Gästkrönika: En supporters längtan
"Hela våren går man och längtar efter att Allsvenskan ska börja igen. Det känns som en evighet sedan den var slut och det är ju i år som det är vår tur att överraska."
En supporters längtan
Supporter! Vad innebär det att vara en supporter för ett lag egentligen? Detta är något som en teoretiker aldrig skulle kunna förklara och det går inte att komma fram till ett generellt mönster för hur denna besynnerliga del av befolkningen uppträder och reagerar när ens lag spelar. Jag är supporter för Helsingborgs IF och ungefär så här kan ens år se ut om man håller på HIF:
Januari - Mars
Hela våren går man och längtar efter att Allsvenskan ska börja igen. Det känns som en evighet sedan den var slut och det är ju i år som det är vår tur att överraska. Man bygger upp förväntningar om att nyförvärven ska gå in och dominera och att vi ska vara med uppe i toppen och slåss. Man tar ledigt från jobbet och åker till Farum och Laröd för att se på när HIF spelar gåfotboll mot något pissgäng. Man står där i 10 minusgrader och tänker bara "vad i h-lvete gör jag här"? Men efter fem långa månader börjar Allsvenskan till slut.
April - Juni
Då var det dags att åka till Landskrona igen på en premiär, enda trösten är att det inte kan bli sämre än förra gången vi spelade första matchen här (har tyvärr glömt resultatet). Spelet ser stundtals bra ut, matchen slutar 1-1 och man åker hoppfullt hem. Efter 10 matcher till och en vinst börjar man inse att detta stundtals bra spel verkligen bara var stundtals. Det blir bottenträsk i år och den här längtan till de allsvenska matcherna har blivit förbytt mot en längtan till försäsongen då man kan gå på träningsmatcher igen utan att vara nervös.
Juli - September
EM var bra för kropp och själ nu var man redo för sömnlösa nätter och hårda nederlag igen! Men vad händer? TFF-HIF 1-6! Livet leker och man är helt i extas, det kanske finns potential ändå, tänk om vi hade varit så här bra i början av serien. Laget får självförtroende och nu är det inget snack om nedflyttning längre utan det skjuter vi åt sidan. Nä, med Daniel Andersson och David Ljung som stabila nyförvärv satsar vi mot Royal league.
Oktober - December
Pang! Platt fall! Det blev bottenstrid igen ändå och till slut slutar vårt älskade lag på en hedrande 10:e plats och MFF vann guld. MEN vi kom före BoIS, vår ekonomi ser bättre ut, vi har fått fram en mittback som kan bli guld värd framöver och vi åkte trots allt inte ut ur serien. Efter sista matchen känns det mest som: "vad skönt att det är över" men två veckor senare så är den där igen, längtan till att få stå och frysa på en träningsmatch, längtan till att få skrika ut sin glädje när Peter Graulund har vräkt in en målvaktsretur och kastar sig in i klacken, längtan efter att få blicka ut över ett fullsatt Olympia en vårdag.
Det är så vi lever vi supportrar, i en evig längtan.
Jonatan Nilsson/Kolo
