Helsingborgs IF-Trelleborgs FF 1-0 (1-0)
I genrepet inför den allsvenska premiären tog HIF emot TFF på ett soldränkt Olympia inför 951 åskådare.
HIF började matchen med samma uppställning som senast mot Molde, förutom att Christoffer Andersson, som störs av en liten skada i låret, fick vila. Istället fick Marcus Lindberg flytta ut till höger, en plats som det är tänkt att han ska förfoga över om och när Christoffer flyttar utomlands. Detta innebar också att Ola Nilsson fick spela sin första match från start sedan matchen mot Viking i La Manga.
Matchen inleddes i ett ganska lågt tempo. Inget av lagen verkade speciellt intresserade av att ta initiativet. Efter fem minuter tröttnade Sören Cratz på fegspelet och ropade åt sina rödblåa spelare att öka tempot och inte söla med bollen. Då började man också få igång anfallsspelet. Rade Prica och Alvaro Santos samarbeta bra och tog sig in i TFFs straffområde där Santos blev fälld och domaren dömde straff till hemmalaget. Och i den sjunde matchminuten placerade Santos straffen säkert i målvaktens nedre vänstra hörn.
Efter målet flyttade även Trelleborg upp sitt spel och försökte få lite press mot HIFs mål. Men HIFs backlinje spelade stabilt och Ola Nilsson var väldigt säker i sina brytningar. Efterhand tog di röe över igen. Man utnyttjade sina snabba kantspelare och transporterade snabbt upp bollen till motståndarmålet där Santos och Prica var heta. Dock lyckades man inte få in bollen. Man hade även en hörna där inte mindre än tre HIF-spelare hade läge att göra 2-0 men TFFs hela lag stod uppställt på mållinjen och rensade undan. 1-0 i halvtid var i underkant för HIF.
I Andra halvlek var allt det som var bra i den första, borta. Det höga tempot tappade man, skärpan i passningsspelet likaså och ytterbackarnas offensivlusta resulterade enbart i att Trelleborgspelarna kunde få en-mot-en-lägen med Ola Nilsson. Ola var den räddande ängeln mer än en gång och räddade sina ytterbackar från pinsamma baklängesmål. Det hjälpte inte att Cratz viftade, skrek och riste på huvudet. HIF-spelarna verkade ha tappat intresset helt. Det härliga samarbete och snack man hade sinsemellan i första halvleken såg man ingenting av. Istället var det Trelleborgarna som hördes nere på planen. Något behövde hända och Cratz valde att plocka ut Micke Hansson, som varit hyfsad i första halvleken men inte lyckades med nåt i den andra. Istället fick fjolårets skyttekung, Hans Eklund, komma in i den 17:e minuten. Rade Prica flyttade ner till vänster på mittfältet. Men detta gjorde nästan spelet ännu sämre. Prica som hela tiden haft ett bra samarbete med Lindström i anfallen tappade nu helst kontakten med sin lagkamrat och HIF hade inget ordnat spel överhuvudtaget.
I den 30:e minuten fick Marcus Ekenberg komma in. Lite överraskande valde Cratz att ta ut Ulrik Jansson, som visserligen inte varit bra men normalt sett brukar bli utbytt mot en innermittfältare. Ulrik såg också måttligt road ut när han med väldigt tunga steg lämnade planen. Lindström fick ta steget in på mitten och Ekenberg tog över högerkanten. Det var som om någon tryckte på en knapp. Plötsligt samarbetade HIFarna igen och spelade som ett lag. Tempot höjdes och man fick med sig mer folk framåt i anfallen. Särskilt Mattias Lindström verkade glad över att få spela på mitten igen. Han var med framme och skapade lägen och sköt bort lägen. Ett skott som han skickade iväg från straffområdeslinjen seglade över hela södra läktaren ut på Filbornavägen, gav honom ovationer från publiken och han tackade skrattande.
Matchen avslutades på ett positivt sätt av HIF även om stora delar av publiken verkade missnöjda med att man bara vann med 1-0. Nu är träningsmatcherna äntligen över och spelarna får lov att börja fokusera på premiären mot Landskrona. Då kan vi vara säkra på att få se ett mer taggat HIF som inte lär nöja sig med 1-0.
