Watford - Aston Villa3 - 2
Uddamålsförlust mot Blåvitt
HIF fick se sig besegrade av Blåvitt efter en hygglig första halvlek och en mindre hygglig andra.
Det var en ganska spännande och hyfsat välspelad match som utspelade sig på Gamla Ullevis gräsmatta, åtminstone i den första halvleken. Då var nämligen HIF ordentligt med i matchen.
Den andra halvleken började bra, men efter IFK Göteborgs straffmål orkade HIF inte trycka framåt och därför var också segern fullt rättvis.
Bra första halvlek
Det var IFK Göteborg som slog an takten direkt i den första halvleken. Man drog upp ett ganska högt tempo och anföll flitigt. Dessutom visade man prov på en exceptionell skottglädje. Tur bara att man inte verkar ha tränat så mycket avslut i Blåvitt.
HIF vaknade efter tio minuters spel upp ordentligt och började kontra effektivt. Snabba omställningar, massor med djupledslöpningar och ett ganska vägvinnande spel. Det såg bra ut. Gustaf Andersson fick ett mål (felaktigt) bortdömt för offside, och dessutom hade HIF ett par andra riktigt heta chanser. Men nejdå, i paus var det oavgjort men det kändes ändå helt okay. Visst hade Niclas Alexandersson i Blåvitt varit riktigt bra, men det kändes ändå alright.
HIF straffas ut igen
Den andra halvleken såg lovande ut, men så tog IFK ledningen efter ett par HIF-misstag. Atiba slog bort bollen, Grankvist fumlade, och vips fanns ingen markering vid bortre stolpen och tjong, så var det mål.
HIF repade mod efter målet och kvitterade ganska enkelt genom Järdler. Det såg fortfarande bra ut.
Sedan blev det som det blev, IFK pumpade framåt och efter en orgie i missade lägen råkade väl Jeppe Jansson fälla en blåvit spelare och hej och hå, så var det straff. Det känns som att HIF och straffar inte är rätt kombination i år.
2-1 till IFK, boom boom swop swop så var ännu några poäng nere i rännstenen. På något sätt kändes det lite typiskt att det avgörande målet skulle komma på straff, been there - done that!
Lite brister i spelet
Det fanns en del brister i spelet igår. Jag tänkte främst på kanterna, där det ofta fanns gott om ytor för anfallsglada IFK:are. Jakob Augustsson hamnade fel i positionerna flera gånger, och Christian Järdler fick det tufft ett par gånger även han. Understödet var lite sisådär halvdåligt, det ska förstås sägas till ytterbackarnas försvar!
Över huvud taget var det lite brister hit och dit i positionsspelet i andra halvlek. Något vi även sett prov på i första, men inte i samma omfattning.
Konstruktivt sett så skapades det mesta via långa bollar och snabba omställningar - så långt allt gott. Men något konstruktivt spel längs marken fick vi inte riktigt se. Jesper Jansson kom inte till sin rätt och Atiba somnade in efter en lovande första halvlek. Möjligen hämmad av en skada i andra.
Ljuspunkterna? Gustaf Andersson gjorde en mycket bra insats. Thando Mngomeni är med när det händer saker, och hans inlägg är verkligen av världsklass.
Men så var det med det. Nu väntar Elfsborg och Hammarby i två raka hemmamatcher. Sex poäng?