Gästkrönika: Ett oförskämt angrepp på H.I.F.
"Ett medlemsblad får naturligtvis betraktas som ett fostrande organ och skötas därefter. Medlemsblad av den halt som Örgryte bjuder på, må vi bli förskonade för i fortsättningen."
Följande är en text tagen från HIF:aren nummer 9, 1929 och inskickad av Albin Malmros (signatur Babb i forumet). Läs och njut!
En verklig drulle far ocensurerad fram i Örgrytes medlemsblads spalter på ett sätt som man tycker är föga passande för ett organ, som representerar detta anrika idrottssällskap. Den oavgjorda matchen i Göteborg mot H. I. F. har gått skribenten hårt till sinnet, vilket framgår av följande utgjutelser.
"Det torde knappast lända till någon nytta att påtala arten av H. I. F.:s "propagandastil". Den är synnerligen illuster I synnerhet backparet är fenomenalt. I ruffspel och råheter. Lika mycket med ben och armar som med käften."
Bra rutet, pressdrulle! Som borde ha en spark på ett visst ställe. Att Örgryte kan vara betjänt av sådana skriverier är fullständigt obegripligt.
Men nu kommer mer "godsaker" från denne "pressens gentleman". Så här låter det på ett annat ställe i "Öisaren" :
"Ett pinsamt intermezzo inträffade vid den senaste matchen H. I. F.-Ö. I. S. Herr Bill Pettersson, H. I. F., som med upprörda känslor betraktat hur hans lags "säkra seger" höll på att förbytas i nederlag för att så småningom reduceras till oavgjort, aktade icke för rov att med sin käpp tilldela en framför honom gående person ett slag i huvudet. Anledning: Personen ifråga uttryckte sig enligt herr Petterssons åsikt för entusiastiskt om Örgryte. Obs.! Icke till herr Pettersson utan till en person i sitt sällskap "
Ovanstående är till 90 procent osanning. Anledningen till käppslaget var att Lundahl förhindrades att tillsammans med sina kamrater komma fram till klubbrummet efter matchens slut. Dessutom förolämpades han med utropen : F-de råskinn, dj-a busse, etc. Att ledaren inför en sådan situation gick i författning om att få frigjort Lundbladh är väl inte så svårt att förstå.
Så kommer slutklämmen, som är så "dödande" att den måste medtagas. Men vi bedja våra läsare att noga begrunda innehållet i denna slutkläm. Nu kommer den !
"Det är under sådana förhållanden knappast underligt att det i H. I. F. fostras spelare som Massa Alfredsson, Arne Johansson och Roséns typ. Lika obehärskade i tal som i uppförande. Sådan herre sådan dräng"
När sådant tal förekomma i ett organ för Sveriges förnämligaste idrottssammanslutning, ja då har man rätt att säga, att vår fotbollssport kommit på sned. Och synnerligen då vad den pedagogiska verksamheten beträffar. Ett medlemsblad får naturligtvis betraktas som ett fostrande organ och skötas därefter. Medlemsblad av den halt som Örgryte bjuder på, må vi bli förskonade för i fortsättningen.
