Tobias Holmqvist tillbaka i HIF
Efter en säsong i GAIS är HIF-fostrade Tobias Holmqvist åter en rödblå spelare. Konkurrensen är dock minst lika hård som tidigare...
Nyss hemkommen från ett träningsläger på Kanarieöarna, vad är dina reflektioner från lägret?
- Det var ett perfekt läger. Vi bodde fint, hade bra väder och matcher där vi presterade hyfsat. Vi har inte spelat på länge. Själv har jag inte spelat en match sedan 3 oktober och jag vet inte hur länge sedan de andra lirade, men det var nog ett bra tag sedan. Kaiserslautern t.ex. är ju mitt uppe i säsongen och Rosenborg spelade Champions League för inte så länge sedan. Ändå lyckades vi få hyfsade resultat, så det får vi vara nöjda med.
Du spelade från start mot Rosenborg och startade på bänken mot Kaiserslauten, vad har du att säga om din egen insats?
- Nej, det var ingen bra insats, men samtidigt så hade jag inga direkta förväntningar. Jag tycker det är lite för tidigt för match. Visserligen är det ju bra att komma igång, men jag hade inga förväntningar på min prestation nu när det gått tre månader sedan match och vi haft en och en halv månads uppehåll. Det tar cirka tre veckor innan kroppen kommer igång, innan dess är det svårt att prestera bra. Samtidigt var det helt nya lagkamrater.
Blev du imponerad av någon utav provspelarna?
- Nja, det var ju svårt för samtliga. Rickard (Fransson) blev ju utsedd till turneringens bästa målvakt, så han gjorde ju bra ifrån sig. Fredrik gjorde också bra ifrån sig. Sen var det svårt för de andra eftersom vi inte hade så mycket boll. En sådan som Emil (Salomonsson) ser man har potentialen. Brassen imponerade inte direkt, han sprang mest runt och la sig. Sydafrikanen hade bra teknik, men trampade lite väl mycket på bollen. Lite rädd av sig också.
Som tränare på lägret hade du P-O, hur fungerade det?
- Jag gillar P-O. Hans ledarstil är bra. Han har själv spelat på en hög nivå och det märks på sådana tränare att de känner spelarna på ett annat sätt, hur kropparna känns, hur man ska lägga upp träningar och hur man ska coacha.
När vi pratades vid efter GAIS-HIF i somras sa du att du gärna ville fortsätta i HIF. När exakt bestämdes det att du skulle vara HIF:s spelare 2008?
- GAIS tvingade mig att ta ett beslut när kanske 7-8 matcher återstod av allsvenskan. Då hade jag dragit ut på det länge. Redan i april sa de att det vill att jag skulle vara kvar, men jag drog ut på det. Det var ett tufft beslutade och jag funderade länge. När de väl krävde ett beslut så fick magkänslan avgöra..
Hur sköttes kontakten med HIF innan du gjorde ditt val?
- Den kontakten jag hade innan jag bestämde mig var med Hasse Eklund och han företrädde även Stuart. Han berättade hur han och Stuart såg på mig och om deras planer för nästa säsong. HIF ville skriva ett nytt avtal med mig, vilket jag nu också gjort. Ungefär samtidigt som (Mathias) Unkuri skrev jag på ett nytt treårsavtal.
Vad var den stora anledningen till att du ville tillbaks till HIF?
- Det fanns väldigt mycket att gå på. Jag har ju varit i Helsingborg i 5 år år tidigare och känner mycket för klubben. Nu har jag varit ett år i GAIS och fått känna på Allsvenskan lite mer, men kan komma tillbaka till en bättre klubb och konkurrera på ett annat sätt. Sen har det sociala också lite betydelse. Jag känner många i Skåne och har mina kompisar där. Jag trivdes bra fotbollsmässigt i Göteborg, men kom inte riktigt in i det socialt. Det fotbollsmässiga är ju viktigare, men nu var det både fotbollsmässiga och sociala anledningar att komma hem.
I GAIS fick du spela relativt frekvent. I HIF fortsätter Henke och möjligtvis även Razak. Ifjol lyckades varken Fredrik Olsson eller Olivier Karekezi bräcka den konstellationen. Hur ställer du dig till att hamna i samma situation som tidigare och vara ersättare?
- Det är sant som du säger. Det blir jättesvårt för mig att rubba någon av dem om nu Razak stannar. Samtidigt är det mycket matcher i början och ett tätt i spelprogrammet fram till EM. Jag tror inte att Henke och Razak orkar spela samtliga matcher. Dessutom kommer skador och avstängningar. Det kan nog också blir ett inhopp då och då, men jag har ingen jättebrådska att slå igenom detta året. Jag har satt som mål att etablera mig i Allsvenskan när jag är 21 år, och det är 2009.
Finns det någon skillnad i din syn på att fortsätta i HIF idag gentemot när du tog beslutet? Henke stannar, samtidigt som varken Stuart eller Hasse är kvar.
- Det är svårt att säga. Jag hade ju bara Stuart som tränare ett kort tag innan jag gick till GAIS. Hasse däremot är den bäste tränare jag haft. Jag hade honom under de två åren i U-laget, så det påverkade nog lite att Hasse var i laget när jag tog beslutet, men jag tror inte att det hade någon överdriven betydelse. Det är svårt att säga, men jag tror inte att mitt beslut varit annorlunda med dagens förutsättningar.
Hur ser det ut träningsmässigt den närmaste tiden?
- Den 27:e reser vi till La Manga och imorgon är första träningen med hela A-truppen. Det ska bli skoj att börja träna och köra fullt järn. I och med UEFA-cupen i mitten av februari så blir försäsongen lite kortare och det är skönt. För min egen del gäller det att göra en bra försäsong. Förra året var jag mycket småskadad, så det viktigast för mig är att jag får hålla mig hel. Då kan det nog blir ett roligt år.
Det faktum att Henke stannar, vad har det för betydelse för din egen tuveckling?
- Jag fick ju chansen att träna lite med honom redan innan GAIS-perioden och det var stort bara det. Förhoppningsvis får man chansen att spela lite med honom nu också, så det kommer nog att ha stor betydelse för mig. Det är ovärderligt för klubben och det viktigaste är ju att det går bra för föreningen.
Du verkar ha en ganska stor känsla för HIF?
- Jo, jag kom ju hit när jag var 14 år och har gått hela vägen från pojklag upp till A-laget, så visst har jag en stor känsla för klubben.