HIF-AIK 3-2: ”Vi har passerat den värsta svackan”
HIF tog i och med kvällens seger ett kliv ur det förlustträsk de tidigare så hjälplöst suttit fast i.
Det var AIK som föga förvånande var det spelförande laget inledningsvis. Mycket av deras spel tycktes kretsa kring argentinaren Ivan Óbolo då de flesta passningarna gick till just hans fötter. Hans anfallskollega Flávio var även han pigg och försökte vid några tillfällen få utlopp för sina sambaambitioner. HIF:s försvar var dock inte lika suget på att prova på den brasilianska dansstilen. De ville spela fotboll och försvara det mål som Daniel Andersson i Pär Hanssons skadefrånvaro vaktade. Och det gjorde de bra. De chanser som skapades var så kallade halvchanser och bör således knappast kräva någon större utläggning.
HIF började nu jobba sig mer och mer in i matchen. Detta mycket tack vare Henrik Larsson och Marcus Lantz. Dessa två herrar ledde HIF in i en annan speldimension än den som skådats i deras alltför långa bortovaro. Det är dock inte någon av dem som skapar den första målchansen för HIF. Den tillskrivs nämligen Erik Wahlstedt vars volleyskott går mitt på AIK-målvakten Daniel Örlund. Wahlstedt visar dock prov på god bollkontroll då han först tar emot en hög boll på bröstet och sedan avslutar direkt. HIF: s yngling Rasmus Jönsson låg inte heller han på latsidan. Det visade sig tydligt när han skapar två tätt efterföljande lägen. Den första efter en nick mitt på Daniel Örlund och den andra efter ett skott utanför. Gemensamma nämnare för båda fallen är förutom Rasmus Jönsson, att ”Henke” som så många gånger agerar framspelare.
I mitten av halvleken är det återigen dags för Gnaget att vara det bollkontrollerande laget. Trots att HIF sällan under den här perioden fick låna bollen var AIK: s spel något förutsägbart och de kunde inte heller nu skapa några större svårigheter. I halvlekens slutskede tar HIF återigen tag i taktpinnen. Deras ledningsmål i den fyrtiofjärde är därför inte speciellt orättvist. Anfallet inleds med att Marcus Lantz efter diverse höga bollar nickar till Christoffer Andersson. Denne förlänger därefter genom en nickskarv bollen till Henrik Larsson, som i sin tur spelar till Rasmus Jönsson. Jönsson tar emot bollen lugnt och behärskat, tittar upp och hittar Andreas Landgren med en oerhört smart passning. Landgren placerar iskallt in bollen vid Daniel Örlunds vänstra stolpe. Det så viktiga 1-0 målet är ett faktum.
HIF får ett lyft av ledningsmålet, vilket bara är naturligt. Rasmus Jönsson är en av dem på vilka det märks tydligt. I den fyrtiofemte minuten kontrar denne, försöker peta bollen förbi Jan Hooiveld, men stoppas av en glidtackling. När AIK: s holländare glidtacklar lyckas han dock ta med handen och straffas därför med ett gult kort. Avsiktligt eller ej, varning är det. Bollen ligger nu inte helt olikt den position från vilken Barcelonas vänsterback Dani Alves satte 3-0 mot Atlético Madrid i det spanska ligaspelet. Men att HIF: s ordinarie frisparksskytt, Henrik Larsson skulle lyckas göra detsamma var det inte många som trodde. Men det gjorde han och 2-0 var därför lika viktigt som vackert. Vid det här laget slutar man aldrig förvånas över ”Henkes” förmågor. Får man se det här målet igen vid fotbollsgalan månne?
HIF började den andra halvleken som man slutförde den första, stärkta av den ledning man nu var i. Kanske mest stärkt har Rasmus Jönsson med all rätt blivit eftersom han legat bakom de båda målen. Det är också han som skapar halvlekens första målchans. Men hans halvvolleyskott smiter precis utanför.
Allt eftersom halvleken lider tar AIK dock ett starkare och starkare grepp om spelet. Deras reducering i den sextioförsta minuten är därför inte helt ologisk. Målet tillkommer efter en hörna av den på Olympia måttligt omtyckta Bojan Djordjic som Rene Makondele nickskarvar in i egen kasse efter en duell med Dulee Johnson.
Nio minuter senare är det återigen dags för Henrik Larsson att stiga in handlingarna när han gör 3-1. Man behöver knappast nämna att Rasmus Jönsson är inblandad i även detta mål. Det är nämligen han som inleder anfallet genom att servera den löpande René Makondele med en fin yttersida. Makondele tar emot bollen, driver bollen centralt in i banan och skapar sig därmed ett bra skottläge. Hans hårda och skruvande skott är bra men tar tyvärr i stolpen. Men, vem är där på returen om inte Henrik Larsson och nickar in bollen i nätmaskorna.
Målet kommenterar AIK: s tränare Mikael Stahre på följande sätt:
- Min intuition säger mig att det var offside, men har man spelat med Celtic, Barcelona och Manchester United så kanske man har de marginalerna med sig, vad vet jag.
Det verkar som man nu kan räkna in Stahre i den skara människor som tycker att domarna ger Henrik Larsson fördelar på planen.
Efter den utökade ledningen inleder nu AIK sin febrila jakt på ett reduceringsmål. Och farligheter skapar dem. Dessa främst vid fasta situationer som alltid tycks göra HIF: s försvar vettskrämda. Bland annat får Miran Burgic ett utmärkt läge efter en hörna av Bojan Djordjic. Burgic efterföljande skott räddas dock vackert av Daniel Andersson. Men AIK skulle komma att få utdelning. Efter ett skott utifrån kan Dulee Johnson till allas stora förvåning tillåtas suga åt sig bollen och lägga in den bakom Daniel Andersson. AIK: s massiva press fortsätter i slutet men HIF kan reda ut hetsen.
Att Bosse var på gott humör efter matchen, det gick inte att ta miste på:
- Lite synd för media att sviterna inte fick fortsätta, dels AIK: s obesegrade och dels vår utan vinst. Men det är så det är, vi djävlas lite med er, säger han skämtsamt.
