Spelarnas år 2001
Här kommer del 2 i granskningen av hur spelarna skött sig i år. Nu gäller det försvararna.
Ett väl fungerande försvar kan vara nyckeln till framgång för många lag. Det är ingen nyhet att det också är en fördel om försvarslinjen är samspelta och har vana och förståelse för varandra, därför kan det vara ödesdigert om man får göra många ommöbleringar på grund av skador och avstängningar.
HIF har mycket bra försvarsspelare. Dessvärre har man inte den riktiga kontinuiteten i försvaret, något som dock i år kunde skyllas på många och långvariga skador. Jozo Matovac var sjuk i körtelfeber under en lång period och Jesper Jansson hade också problem, både med skador och avstängning. Den enda som spelat hela säsongen i backlinjen är Micke Gustavsson på högerbackspositionen, och han var dessutom ny i laget!
Betyg och motiveringar:
Jesper Jansson: 8
Jesper vann den interna poängligan här på vår Svenskafans.com sida, han fick ihop 41 poäng, detta trots att han alltså missade en del matcher under hösten. Givetvis är detta ett bevis på att han är en mycket kapabel spelare. Han dominerar ofta luftrummet totalt och har bra känsla för spelet, något som kan väga upp det faktum att han inte direkt är den snabbaste spelaren på plan. Jesper har ett bra skott, men får tyvärr inte avlossa det så ofta eftersom han i år alltså tog steget ner från mittfält till backlinje. Han har väldigt stora ledaregenskaper och spekulationerna går redan kring huruvida han blir nästa års lagkapten och alltså tar över bindeln efter sin bror Ulrik.
Ola Nilsson: 7
Som Sören Cratz har sagt: Ola måste vara en drömspelare att ha i sitt lag. Vi kan bara instämma. I dagens HIF finns det ingen med större HIF-hjärta än Ola. Han ger alltid hundra procent och gärna lite till. Många gånger har han mer eller mindre kört över motståndarnas hungriga forwards och dominerat i backlinjen. Han ser egentligen inte så mycket ut för världen, varken särskilt lång eller överdrivet stor i kroppen, men de flesta Allsvenska spelare vet nog att det gör väldigt ont att möta honom i en duell. Ola kompletterar exempelvis Jesper på ett bra sätt, eftersom han är betydligt snabbare. Det är ingen tillfällighet att det ofta är Ola som hinner fram och räddar på mållinjen när övriga medspelare, försvarare såväl som målvakt, har misslyckats. När mittbacksparet ibland bestod av Jansson och Matovac var det påtagligt att snabbheten saknades. Därför var det skönt när Ola spelade till sig en ordinarie plats efter en tveksam start av säsongen. Han har som vanligt varit mycket bra!
Mikael Gustavsson: 6
Det är inte så lätt att komma till en ny klubb och anpassa sig direkt. Det märkte vi också på Micke Gustavssons sätt att spela. Till en början hade han det ganska tufft men allt eftersom han kom in i hur HIF spelade, växte hans insatser. Egentligen hade han inga större svackor, även om han i några matcher stod för lite tveksamma insatser. Han var den enda HIF-försvarare som spelade samtliga matcher och det är vi tacksamma för att han gjorde, till nästa säsong kommer det att bli ännu bättre. Mickes enda svaghet är att han ändå är lite ojämn, nämligen i sitt offensiva spel. Vissa matcher är det fullt ös och vissa är det mycket försiktigare. Och nej, det beror inte alltid på taktiska överväganden. Det har säkert med humör att göra?
Nicklas Persson: 6
Liatorparn gjorde sin sista säsong på hög nivå, men tyvärr blev inte säsongen alls som han hade tänkt sig. Han fick stora delar av hösten förstörd på grund av problem med en häl. Problemen vägrade gå bort och Nicke fick inte spela alls under säsongens avslutning. Fram till skadan hade han skött sig bra, utan att briljera. Han är betydligt mer offensiv än Gustavsson och hans rusher kommer att saknas. Vi får bara hoppas att den som spelar vänsterback nästa år också vet hur man ska vara offensiv.
Marcus Lindberg: 6
Länge såg det ut som om Lindberg inte skulle få spela i år, men till slut blev skadesituationen så pass prekär att han fick en del speltid. Han skötte sig mycket bra i de matcher han fick spela (gjorde dock ett par svaga ingripanden i matchen mot Norrköping) och ser egentligen ut som en spelare som mycket väl håller Allsvensk klass. Dessvärre för hans egen skull är konkurrensen så enormt hård om mittbacksplatserna. Möjligen blir det något lättare för honom nästa säsong då Jesper Jansson ska flyttas upp på mittfältet. Marcus stora styrka är att han är enormt stark i kroppen och väldigt brytsäker. Hans spelstil är nästan en blandning mellan Ola Nilssons hårdhet och Jesper Janssons spelförståelse. Han kan dock utvecklas mycket mer än han redan har gjort och då blir det spännande att se vad som händer.
Jozo Matovac: 6
Tyvärr kan inte Jozo få mer än godkänt i år och det var nära att han fick ännu lägre betyg. Vi får dock ha i åtanke att han under inledningen av säsongen var mycket bra och säker på sin mittbacksposition för att senare, under sommaren, drabbas av körtelfeber, något som skulle påverka honom och hans spelförmåga under resten av säsongen. Hans fysiska kondition var inte i toppform när han kom tillbaka från sjukdomen och dessutom blev han utskickad på vänsterbacksplatsen i en hel del matcher. Jozo är spelskicklig och försökte behärska även denna position men tyvärr var det allt för tydligt att han var hämmad i sitt spel. Jozo är en mycket kapabel mittback men till vänster är han ingen hit. Vi tror att Jozo är rejält revanschsugen och kommer att göra många lysande insatser under säsongen 2002! När han är i toppform är det som om HIFs backlinje får en helt ny dimension, och då pratar vi inte om Nanne Bergstrands berömda dimensioner.
Fotnot: Christoffer Andersson har visserligen spelat back i flera matcher i år, men vi kommer att betygsätta honom ihop med mittfältarna. Christian Järdler och Mats Wejsfeldt var med i truppen men fick inte spela i år.