Allsvenskan 2008 – hur behåller vi intresset för den inhemska ligan?
Spelare som flyr allsvenskan med förhoppning om att få komma till en bättre liga, tjäna mer pengar samt få chansen att utvecklas vidare i karriären är inget nytt problem. Det är den bistra verklighet som vi idag tvingas leva med. Dock är det beklagligt nog inte längre bara de stora ligorna i Europa som lockar iväg talangerna, idag flyr många av våra mest lovande spelare till de nordiska ligorna, främst då till Danmark och Norge. Nu är det ju inte som så, med undantag av ett fåtal klubbar, att löneläget är betydligt högre i jämförelse med allsvenskan, snarare är det av skattemässiga skäl som det är fördelaktigt för spelarna. Dessvärre tror jag inte rent juridiskt att ett liknande upplägg är genomförbart i jantelagslandet Sverige och således bör andra lösningar finnas för att förhindra att de bästa talangerna försvinner utomlands allt för tidigt.
PUBLIKEN
Publiksnittet på de allsvenska arenorna sjunker för första gången på länge och orsakerna till detta tvista de lärda om, kanske är det som så att vi först nu kan se följderna av den nya generationen av hardcore TV-supportrar, eller är det bara så enkelt som att fotbollsintresset är mättat?
Efter EM-slutspelet och i kombination med dagens fantastiska TV-utbud där du mer eller mindre live varje vecka kan se toppfotboll från de högsta ligorna i England, Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike och Holland. Utöver detta kan de mest inbitna även passa på att se Superettan, The Championship, Danska, Norska och ibland tom ett och annat Old Firm-derby från Skottland. Då har vi inte ens nämnt diverse Europeiska cuper som mer eller mindre ständigt spelas nu för tiden.
Till och med som fotbollsmissbrukare av den värsta sorten så finns det inte en chans att hinna med ett uns av dagens utbud och således tvingas man prioritera. Det är egentligen här som den intressanta frågan i sammanhanget uppstår, varför prioriterar vi så olika och hur kan vi få allsvenskan prioriterad högre upp på listan hos den gemene fotbollsälskaren?
Gemenskapen på läktaren är värd att framhävas.
Det finns få saker i världen som skänker en sådan glädje som när man äntrar sin hemmaläktare och då möts av flertalet vänner/bekanta som vänligt hälsar och diskuterar om vad som komma skall.
Här spelar inget annat någon roll, vi är alla på plats för en gemensam sak – vår kärlek till klubben.
Hypen är trots allt ett nödvändigt ont.
Framgång är tillfälligt – lojalitet för evigt. Ett ack så vackert talesätt men frågan är om det går att kombinera de båda. Det finns en viss klick som bara kommer när det går bra och på något vis gäller det att lyckas fånga dessa när de väl är på plats som gör att de kommer tillbaka även när det inte vankas finaler/medaljer.
Evenemangen kan bli så mycket bättre.
I det stora landet i väster (nej, inte DK) så är Sport underhållning så till den vida graden att jag ibland kan bli illamående. Dock finns det så mycket mer man kan göra här på de svenska arenorna.
Borta bra men hemma bäst.
Ingen överdrift här direkt, de flesta lag i Sverige har ett undermåligt bortastöd. Man kan skylla på dåliga speldagar och bekvämlighet av att se matcherna hemma i tv-soffan, men ändå är det som så att prioriteringen måste gå att förändra.
Gemenskapen på läktaren är värd att framhävas / Hypen är trots allt ett nödvändigt ont
Till nästa hemmamatch investerar jag i två biljetter till kompisar som gärna ser fotboll på plats, men som utav olika skäl ändå oftast väljer att se matcherna från TV-soffan. Under denna match skall jag propagera för att introducera dessa för mina läktarvänner så att de nästa gång, även utan mitt sällskap, känner sig lika hemma som jag. Sektion 37 var en nödvändig åtgärd för utvecklingen av Olympias supporterkultur. Det är oerhört glädjande att ha följt utvecklingen sedan starten, men nu bör vi jobba vidare och då krävs det ett stort engagemang, samt en ödmjukhet hos oss alla om vi skall kunna det hela ännu ett steg vidare.
Evenemangen kan bli så mycket bättre
Folk drar folk och mycket folk genererar ett stort intresse. Supporterklubbarna arrangerar emellanåt pubsamlingar men varför är klubbarna så oävna till att vara en aktiv del i detta. Som exempel kan konstateras att området bakom Olympias östra läktare naturligtvis borde kunna utnyttjas bättre. Likväl som sponsorer kan sitta i HIF-hallen borde möjligheten för övriga Olympiabesökare finnas att inför match kunna ta del av såväl mat som dryck, exempelvis i ett temporärt partytält. Idag finns den möjligheten dessvärre endast utanför och vi är många som gärna hade sett ett alternativ innanför grindarna. Välkomnar även ett samarbete med supporterklubbarna gällande souvenirer, en försäljning som garanterat då hade ökat, speciellt om folk dyker upp på Olympia betydligt tidigare än vad som är fallet nu.
Borta bra men hemma bäst
Efterlyser också här ett större samarbete från klubben ihop med de befintliga supporterklubbarna och sponsorer. Idag rullar dessvärre få bussar iväg till bortamatcherna, men ibland är det flera olika utan någon form av samordning. Likväl som att supporterklubben bokar ett bussbolag och en krog för sina resenärer och sponsorerna gör motsvarande, så borde man kunna samordna detta bättre. Man har kanske blivit blödig på äldre dagar men jag saknar verkligen första året i allsvenskan då det fanns en salig blandning av HIF:are på samtliga bortamatcher. Skall det verkligen vara en omöjlighet att exempelvis få de tio största sponsorerna att gå ihop och sponsra 1-2 bortaresor per år, åtminstone så till den grad att det normala resepriset halveras.
Tänk Er följande scenario:
Trelleborg/Halmstad – 150 kr inklusive transport och matchbiljett.
Göteborg/Borås – 250 kr inklusive transport och matchbiljett.
Ett lyckat alternativ som nyttjades i samband med cupfinalen härom året var ju att resa med tåg. Hade mer än gärna välkomnat ett sådant arrangemang till matcher lite längre bort såsom Kalmar, Norrköping och Stockholmsmatcherna.
I slutändan kommer det att krävas en gemensam arbetsinsats från alla inblandade parter att framhäva intresset och se till att de allsvenska arenorna fylls. Jag tänker göra min del i alla fall, tänker du?
/OCF