Krönika: Rädda svensk fotboll från Lars-Åke & Co!
Signaturen Ralph Macchio har författat en krönika med anledning av de senaste dagarnas turer mellan HIF och det Svenska Fotbollförbundet.
Svensk fotboll måste räddas från det inskränkta ledarskapet inom SvFF som försöker föra ett meningslöst krig mot internationaliseringen av fotbollen och allt vad det innebär. Denna världssyn är personifierad av Lars-Åke Lagrell och anhanget kring honom och den skadar svenk fotbolls utveckling.
HIF håller på att utmana reglerna som diskriminerar fotbollspelare från utanför EU. Utmärkt! Som ett brev på posten kommer proteststormen och motåtgärderna från Lars-Åke & Co. Kort sammanfattat är svensk fotboll hotad av en massinvandring av afrikaner och landslaget kommer dö. Dock är paniken denna gången bara en fläkt jämfört med den orkan av dödsångest som svepte över SvFF när Bosman-domen gick igenom för ca 10 år sedan. Kort sammanfattat var då svensk fotboll hotad av en massinvandring av östeuropeér och landslaget skulle dö.
Jag undrar varför Lars-Åke & Co har problem med internationaliseringen av allsvenskan och lägger ner tid och kraft på att föra ett meningslöst krig mot en utveckling de inte kan stoppa?
Vad har då hänt med fotbollen efter tio år med Bosman-reglerna? Jo, tvärtemot Lars-Åkes & Co skräckscenarion har fotbollen aldrig mått bättre eller varit större. Fotbollen tjänar idag mer pengar än någonsin, har fler aktiva utövare, högre publiksiffor, större medialt utrymme, osv., osv. Varför har detta skett Lars-Åke? Den svenska fotbollen skulle ju dö. Är det kanske inte dags att omvärdera sin världssyn?
Bosman-domen har gjort de mindre landslagen konkurrenskraftigare eftersom fler spelare har kunnat gå till bättre ligor och blivit bättre spelare när de sporrats av konkurrensen och den högre spelarkvaliteten där. Den dödförklarade landslagsfotbollen är starkare än någonsin, det är bara att titta på intresset och pengarullningen vid VM 2006.
Jag undrar om Lars-Åke & Co kan ge ett exempel på ett land där landslagsfotbollen har dött på grund av utländska spelare? Eller ett land där talangutvecklingen har avstannat för att klubbarna handlar spelare i utlandet istället? Skulle Lars-Åkes & Co världssyn stämma skulle till exempel Portugals landslag vara uselt med tanke på hur många utlänningar som finns i toppklubbarna. Porto har 15 utlänningar i truppen, Benfica 10, Belenenses 12 och Boavista 13. Ungdomsfotbollen i Europa idag domineras av Italien, Spanien, Portugal och Frankrike. Till dessa ligor sker en enorm spelarimport, trots det har de inga problem att producera horder av storspelare. Kan du förklara det, Lars-Åke? Jag får inte din rädsla för det internationella att gå ihop med världen som jag ser den. Varför har inte Nordkorea ett bättre landslag än Sydkorea?
Jag vänder mig mot att ledarskapet i den svenska fotbollen har en världssyn som är gammaldags nationellt inriktad och vägrar acceptera förutsättningarna i en alltmer internationaliserad värld. Vad är Lars-Åke & Co rädda för? De säger sig värna svensk fotboll. Vad är svensk fotboll förresten? Är det enbart landslaget? ”Har det ingen betydelse längre om vi når eller inte når sportsliga framgångar med vårt landslag? ” säger Lars-Åke. Byt ut landslag mot klubblagen i citatet! Vad tycker Lars-Åke & Co om det?
Att tro att protektionism skyddar svensk spelare är ett feltänk. Det som avgör hur bra spelare som kommer fram är kvaliteteten på deras fotbollsutbildning och den miljö de utvecklas inom, inte av vilken nationalitet lagkamraterna har. Istället för att blunda och låtsas att världen inte förändras, så borde Lars-Åke & Co lägga ner tid och kraft på de åtgärder som verkligen är till nytta för svensk fotbolls utveckling – förbättrade träningsmöjligheter för spelarna, fler hallar, bättre utbildade instruktörer, etc Det är det som kommer avgöra svensk fotbolls framtid, inte antalet afrikaner i allsvenskan.
Varför skulle svenska klubbar sluta med talangutveckling bara för att de inte har några begränsningar med varifrån de hämtar spelare? Det påståendet är hur dumt som helst. HIF har redan idag en mycket bra ungdomsverksamhet och planerar att förstärka den ytterligare. Bland annat har HIF:s ungdomsverksamhet hjälpt till att utveckla Andreas Landgren, den mest lovande mittfältaren Helsingborg har sett på många år.
Om Landgren har den talang, inställning och fysik som krävs för att slå igenom, kommer han att göra det, oavsett hur många afrikaner HIF har i truppen.
Om Landgren inte har den talang, inställning och fysik som krävs för att slå igenom, så finns det igen kvotering eller diskriminering i världen som kan hjälpa honom. Det är upp till honom själv att ta chansen och arbeta för att bli en framtida storspelare i HIF. Det är inte upp till Baxter, Fredin eller Lars-Åke.
Det HIF kan erbjuda Landgren är en så bra miljö som möjligt för honom att utvecklas i. Spelarimporterna ökar träningskvaliteten och skärper konkurrensen och förbättrar därmed den miljö som han kan utvecklas i. Landgren kommer utvecklas mer i en kvalitativt bättre miljö. Som sagt, blir han tillräckligt bra, kommer han ta en plats. Fler spelarimporter minskar visserligen sannolikheten till speltid för Landgren i år. Men om speltid är det viktigaste som finns för honom får han väl gå till en klubb som kan erbjuda honom det. Skulle det innebära slutet för svensk fotboll ifall Landgren blev utlånad till en Superettanklubb under en säsong?
SvFF kommer tvingas ändra sin protektionisktiska inställning förr eller senare. Kommer det innebära slutet för svensk fotboll? Inte en chans! Det är bra för HIF att man utmanar de nuvarande reglerna. Det kommer leda till ett starkare HIF. På sikt kommer det också stärka svensk fotboll. Det bjuder vi på, Lars-Åke.
Vi bjuder också på tipset att komma in i det nya internationella 2000-talet! Det nationella 1900-talet har tagit slut. Framtiden tillhör dem som anpassar sig till de nya förutsättningarna. Är Lars-Åke & Co rätt personer att leda svensk fotboll in i en framtid av förändringar? Antagligen inte.
//Ralph Macchio
