:s försvar och mittfält. HIF hade mycket boll men svårt att skapa konkreta målchanser. Och när Ulrik Jansson byttes ut mattades offensiven av. Detta trots att Hasse Eklund kom in.

För att sammanfatta matchen kan man väl säga att den stundtals bjöd på bra fotboll och att den stundtals sjönk enormt i tempo och var tämligen tråkig. En balans vi lärt oss känna igen i Allsvenskan. HIF skapade flertalet heta lägen och 0-2 känns kanske inte helt välmotiverat om man ser till kalibern av de chanser som skapades.

Positivt för HIF var några saker. Micke Gustavsson spelade mycket bra backspel, medverkade enormt mycket i uppspelen och gjorde för det mesta det bra, även om han gjorde ett par missar. Ulrik Jansson gjorde, efter de inledande tio minuterna, en riktigt bra insats. Läckra passningar och säkra dribblingar. Och så var det givetvis positivt att Alvaro nu är åter. Räkna med att han startar nästa match.

Negativt? Som vanligt finns det ju en del även här. Passningstempot, framför allt. Och förmågan att utmana och komma förbi sin motståndare. Mattias Lindström visade upp det utmärkt vid ett par tillfällen, liksom Ulrik Jansson. Men annars var det på tok för sällan. Och sedan måste man väl kritisera effektiviteten i avsluten, även om Ante Covic gjorde ett par riktigt fina räddningar och skall ha all heder av det.

Seger är ett måste mot Elfsborg om HIF inte ska behöva blicka nedåt i tabellen.

Noterat:
- Ulrik Jansson, allmänt kallad volleykungen, borde fått göra mål på sitt utsökta kanonskott som räddades.

- En gubbe frågade var Rio-Kalle statyn var efter matchen. Det är kul att så magnifika konstverk också drar turister!

- De har tagit bort ljudet från den klappande fånen på storbildsskärmen. Puh, nu kan man åtminstone välja att inte se den utan att påminnas av det där ljudet.

- Eldin Karisik saknades, hans kreativitet och snabbhet hade behövts för att luckra upp Hammarbyförsvaret.

- HIF E-zine var, som vanligt, snyggast på pressläktaren.

0 kommentarer