Krönika: Dagen efter säsongens slut
"Jag brukar vara sorgsen när serien är slut, men i år känns det faktiskt helt okay."
Ännu en säsong är slut. Vintern är här, det är dags för spelarna att vara lediga och silly season att ta vid.
Jag brukar vara sorgsen när serien är slut, men i år känns det faktiskt helt okay.
Helt okay eftersom det varit ett jobbigt år. För både klubben, spelarna och supportrarna. De flesta kommer väl att minnas året som ett svart hål, åtminstone i skattkistan.
Fram tills för två omgångar sedan såg det också ut som om HIF skulle göra en riktigt bra avslutning av säsongen och komma fyra. Nu blev man sexa efter två rätt så slätstrukna insatser på slutet. Det lägger en lite trist ton över allt, för en fjärdeplats hade varit RIKTIGT bra. En sjätteplats känns bara som en stor gäspning.
Men nu är det nästa säsong som gäller.
Som supporter till HIF vet man inte vad man kan vänta sig. Det kan bli ett rent helvete. Men det kan också bli riktigt bra. Ovissheten är för jävlig, men den lär man sig att leva med. Det känns som att de närmaste 2-3 åren för HIF blir ovissa.
Bosman
Normalt sett förbannar man ju Bosman.
Men för HIF kan Bosman bli en räddning. Låter skumt? Nej, egentligen inte. HIF har inga pengar och kan bara värva från Bosman. Och med tanke på hur många spelare det finns ute i europa som är lediga så kan man, med flyt, skaffa sig ett par riktigt bra grabbar. Sedan är det klart, Bosman har ju negativa sidor också. Jag säger bara, Christoffer Andersson.
Det kommer att surras mycket denna vinter. Vem lämnar? Vem kommer? Stannar Olle Larsson? Varför är Hasse Eklund alltid så glad?
Eklund ska ju vara tränare för U-laget nu, förresten. Egentligen tycker jag det var jävligt synd att Zetterström inte fick stanna. Men eftersom klubben gjorde sig av med Zäta så är Eklund väl det bästa alternativet, tycker jag. Hans ledaregenskaper är underskattade å det grövsta. Eklund har en naturlig utstrålning som gör att man lyssnar på vad han säger. Fotbollskunnandet finns givetvis där också.
Spännande blir det förresten också att se vilka ungdomsspelare som tar plats i A-laget nästa år. Oscar Berglund, Fahrudin Karisik, Christian Söderberg och...? Jag säger: Björn Westerblad.
Vad behövs?
Men vad är egentligen viktigast till nästa säsong? Givetvis en ny anfallare. Gustaf Andersson har gjort en riktigt bra säsong men varit lite för ensam i målproduktionen. Med en högklassig anfallare blir HIF nästa säsong att räkna med. Det behövs också en lösning på målvaktssidan. Det måste finnas en odiskutabel förstamålvakt med pondus och skicklighet. Vem blir det?
Och nästa år måste Martin Fribrock ta steget.
Jag är försiktigt optimistisk. Vintern lär utvisa hur den optimismen ser ut lagom till våren börjar närma sig 2004.